Höjd standard under sju år med advokatexamen

Kravet på avlagd advokatexamen för inträde i Advokatsamfundet infördes den 1 januari 2004. Beslutet om det nya treårskravet för inträde i samfundet har lett till kraftigt ökad efterfrågan både på platser på de obligatoriska advokatexamenskurserna och på examenstillfällen.

Examinatorerna Bo Ahlenius och Stefan Ruben anser båda att advokatexamen har bidragit till att höja standarden på advokater i Sverige. Bo Ahlenius är imponerad av hur mycket examinanderna kan och vilket intresse de har för advokatetiken, och tycker att de är otroligt duktiga.

— Det är en fröjd att lyssna på dem, säger han. Eftersom jag är lärare på advokatexamenskurserna och ansvarig för delkurs 1, som innehåller advokatetiken, är det spännande att se hur de har tillägnat sig undervisningen. Det tillför en extra dimension att också vara examinator.

Stefan Ruben tycker att det är ”mycket stimulerande” att vara examinator, inte minst med hänsyn till den höga standarden. Han menar att de duktiga har blivit ännu duktigare med tiden, sedan examen infördes. Stefan Ruben berättar att det ibland kommer fantastiskt korrekta svar på en fråga, där examinatorerna inte ens har sett att det fanns en etisk frågeställning. Det visar att examinanderna har förmåga att tänka själva och har den där för yrket nyttiga professionella fantasin, tycker han.

— Jag tycker också att det är väldigt roligt när examinanderna är duktiga på även själva föredragningsmomentet, eftersom det hör så mycket till yrkesrollen — det vet en advokat som varit med länge. Det visar en yrkesmognad, säger Stefan Ruben.

Stefan Ruben och Bo Ahlenius har skrivit större delen av examensfrågorna under åren.

Bo Ahlenius anser att det viktiga är att utforma frågorna så att problematiken är invävd i texten och att examinanderna har förmågan att identifiera problemen när de dyker upp. Det ska inte bara handla om att svara ja, nej, rätt eller fel på tydliga frågor. Inte heller ska det vara så enkelt att det alltid är något som är farligt eller fel. Det kan finnas någonting i frågan som ser komplicerat ut, men där examinanden ska kunna konstatera att det inte är något problem. Annars är det lätt till hands att examinanden tilllämpar ”försiktighetsprincipen”.

Enligt Stefan Ruben kännetecknas en bra fråga av att den innehåller såväl rätt-och-fel-frågeställningar som ett diskussionsunderlag — gärna med en frågeställning där examinanden inte med nödvändighet måste tycka det hon eller han  tror att examinator och censor förväntar sig att höra. En bra fråga kännetecknas också av att något av kärnvärdena för advokatyrket exponeras, anser han.

— Jag är stolt över den legitimitet som advokatexamen fått, säger Stefan Ruben. Jag var ingen vän av att examinationen skulle införas, men i dag uppskattar jag den helhjärtat.

— Advokatexamen har blivit viktig och den uppfattas också på rätt sätt.

Advokatexamen

• Advokatexamen föregås av en utbildning, som omfattar sex utbildningsdagar fördelade på tre terminer. Den fjärde terminen avlägger deltagarna examen.
• Examinationen är muntlig och äger rum inför examinatorer och censorer. Advokat-etiska frågor står i fokus för examinationen.
• Examination hålls för närvarande fyra till fem gånger per termin.
• Den som underkänns i examinationen kan överklaga till Advokatsamfundets utbildningsnämnd. I genomsnitt underkänns 8–10 procent av examinanderna.
• Varje advokat är skyldig att bekosta utbildning och examination för sina anställda biträdande jurister.

Magnus Andersson