Förtroende och distans viktigt i uppdraget

Anders Wallin kommer från en juristsläkt och hade tidigt en bra bild av vad det innebar att vara advokat. Och just försvararuppdraget var för honom det ”riktiga” advokatarbetet.

– Att vara den person som egentligen är den enda som en utsatt människa har att vända sig till för att få hjälp är en väldigt tillfredsställande roll, säger Anders Wallin.

Under en period lämnade han brottmålen för arbete på en affärsjuridisk byrå. Men när längtan efter straffrätten blev för stor lämnade han byrån och startade i stället en egen brottmålsbyrå.

Vad är bäst med ditt arbete?

– Dels är det att man känner att man gör något viktigt för någon som ingen annan egentligen står på samma sida som. Sedan kan jag också tycka att det är väldigt tillfredsställande att det är så omväxlande, ingen dag är den andra lik, man träffar väldigt mycket olika typer av människor.

Vad är svårast?

– Det som är roligast är också det mest utmanande: det är väldigt mycket olika människor. Och en del människor är inte så lätta att hantera. Så personkontakterna är både det roligaste och det svåraste, säger Anders Wallin.

Svårigheterna skiljer sig också mellan olika måltyper.

– Ju större målen blir desto svårare blir de, med mer avvägningar när det gäller kontakter man ska ha med anhöriga och närstående när klienten sitter frihetsberövad och sådana saker.

Vilka egenskaper är viktigast för att man ska bli en bra försvarare?

– Mycket social kompetens. Man träffar folk i väldigt olika livssituationer, och det gäller att vara empatisk och kunna sätta sig in i den personens förhållanden. Sedan krävs det integritet också, så att man inte hamnar i ett läge där man blir allt för nära klienten. Samtidigt som man ska ha en väldigt förtroendefull relation till sin klient, så att klienten litar på mig, så måste man också hålla en viss distans i förhållande till regelverk, restriktioner, sekretess och liknande.