Annonser

Advokater utan Gränser granskar utvecklingen i Turkiet

Advokater utan Gränser är en av organisationerna som håller ett vakande öga på utvecklingen i Turkiet. En nation där mänskliga rättigheter kränks av rättssystemet och verklig demokrati är avlägsen – men trots allt ett land på rätt väg.

Advokat Claës Forsberg är ordförande i organisationen. De senaste tio åren har han besökt Turkiet närmare 40 gånger, ofta som rättegångsobservatör.

Forsberg var senast i Istanbul i december 2009 och bevakade när tre advokater ställdes inför rätta. Deras brott var samröre med så kallade illegala väpnade organisationer.

De hade representerat den livstidsdömde kurdiske politikern och förre PKK-ledaren Abdullah Öcalan, inget ovanligt med åtalen. Närmare 70 advokater har genom åren åtalats för samma sak.
– Vid dessa politiska evighetsrättegångar mot Öcalans försvarsadvokater så trakasseras de av myndigheterna på ett berövligt sätt, säger Forsberg. I en rättsstat ska advokater givetvis inte åtalas för att de gör sitt jobb och företräder sina klienter om de håller sig innanför lagens råmärken.

Nu är det inte bara advokater som råkar illa ut. Journalister som rapporterat om rättegångarna mot Öcalan har också ställts inför rätta.

ADVOKATER UTAN GRÄNSER verkar för allas rätt till en rättvis rättegång och oberoende ombud i domstolen, för att stärka rättstaten samt skydda utsatta grupper och individer mot MR-brott.

Man har för närvarande två projekt i Turkiet. Det ena är ett samarbete med TOHAV, en demokrati- och MR-organisation i Istanbul som bildades av 46 turiska advokater 1994. Det andra samarbetet är med Human Rights Association i Diyarbakir i östra Turkiet.

Advokater utan Gränser bevakar rättegångar där människor åtalas på politiska och tveksamma grunder, stöttar lokala organisationer och advokater, uppvaktar såväl turkiska som svenska myndigheter samt anordnar seminarier.
– Jag vill absolut inte överdriva vår betydelse. Vi är en av många organisationer som arbetar för demokratiseringen och stärkandet av det civila samhället i Turkiet.

En långsam och ofta smärtsam process, men att utvecklingen ändå går i rätt riktning förklaras delvis av att Turkiet sedan 2004 har status som ansökarland till EU.

Att länder som vill bli EU-medlemmar måste ha rättssystem som uppfyller vissa krav, i kombination med ökad turism, medför att utvecklingen i Turkiet nu uppmärksammas på ett annat sätt.

Claës Forsberg anser att det visserligen är svårt att generalisera om hur hög landets rättssäkerhet är, men säger samtidigt:
– Jag bedömer att i det stora hela går nog utvecklingen i positiv riktning. I dag hör man sällan talas om övergrepp, men visst händer det att folk fortfarande både misshandlas och blir ihjälslagna.

Det turkiska rättssystemet är väsensskilt från västeuropeiska eftersom åklagarmyndigheten är en del av domstolen. Åklagaren sitter bland rättens ledamöter och deltar i dess överläggningar.
– Det finns alltså inget tvåpartsförhållande, vilket strider mot alla grundläggande regler, något som vi också påpekat otaliga gånger men inget händer.

Att mycket återstår innan Turkiet är en rättsstat och att rättvisan ibland är allt annat än blind illustreras av hur ordförande för Human Rights Association i Diyarbakir, Muharrem Erbeys, greps på julafton 2009.

Sedan polisen stormat Erbeys hem genomsökte de hans advokatkontor och beslagtog dokument om MR-arbetet.
– Vi har ännu inte hört något om vad han åtalas för. Ingen officiell häktningsförhandling hölls utan han spärrades bara in och det finns ingen dokumentation. Detta är en man som hjälpt människor efter övergrepp både av PKK och turkiska staten.

Vad gör ni för nytta?
– Visst har jag ställt den frågan till mig själv ibland. Men enligt våra kontakter i Turkiet är det viktigt att vi och andra kommer dit, bevakar och rapporterar. Jag tror att vi gör störst nytta i småstäder. Många bevakar vad som sker i Istanbul.

Varför är du med?
– Jag har tidigare arbetat med asylärenden och det leder in på MR-området. De flesta advokater och biträdande jurister som är med arbetar också med asylfrågor.

– Det vore kul om fler yngre advokater engagerade sig. Det ger ju inget pekuniärt men man kan ju inte bara hålla på och tjäna pengar. Jag var med och bildade Advokater utan Gränser och tyckte att detta är intressant och meningsfullt – och det tycker jag fortfarande.

Per Johansson

Fakta:
• Advokater utan Gränser bildades 1998. Det är advokater och biträdande jurister som vill arbeta för grundläggande mänskliga rättigheter överallt.
• Organisationen har haft uppdrag i bland annat Turkiet, Kina och Serbien-Montenegro och Vietnam. Insatserna består exempelvis av rättegångsövervakning och stöd till advokater.
• Den är ansluten till världsorganisationen Avocat sans Frontiéres – World som bildades 1992 med säte i Bryssel.
• I dag har man cirka 80 medlemmar, siffran har varierat och som mest har man varit runt 300. Årsavgiften är 300 SEK.
• För mer information: www.advokaterutangranser.se/.