Annonser

Mottagningskontor – en konkurrensfråga?

Enligt advokat Mikael Niklassons uppfattning används vissa mottagningskontor uteslutande för att få förordnanden från tingsrätten. Han vill därför att domstolarna ska ta efter Halmstads tingsrätt, där en förutsättning för att sättas upp på listorna vid tingsrätten är att advokaten eller den biträdande juristen inte är uppsatt på annan domstols lista.

Tingsrättens lista över offentliga försvarare i Helsingborg upptar 99 advokater. Antalet försvarare på listan har i stort sett fördubblats på bara några få år.

Av de 99 advokaterna på listan har cirka 50 advokater huvudkontoret i Helsingborg medan resterande har huvudkontoret på annan ort.

I en del fall är kontoren i Helsingborg för de utsocknes advokaterna ”riktiga kontor” med flera arbetsplatser, sekreterare, konferensrum etc. I andra fall rör det sig om mottagningskontor bestående av ett rum på ett kontorshotell, i de flesta fall centralt beläget men också rum på kontorshotell i industriområden förekommer.

Lagmannen i Helsingborg har angett att en förutsättning för att få stå med på tingsrättens listor är att advokaten har bemannat mottagningskontor inom domsagan avsett för personliga besök vardagar mellan 09.00 och 15.00.

Man kan ändå fråga sig vad som utgör ett bemannat kontor. Är kontoret bemannat om det ständigt sitter en sekreterare eller biträdande jurist där men inte en advokat?

Ska fyra Malmöadvokater med ett rum på ett kontorshotell i Helsingborg få vara med på listan om en viss advokat eller en sekreterare ständigt sitter i Helsingborg?

Kan en enmansbyrå ha mottagningskontor på andra orter och få förordnanden där?

Som synes är gränsdragningsproblemen inte lätta.

Nästa fråga är hur man ska kontrollera bemanningen. Det skulle kräva närmast Stasiverksamhet om tingsrätten skulle kontrollera om ett kontor var bemannat tillräckligt ofta och av vem. I praktiken tror jag att tingsrätten nöjer sig med att advokaten har ett rum på ett kontorshotell i Helsingborg och att någon svarar i telefon på Helsingborgsnumret för att advokaten ska upptas på listan över försvarare.

Min bestämda uppfattning är att vissa mottagningskontor används uteslutande för att få förordnanden från tingsrätten och att de bemannas enbart vid besök av sådana klienter.

Efter ett infekterat möte med Försvararkollegiet i Helsingborg 2015 framfördes en undran huruvida de Helsingborgsadvokater som var emot att advokater med ”extra kontor” i Helsingborg skulle få stå med på listan över försvarare var rädda för konkurrens.

Jag menar att frågan om verksamhet på flera orter ska ge rätt att stå med på tingsrättens listor inte är en konkurrensfråga.

Det står givetvis advokatbyråer fritt att öppna mottagningskontor eller ständigt bemannade kontor på andra orter än huvudorten. Vill någon advokat öppna bemannat kontor på annan ort än huvudorten ska den advokaten självfallet stå med på de listor personen önskar där under förutsättning att denne inte är uppsatt på listor på annan ort.

Knäckfrågan är om man genom att öppna ett mottagningskontor eller bemannat kontor, förutom huvudkontoret, ska ha möjlighet att stå med på listor vid flera tingsrätter. Min uppfattning är att det inte bör vara möjligt eftersom det ger upphov till gränsdragningsproblem och leder till färre uppdrag för advokater på den ort där de har huvudkontoret.

Detta hindrar inte att en advokatbyrå kan ha verksamhet med bemannade kontor på flera orter. Advokater på en sådan byrå skulle då få välja på vilken tingsrätt de skulle stå med på listorna.

Jag menar att inga advokater tjänar på att man kan få förordnanden från flera tingsrätter genom att ha kontor på flera orter. I och med att det kommit många advokater utifrån och satt upp sig på listor i Helsingborg öppnar Helsingborgsbyråer mottagningskontor på andra orter för att få fler förordnanden. Det leder till att uppdragen från de olika tingsrätterna sprids ut på fler advokater, eller med andra ord att advokater får färre förordnanden från den tingsrätt där de har huvudkontoret. Advokater får normalt inte heller ersättning för tidsspillan i samband med resor till och från mottagningskontoren.

Systemet med förordnanden genom andra kontor än huvudkontoret kan också leda till att vissa advokater inte sköter alla sådana uppdrag på ett bra sätt. För någon tid sedan blev jag kontaktad av en kvinna från Helsingborg som ville byta försvarare. Hennes advokat hade huvudkontor i Malmö och mottagningskontor i Helsingborg. Han ville inte åka upp till Helsingborg för att medverka vid polisförhör utan ville vara med på telefon. Han ville inte heller träffa sin klient fysiskt i Helsingborg några dagar före huvudförhandlingen eftersom varje besök i Helsingborg skulle innebära en extra obetald resa för honom Malmö–Helsingborg tur och retur.

Jag är inte negativt inställd till mottagningskontor. Det kan säkert vara en fördel för en klient att i exempelvis familjemål kunna träffa sin advokat på hemorten. Vid mindre tingsrätter händer det förmodligen ibland att det behövs fler advokater i ett brottmål än de som är upptagna på listan och är tillgängliga vid ett visst tillfälle. Advokater med mottagningskontor på den orten kunde då ha företräde till de uppdragen utan att för den skull stå med på listorna och erhålla förordnanden regelbundet.

Lagmannen vid Halmstads tingsrätt har för många år sedan bestämt att en förutsättning för att sättas upp på listorna vid tingsrätten är att advokaten eller den biträdande juristen inte är uppsatt på annan domstols lista.

Det är en enkel regel som inte leder till gränsdragningsproblem. Den värnar om advokaterna och de biträdande juristerna inom domsagan och den är värd att ta efter.

På de orter där det finns tillräckligt många advokater och biträdande jurister inom domsagan menar jag att lagmännen där bör överväga att införa en modell liknande den i Halmstad och att frågan kunde diskuteras på lagmansmöten så att det blev enhetliga regler för tingsrätter som ligger nära varandra.

Mikael Niklasson
Advokat, Helsingborg

Mikael Niklasson är advokat på Activa Advokaterna i Helsingborg. Han arbetar främst med inriktning på brottmål.

Advokatsamdundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander svarar på debattinlägget.