Viktigt att skydda oberoendet

Diskussionerna och riksdagsmotionerna om att öka den statliga kontrollen över Advokatsamfundets verksamhet väcker förtjusning på skvallersajten Flashback men oro bland advokater. 

Enligt Eric Bylander, professor i processrätt vid Uppsala universitet, blossar frågan om oberoendet upp då och då i debatten, ofta i anslutning till händelser där advokater kan ha gjort fel. Möjligen, påpekar Bylander, har det just nu inträffat ett antal sådana händelser under kort tid, vilket kanske har gjort ropen på att kontrollera advokaterna starkare.

En sökning i riksdagens dokumentdatabas visar just det. Emellanåt kommer en motion som ifrågasätter advokaternas ansvar att själva reglera kåren och bedriva disciplinverksamhet. 2013 motionerade exempelvis socialdemokraten Susanne Eberstein i riksdagen om att låta en ”oberoende nämnd” ta över tillsynen av advokaterna. I motionen hänvisar Eberstein till uppgifter i medierna om en advokat som somnat under pågående förhandling, och ”trots det bara har fått en straffavgift och en varning av Advokatsamfundets disciplinnämnd”.

Advokater försvinner och fängslas

Advokat Percy Bratt, verksam inom rättighetsjuridiken, hör till dem som oroas av kraven på ökad statlig kontroll över advokatkåren. 

– Advokaterna kan inte utföra sin rättsstatliga uppgift, att tillvarata klientens intressen, om de har andra bindningar och kontroller. En fri, oberoende advokatkår är en nödvändig förutsättning för att den enskilde ska få ett effektivt skydd för sina rättigheter. Om advokatkåren är uppbunden och kontrollerad av staten, då kan man inte ha den oberoende ställningen. Det tycker jag inte bara är festtalsretorik, utan det är en genuin sanning, och det finns ett starkt empiriskt stöd för det om man tittar utanför landets gränser, säger Percy Bratt. 

Under sin tid som ordförande för organisationen Civil Rights Defenders såg Percy Bratt många exempel på hur auktoritära stater vände sig just mot advokatkåren och försökte kontrollera den. Ytterst kan följden bli att advokater som företräder regimkritiker försvinner eller fängslas, som skett till exempel i Belarus.

För enskilda medborgare i de länder där advokaterna kontrolleras och misstänkliggörs blir också konsekvenserna kännbara, påpekar Percy Bratt. 

– Det blir svårare för den enskilde, och det gäller både fysiska och juridiska personer, att få ett effektivt skydd för sina grundläggande rättigheter  eftersom den som ska se till att dessa rättigheter får genomslag i praktiken inte är fri, utan står under risk för repression och kontroll av exempelvis statsmakten, säger han.

Eric Bylander uppfattar inte att det i dag finns något direkt hot mot den svenska advokatkårens oberoende ställning. Snarare, menar han, kan många uttalanden i debatten uppfattas som ”allmänt gnöl” från åklagare och andra som vill se en smidig process med att lagföra och straffa kriminella.

– Många åklagare uppfattar försvarare som försvårare, som talesättet lyder. Men de ska ju vara försvårare! Det är lite för sällan man säger det, men advokater är till för att göra tillvaron för myndigheter lite mindre lätthanterlig, fastslår Eric Bylander. 

Samtidigt som hotet inte är överhängande finns det all anledning att slå vakt om oberoendet, anser Eric Bylander. Inte minst för att Sverige är ett land där offentliga organ redan har mycket makt. 

– Det finns inte många oberoende krafter som helt står på den enskildes sida, säger han.

Viktigt att få vara obekväm

På individnivå fyller advokaterna alltså en viktig roll: att skydda individen mot statens maktapparat. Det ska helt enkelt inte gå allt för smidigt för myndigheterna att utsätta människor för tvång och begränsningar, menar Eric Bylander.

För att advokaterna ska kunna utföra detta viktiga uppdrag, som ”försvårare”, behövs enligt Eric Bylander också en stark organisation som stöder kåren. Bylander jämför med sin roll som forskare.

– Jag behöver känna att mitt universitet kommer att ställa upp för mig även om jag säger avvikande saker, att jag får vara obekväm, för det ingår i rollen. Om jag inte känner att universitetet ställer upp för mig när det blåser blir min individuella självständighet sämre.

