Stora förändringar föreslås

Den 3 mars, när tidningen Advokaten trycktes, överlämnade Rekonstruktionsutredningen sina förslag om hur EU:s rekonstruktionsdirektiv ska införas i svensk rätt. Men redan några veckor före överlämnandet kunde utredaren Ylva Norling Jönsson för Advokaten presentera de förändringar som föreslås.

Och förslagen, som i vissa delar går längre än EU-direktivet, utgör i mångt och mycket en ren uppräkning av det som de intervjuade advokaterna önskat sig.

Den största förändringen är, enligt utredaren, att rekonstruktionsplanen till skillnad från i dag ska fastställas av domstol. Även i dag görs en plan, men det är enbart ackordsuppgörelser som beslutas av tingsrätterna.

– Vi hoppas på ett mycket mer flexibelt förfarande när hela rekonstruktionsplanen fastställs, säger Ylva Norling Jönsson.

Rekonstruktionsplanen ska kunna omfatta en rad olika åtgärder i form av omstruktureringar och även ägarförändringar, till exempel genom en nyemission.

En annan nyhet är att inte bara gäldenärens oprioriterade borgenärer ska kunna rösta om och bli bundna av planen, utan i princip samtliga intressenter med fordringar på eller intressen i gäldenären. Dessutom ska dessa intressenter kunna delas in i olika röstningsgrupper, och rekonstruktionsplanen ska i vissa fall kunna fastställas av rätten även om en grupp av berörda parter inte godtar planen (så kallad gruppöverskridande ”cramdown”).

– Man kan tänka sig att någon avstår sin fordran, helt eller delvis, mot aktier i bolaget. Då blir det ett slags finansiering, där du samtidigt säkrar en del i en eventuell framtida vinst, säger Ylva Norling Jönsson.

De nya föreslagna reglerna kan därmed råda bot på det faktum att borgenärer i dag får avstå delar av sina fordringar, medan ägaren sedan får vinsterna om företaget hämtar sig, något som ofta kritiseras, påpekar Ylva Norling Jönsson.

Utredningen föreslår att en ny lag ersätter dagens lag om företagsrekonstruktion. Men utredningen vill också införa ytterligare en lag och ett nytt förfarande: offentlig skulduppgörelse.

– Vi menar att det finns behov av ett snabbare, enklare och billigare förfarande, när det enda man behöver är en skulduppgörelse. Det alternativa förfarande som vi föreslår, offentlig skulduppgörelse, liknar mycket den gamla ackordslagen och det som tidigare utredningar har kallat för separat ackord, berättar Ylva Norling Jönsson.

Tröskeln ska höjas

I dag är kraven för att få starta en företagsrekonstruktion lågt ställda. Rekonstruktion får, enligt lagen, inte meddelas om det saknas skälig anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan uppnås.

Här vill utredningen höja tröskeln för förfarandet genom ett skärpt livskraftstest: Endast om det finns skälig anledning att anta att rekonstruktionen kan säkra företagets livskraft ska ett företag få starta en rekonstruktion. Bedömningen ska, precis som i dag, göras av tingsrätten.

– Vi tänker oss att en större andel av de företag som får företagsrekonstruktion därmed ska lyckas. Då bör det i sin tur leda till att rekonstruktionsinstitutet får en högre status och ett större förtroende hos företagen och borgenärerna. Det i sin tur ska leda till att fler i grunden livskraftiga företag ansöker om rekonstruktion, säger Ylva Norling Jönsson.

Även kraven på rekonstruktörerna föreslås skärpas. Enligt utredningsförslaget ska valet av rekonstruktör som utgångspunkt göras bland personer som har erfarenhet av att i egenskap av konkursförvaltare driva verksamhet vidare för ett konkursbos räkning. Endast om det finns starka skäl ska en rekonstruktör med annan bakgrund kunna utses.

– Vi menar att detta med att ta fram en rekonstruktionsplan, som dessutom ska fastställas och bli bindande, blir ett betydligt svårare och mer omfattande uppdrag än i dag. Då måste man kunna mycket obeståndsrätt, fastslår Ylva Norling Jönsson, som tillägger att det naturligtvis också krävs kunskaper om affärsverksamhet.

Om ett företag vill ha en rekonstruktör utan erfarenhet av att driva verksamhet i ett konkursbo ska detta särskilt motiveras, och även borgenärerna och den nya Tillsynsmyndigheten ska få möjlighet att yttra sig.

