Annonser

Tidskriften Advokaten firar 75 årgångar

I år kan tidskriften Advokaten fira sin 75:e årgång. Vid en tillbakablick är det tydligt att somligt är sig likt, annat inte alls.

”Is it right for a lawyer to do wrong? Or is it wrong for a lawyer to do right?”

Den frågan ställer sig advokat Carl Lundqvist i en artikel om de nya vägledande reglerna, som publicerades i det första numret av tidskriften Advokaten, årgång 1, 1935. Advokat Lundqvist menar att den frågeställningen ”redan då” tillhörde en sedan länge förfluten tid, ”och kan ej längre hava något berättigande”.

Om frågan fortfarande verkligen tillhör det förflutna kan diskuteras, men de vägledande reglernas praktiska tillämpning i den verkliga yrkesvardagen behövde luftas och diskuteras även på den tiden. Det behövdes ett forum för kåren.

I presentationen av den nyfödda tidskriften Advokaten, från 1935, står att läsa: ”Redan för 25 år sedan framstod klart för samfundet behovet av en tidskrift, där viktiga yrkesfrågor kunde göras till föremål för fri diskussion.”

Det var advokat Gösta Huselius som vid det förra sekelskiftet ”satte sig i förbindelse” med utländska kollegor för att ta reda på hur de gjorde med yrkes-tidskrifter.

Vid årsmötet 1910 föreslog Huselius att Advokatsamfundet skulle åta sig utgivning och medelanslag till den nya tidskriften, vilket samfundet ställde sig positivt till. Man beslöt att ställa 2 500 kronor till styrelsens förfogande för utgivande av en sådan.

Kostnaden för att producera tidskriften har gått upp något sedan dess, men också antalet prenumeranter. När Huselius tanke föddes bestod samfundet av 200 praktiserande advokater, som både skulle utgöra skribenter och läsekrets.

Syftet med tidskriften var bland annat att lyfta det svenska advokatyrket som hotades av statsmakternas ovilja och inte minst av ”den svenska avundsjukan”.

”Den svenska avundsjukan hade också börjat göra sig gällande och kastade sneda blickar på advokatsamfundet. Röster hade höjts mot det monopol som samfundsledamöterna, enligt vad det påstods, vetat att förskaffa sig.”

Trots detta tog det ännu knappt tjugofem år innan tidskriften blev verklighet. 1934 togs frågan återigen upp på årsmötet, och man konstaterade att även om den bredare ”Svensk Juristtidning” förvisso upplät utrymme åt samfundets ledamöter behövdes fortfarande ett eget organ för diskussioner rörande advokaternas specifika förhållanden – ett behov som ”har gjort sig alltmer gällande, och en lösning på frågan får icke längre uppskjutas”. Sagt och gjort.

Tidskriftens redaktion utgjordes i begynnelsen av advokaterna Georg Stjernstedt –  också kallad ”den radikale aristokraten”– Birger Barre och Gunnar Bomgren, den senare tillika ansvarig utgivare.

Gabriella Westberg