På samma sätt behöver den enskilda advokaten känna stöd från samfundet, snarare än rädsla för att straffas för eventuella fel. 

– Rädda advokater är dåliga advokater, sammanfattar Eric Bylander, som också har åsikter om Advokatsamfundets reaktioner på den pågående diskussionen om advokatetik och eventuella brott mot den. 

– Jag är lite bekymrad över att samfundet har varit så snabbt att yla med vargarna när det gäller kritik mot enskilda advokater, säger han, och varnar för att genast ”lägga sig platt” inför kritiken.

Men även på ett organisatoriskt plan är det viktigt med ett fritt och frispråkigt advokatsamfund, påpekar Bylander, som hänvisar till Advokatsamfundets remissverksamhet.

– Vi behöver de som vågar säga ”nej, stopp!”. Jag skriver återkommande förslag till remissyttranden från juridiska fakultetens sida och märker att det påfallande ofta bara är två instanser som är motvalls: akademin och Advokatsamfundet. Ofta har vi uppfattningar som liknar varandra, säger han, och tillägger att det är en smula beklämmande att dessa är de enda avvikande rösterna.

Nejsägarna är viktiga för att förhindra en utveckling där rättssäkerheten och rättighetsskyddet successivt urholkas, framhåller Eric Bylander.

– Man talar ibland om de små stegens tyranni. Och det kan bli så att om man inte höjer blicken och inser att många små steg, som vart och ett kan försvaras, kan leda till en mycket olycklig slutstation, säger han.

I Sverigedemokraternas retorik om Advokatsamfundet beskrivs det ofta som olämpligt att en organisation såsom Advokatsamfundet kombinerar myndighetsutövning och opinionsbildning på det rättsliga området. Eric Bylander förstår i och för sig frågeställningen. 

– Om enskilda tillsynsärenden användes för att bilda opinion åt något visst håll skulle det naturligtvis bli heltokigt. Men min övergripande bild är att Advokatsamfundet är duktigt på att hålla isär sina olika roller, säger han.

Utvecklingen oroar

Även Percy Bratt ser starka rättsstatliga skäl att slå vakt om advokatkårens och Advokatsamfundets oberoende, inte minst i ljuset av utvecklingen i vissa länder i vårt närområde.

– Det finns en utveckling i auktoritär riktning i många länder. Vi är inte helt fria från den påverkan heller. I ett sådant läge understryks ytterligare behovet av en fri och oberoende advokatkår.

Man kan, menar Percy Bratt, jämföra med diskussionen om domstolarnas oberoende. Där pågår nu en utredning om hur självständigheten kan stärkas. Kanske skulle det vara en idé att även se över regleringen om advokaternas oberoende, och grundlagsskydda det, funderar Bratt.

Såväl Eric Bylander som Percy Bratt pekar på att det redan i dag finns en statlig kontroll över Advokatsamfundets disciplinverksamhet, dels genom de offentliga representanterna och dels genom JK:s tillsyn. Det är bra, anser Percy Bratt, som tror att detta höjer tilltron till kåren och understryker dess betydelse.

Samtidigt är det viktigt att det främst är advokater som granskar advokater. 

– Det är ju vi som har inblick i advokatuppgiften och hur de olika advokatetiska dilemman som kan uppkomma ska hanteras. Så jag tycker att det är väldigt viktigt att advokatkåren granskar sig själv, säger Percy Bratt.

Källor

• Enholm, Matheus; Strandman, Mikael; Nyberg. Katja: Förstatliga del av Advokatsamfundet, SvD 19 november 2019.
• Larsson, Daniel: ”Hög tid att se över Advokatsamfundets egentillsyn”, Dagens Juridik, 19 oktober 2020.
• Motion 2020/21:682
• Motion 2019/20:544
• Motion 2018/19:123
• Motion 2013/14:Ju221
• Nordling, Lotty: Den offentliga representantens roll i disciplinnämnden, I Vänbok till Anne Ramberg, Jure, 2019. 
• Schmidt, Nina: Nytt disiplinærsystem for advokater: Vil ha mer følbare reaksjoner, Advokatbladet, 8 februari 2021. 
• SOU 1999:31 Tillsyn över advokater m.m.