Tyska datalagringslagen författningsstridig
Nr 3 2010 Årgång 76Bestämmelserna om datalagring i den tyska lagstiftningen trädde i kraft 2007. Därmed implementerade Tyskland EU:s datalagringsdirektiv från 2006.
Enligt detta är alla leverantörer av telekommunikationer skyldiga att utan särskild anledning lagra alla trafikdata om teletjänster, e-posttjänster och internettjänster. Lagringsplikten gällde uppgifter som behövs för att kunna se vem som har kommunicerat eller försökt kommunicera med vem, och när, hur länge och varifrån detta har skett. Efter en lagringstid på sex månader skulle uppgifterna raderas.
Lagen väckte starka reaktioner i Tyskland.
NU HAR KRITIKERNA fått rätt. I en dom den 2 mars förklarar den tyska författningsdomstolen att bestämmelserna om datalagring i tysk lag strider mot Tysklands författning och därmed är ogiltiga. Domstolen förordnade också att alla uppgifter som hittills har lagrats enligt lagen omedelbart måste raderas.
Författningsdomstolen konstaterar att bestämmelserna om datalagring inte uppfyller den tyska författningens krav på insyn och rätt till rättslig prövning.
Lagringen av uppgifter utan särskild anledning innebär ett särskilt allvarligt ingrepp, med en räckvidd som hittills har varit okänd för rättsordningen. Domstolen konstaterar att övervakning under en längre tid av mottagare, datum, tid och plats för telefonsamtal gör det möjligt att sammanställa detaljerade uppgifter om en persons samhälleliga eller politiska tillhörighet, personliga böjelser eller svagheter. Lagringen gör det möjligt att sammanställa en personlighets- eller rörelseprofil för praktiskt taget alla medborgare.Författningsdomstolen konstaterar också att lagring av kommunikationsdata utan särskild anledning är ägnad att frammana en diffus känsla av övervakning, som kan hindra ett fritt utövande av de grundläggande rättigheterna på flera områden.
Enligt författningsdomstolen är sådan datalagring som föreskrevs i datalagringslagen acceptabel enligt proportionalitetsprincipen bara vid misstanke om allvarlig brottslighet, vid konkret fara för någon person eller vid fara för rikets säkerhet.
EU-kommissionären för inrikes frågor Cecilia Malmström har redan före domen utlovat en översyn av datalagringsdirektivet. Hon konstaterar dock i sin blogg att direktivet är antaget av EU:s medlemsstater och ska implementeras.
– Vi välkomnar det faktum att domen inte ifrågasätter direktivets laglighet. Det är nu upp till Tyskland att se över lagstiftningen så att den överensstämmer med både konstitutionen och datalagringsdirektivet, säger Søren Schønberg, ansvarig för bland annat datalagringsfrågor i Cecilia Malmströms kabinett.
Sverige har hittills inte implementerat datalagringsdirektivet. Den 4 februari i år fälldes Sverige i EG-domstolen för att inte ha infört datalagringsdirektivet i svensk lagstiftning.
Justitieminister Beatrice Ask konstaterar att direktivet en EU-rättslig reglering som Sverige är skyldigt att genomföra, men anser att frågan bör prövas i ett brett sammanhang, tillsammans med andra initiativ som på olika sätt påverkar skyddet för den personliga integriteten.
– Den tyska domen visar att det finns anledning att låta genomförandet föregås av den sortens grundliga analys som nu pågår i Sverige, säger Ask.
Sveriges advokatsamfund har riktat kraftig kritik mot datalagringsdirektivet och ansett att det innebär allvarliga ingrepp i den personliga integriteten.