Jämställdhet inom Advokatsamfundet – en tillbakablick

Som framgått av tidigare artikel ska Advokatsamfundet göra ”en aktiv satsning på att vattna och ge näring till den egna gräsmattan när det gäller frågan om kvinnliga advokater och delägare” och samfundet bjuder nu in yngre advokater till ett mentorskapsprogram. Bakgrunden är den sorgliga statistiken som visar att kvinnor fortfarande är starkt underrepresenterade inom advokatkåren. Andra initiativ från Advokatsamfundets sida för att stärka kvinnliga advokaters situation har varit bildandet av nätverken Hilda och Ruben.

Det ger oss anledning att påminna om, att det redan under 1990-talet pågick ett tämligen intensivt jämställdhetsarbete inom Advokatsamfundet. Det fick sin upprinnelse våren 1993 i samband med Norra avdelningens årsmöte i Östersund. Vi var några kvinnliga  advokatkollegor som uppmärksammade den snedvridna könsfördelningen inom kåren – vid tidpunkten var endast 12 procent av medlemmarna kvinnor. Det ledde till bildandet av ett kvinnligt nätverk inom Advokatsamfundets norra avdelning. Redan samma höst genomfördes vårt första seminarium för kvinnliga advokater och biträdande jurister inom avdelningen. Det hölls i Sundsvall och följdes av flera i Gävle, Östersund, Umeå och Luleå.

Vår strävan att göra något åt saken uppmuntrades av dåvarande ordföranden inom Norra avdelningen Greger Lundmark. Redan på avdelningens årsmöte i Gävle 1994 fanns ämnet på dagordningen. Den kända radiojournalisten Gunilla Myrberg höll ett anförande under temat ”Advokater är också kvinnor – kvinnor är också advokater”.

Samma år, det vill säga 1994, tillskrev vi Advokatsamfundets dåvarande generalsekreterare Lars Bent­elius, som tog emot vårt initiativ mycket positivt och som sedan kom att utgöra ett värdefullt stöd i det fortsatta arbetet. Sålunda anordnades under hösten 1995 ett seminarium i Industrihuset i Stockholm för advokatkårens samtliga kvinnliga advokater och biträdande jurister. På programmet, som nätverket inom Norra avdelningen planerat och organiserat, stod anföranden av justitieminister Laila Freivalds och JämO Lena Svenaeus samt gruppdiskussioner för de cirka 170 deltagarna.

Nätverk för kvinnliga advokater och biträdande jurister bildades därefter inom såväl Södra som ­Västra avdelningen och seminarier genomfördes i Malmö och Göteborg.

I början på 1994 utformade nätverket en enkät som syftade till att utröna varför så många kvinnor lämnar kåren efter en tid. Under hösten 1994 skickades enkäten ut via Advokatsamfundet, som även lät utvärdera resultatet. Synpunkter och förslag till åtgärder lämnades av nätverket till Advokatsamfundet i maj 1995. Senare under 1995 genomfördes på uppdrag av samfundet ytterligare en enkät riktad till samtliga ledamöter framtagen av TEMO.

Enkätsvaren föranledde Advokatsamfundets styrelse att tillsätta en jämställdhetsgrupp med Lars Hjalmars som ordförande och Louise Bjurwill, Per Sjunnesson och Ragna Ferneman-Heurgren samt biträdande generalsekreteraren Britt-Louise Marteleur-Agrell som ledamöter. Gruppen arbetade under perioden 1995–1998. Det viktigaste resultatet var att advokatförsäkringen utökades med ett försäkringsskydd för föräldralediga jurister, vilket skulle täcka en del av kostnaderna under föräldraledigheten. Försäkringen togs dock bort efter en tid. I jämställdhetsgruppens regi genomfördes även ett antal seminarier för kvinnliga advokater och biträdande jurister.

Tyvärr fanns det förslag som inte fick gehör av jämställdhetsgruppens majoritet. Ett mentorskapsprogram på individuell nivå för unga jurister inom kåren var ett sådant. Förslaget möttes av stor skepsis, då man såg en risk för att unik byråkunskap skulle spridas. Att sprida mer kunskap om advokatyrket bland kvinnliga juridikstuderande var ett annat förslag som förkastades. Införandet av ett moment om jämställdhet inom ramen för kursen ”Advokat­yrkets etik och teknik” diskuterades. Inom nätverket utarbetades ett kursprogram som lektor Gudrun Nordborg vid Umeå universitet åtog sig att ansvara för. Det behandlades positivt i jämställdhetsgruppen, som remitterade det till styrelsen. Avgörandet fälldes dock av ansvariga för etikkursen. Deras svar blev att det saknades utrymme för kursmomentet ifråga.

För att öka jämställdheten räcker det inte med intressanta diskussioner och möten. Det krävs ett aktivt arbete på bred front. Nätverket utarbetade därför en omfattande jämställdhetsplan som vi ansåg borde ligga till grund för det fortsatta jämställdhetsarbetet inom Advokatsamfundet. Syftet med jämställdhetsarbetet skulle främst vara att rekrytera fler kvinnor till advokatyrket, att behålla kvinnliga biträdande jurister samt att förbättra arbetsvillkoren för yngre jurister. Nätverkets förslag tillställdes Advokatsamfundets styrelse i november 1999. Responsen uteblev dock.

Nätverkets jämställdhetsarbete fick stor uppmärksamhet i Advokaten under Marianne Pokornys tid som chefredaktör. På så sätt spreds information om jämställdhetsfrågorna till hela kåren, vilket var väsentligt då jämställdhet är en fråga för både män och kvinnor.

Det är nedslående att notera att de problem som fanns och som påtalades redan för närmare trettio år sedan kvarstår. Att mycket mer behöver göras för att åstadkomma verklig förändring är uppenbart. Det är därför glädjande att man inom Advokatsamfundet nu uppmärksammar de problem som finns inom advokatkåren och att samfundet gör något konkret för att öka jämställdheten inom kåren. Det är vår förhoppning att intresset består och att de åtgärder som vidtas leder till att fler kvinnor får förutsättningar att såväl välja advokatyrket som att stanna inom yrket. Det är inte bara en jämställdhetsfråga utan också i hög grad ett klientintresse!

Catharina Tholin
Annica Ullsten
Anitha Jabin
Ragna Ferneman-Heurgren

Om debattörerna

Catharina Tholin
Advokat sedan 1984 och godkänd medlare CEDR ( Centre for Effective Dispute Resolution, London) samt Mikk e.V. (internationell familjerätt, Berlin). Driver sedan 1995 egen advokatbyrå i Sundsvall.

Annica Ullsten
Advokat sedan 1992, verksam inom det affärsjuridiska området. Tidigare mångårig delägare i Advokatfirman Abersten. Driver sedan 2020 egen advokatbyrå i Sundsvall.

Anitha Jabin
Advokat 1979–2016 i Gävle, med bred verksamhet bland annat vattenrätt, skadeståndsrätt, även inom trafiksäkerhetsområdet både nationellt och internationellt innefattande även lagstiftningsarbete för Sida 1996–2001.

Ragna Ferneman-Heurgren
Svensk och tysk advokat, verksam på Heilborns advokatbyrå i Östersund och egen byrå i Västerås till och med 2000, chefsjurist på Länsförsäkringar Bergslagen till och med 2011.