Annonser

Högsta domstolen värnar klientsekretessen

Högsta domstolen har beslutat att häva ett beslag av handlingar från en advokatbyrå. I sitt beslut slår HD fast att syftet med rättegångsbalkens förbud mot att lägga beslag på dokument hos advokater är att skydda advokaternas klienter.

Högsta domstolen hävde i ett beslut den 4 mars de beslag på handlingar hos en advokatbyrå som åklagaren hade beslutat om. Tingsrätten och hovrätten hade tidigare godkänt beslagen. HD undanröjde också tingsrättens beslut att advokatbyrån ska lämna ut datafiler till åklagaren.

Högsta domstolen konstaterar i sitt beslut att beslagsförbudet i 27 kap. 2 § rättegångsbalken gäller fastän advokaten är misstänkt för brott.

DET FÖLJER AV ett HD-avgörande från 1977 (NJA 1977 s. 403) att beslagsförbudet i princip omfattar varje skriftlig handling som har anförtrotts en advokat inom ramen för advokatens yrkesutövning. Enligt HD är handlingarna i målet sådana handlingar som en klient har anförtrott advokaten i yrkesutövningen. HD slår fast att beslagsförbudet i rättegångsbalken inte syftar till att tillvarata advokaternas intressen utan enbart till att skydda deras klienter, och att klientens befogade intresse av konfidentialitet inte behöver vara mindre av det skälet att brottsmisstankarna riktas mot klientens advokat.

I DET AKTUELLA målet var en advokat misstänkt för ekonomiska brott i ett bolag där han ingick i styrelsen. Handlingar som rörde bolaget togs i beslag i advokatbyråns lokaler, och tingsrätten förpliktade advokatbyrån att lämna ut elektroniska dokument som rörde bolaget. Hovrätten gick på samma linje som tingsrätten.

Enligt HD har advokatfirman, inte bara advokaten, rätt att föra talan mot beslaget. HD finner också att det har varit fråga om ett klientförhållande mellan bolaget och advokatfirman.

Justitierådet Stefan Lindskog har skrivit ett särskilt tillägg till beslutet. I tillägget framhåller han att det sekretessintresse som HD:s avgörande utgår från handlar om en viktig rättsstatlig princip: Rätten att få råd och biträde av en kompetent och oberoende advokat innefattar i princip full sekretess när det gäller sådan information som advokaten får i ärendet till följd av uppdraget. Om inte den som behöver advokathjälp kan lita på advokatsekretessen kan den inte sägas ha den tillgång till advokat som ska finnas i en rättsstat, skriver Stefan Lindskog. (Jfr Europakonventionen artikel 6.3 c.)

Stefan Lindskog skriver vidare att klientens sekretessintresse talar för att inte bara en anlitad advokat utan också advokatens byrå ska ha talerätt i fråga om alla uppdrag som handläggs vid advokatbyrån.

I sitt tillägg till HD:s beslut diskuterar Stefan Lindskog också förhållandet mellan advokaters vittnesplikt, rättegångsbalkens frågeförbud och god advokatsed, och särskilt frågan om specialfallet att misstanke om brott riktas mot en advokat.

I ETT YTTRANDE i målet skrev Advokatsamfundet till HD att ”beslagen i målet inte kan anses lagligen grundade. Beslagen ska därför, enligt Advokatsamfundet, omedelbart hävas”.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är nöjd med beslutet:
— Det är mycket tillfredsställande att HD nu har fastslagit att klientens sekretessintresse skall värnas, säger hon.

Magnus Andersson, Ulrika Brandberg

HD:s beslut den 4 mars 2010 i mål nr Ö 2144-09