Annonser

Liten höjning av timkostnadsnormen

Timkostnadsnormen höjs med 23 kronor nästa år. Normen är felaktigt beräknad, anser Advokatsamfundet, som också ifrågasätter hela systemet med en fast nivå för ersättning till advokater med offentliga uppdrag.

I november fattade regeringen beslut om ny timkostnadsnorm. Timkostnadsnormen blir för rättsliga biträden med F-skatt 1 104 kronor exklusive mervärdesskatt. För dem som inte innehar F-skattsedel blir den nya timkostnadsnormen 840 kronor.

Höjningen följde som väntat Domstolsverkets rekommendation med en uppräkning på 23 kronor eller 2,13 procent. Timkostnadsnormen styr ersättningen till bland annat offentliga försvarare, målsägandebiträden och offentliga biträden.

Advokatsamfundet har i flera år kritiserat systemet med timkostnadsnorm och hur normen beräknas. I ett brev till justitieminister Beatrice Ask i mars i år skrev generalsekreterare Anne Ramberg bland annat att ”Advokatsamfundet anser inte att nuvarande system med timkostnadsnorm är tillfredsställande. Även med bortseende från timkostnadsnormens storlek finns anledning att ifrågasätta systemet som sådant. Den stelbenthet som kännetecknar tillämpningen av systemet är av ondo. Det innebär bland annat att effektivitet och yrkesskicklighet inte premieras.” I stället för en fast norm vill Advokatsamfundet att arvodet ska bestämmas efter skälighet.

Samfundet har också under flera år ifrågasatt grunderna för beräkningen av timkostnadsnormen. Utgångspunkten för normen är bland annat att en advokat kan debitera 72,5 procent av in sin arbetade tid. En undersökning visar att 65 procent är en mer rättvisande siffra.                 

Ulrika Brandberg