De skärpta kraven på rekonstruktörer och den högre tröskeln för att gå in i en rekonstruktion innebär samtidigt att tingsrätternas prövningar blir viktigare. För att säkra kvaliteten på dessa prövningar föreslås att företagsrekonstruktioner koncentreras till ett mindre antal domstolar i landet.

– Domstolarna kommer helt enkelt att behöva pröva mycket mer komplicerade frågor än de gör i dagens företagsrekonstruktioner. Då tycker vi att det är bättre med en koncentration, så att domarna kan arbeta upp en praxis och kompetens kring detta.

Tidig hjälp

Ett viktigt syfte med EU:s direktiv är att få företag att söka hjälp tidigare och därmed kunna undvika konkurs. Medlemsländerna är därför skyldiga att inrätta informationstjänster för krisande företag. Rekonstruktionsutredningen har här bland annat tittat på grannlandet Danmark.

– Där finns något som kallas Early Warning, som har gett goda resultat, berättar Ylva Norling Jönsson.

Även i Sverige finns sedan en tid rådgivningstjänster, så kallade företagsjourer. Verksamheten har byggts ut under coronapandemin, men deras framtid är något osäker. Utredningen anser att företagsjourerna fyller den funktion som EU-direktivet efterlyser, och vill därför att en permanent, nationell företagsjour inrättas, med Tillväxtverket som ansvarig myndighet.

Ylva Norling Jönsson betonar att företagsjourens uppgift inte är att driva fram rekonstruktioner av alla krisande företag. I stället handlar det om att en oberoende och kunnig part ska hjälpa företaget att hitta rätt åtgärd i varje enskilt fall.

– Det kan vara så att företaget inte har möjligheter att överleva, och då är en tidig konkurs bättre, så att den blir ordnad och skulderna inte så stora, säger Ylva Norling Jönsson. 

Utredningen

Regeringen beslutade i november 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till hur EU:s direktiv om företagsrekonstruktion och annan insolvensrätt ska genomföras i Sverige. Till utredare utsågs lagmannen Ylva Norling Jönsson. Advokat Hans Andersson har medverkat i utredningen som expert.

Utredningens uppdrag:

• Att analysera hur svensk rätt förhåller sig till direktivet och föreslå nödvändiga eller annars lämpliga författningsändringar.
• Ta ett samlat grepp på reglerna om gäldenärs avtal.
• I mån av tid ta upp frågor om rekonstruktörs skadeståndsansvar och allmän förmånsrätt för vissa fordringar som uppkommit under en rekonstruktion.

 

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1023 om ramverk för förebyggande rekonstruktion m.m.

Enligt direktivet ska EU:s medlemsstater inrätta ett ramverk för rekonstruktion av företag som har ekonomiska problem. Syftet är att livskraftiga företag ska kunna räddas från konkurs. En grundtanke i direktivet är att ekonomiska problem i ett företag är lättare att åtgärda om de upptäcks tidigt.

Direktivets huvuddrag:

• En bindande rekonstruktionsplan ska tas fram. Gäldenären, borgenärerna och andra berörda parter ska förhandla fram en rekonstruktionsplan med åtgärder som ska rädda företaget. Under rekonstruktionen begränsas borgenärernas möjligheter att få fordringar verkställda eller få gäldenärsföretaget försatt i konkurs.
• Direktivet innehåller också krav på vissa skyldigheter för gäldenärsföretagets ledning när företaget riskerar att hamna i insolvens.
• Medlemsländerna ska enligt direktivet skapa system för så kallad tidig varning och säkra att företag har tillgång till information om de verktyg och de förfaranden som finns för rekonstruktion.
• Direktivet ställer också krav på utbildning och sakkunskap för domare och andra myndighetspersoner, liksom för konkursförvaltare och för rekonstruktörer.
• Vidare ställs också vissa krav på den nationella ordningen för förordnande och entledigande av rekonstruktörer samt tillsyn av dessa.

Utredningens förslag i korthet (SOU 2021:12) 

• En ny lag om företagsrekonstruktion ersätter dagens lag.
• Enligt den nya lagen ska rekonstruktionsplanen fastställas av domstol. Planen kan innehålla olika åtgärder i form av exempelvis omstruktureringar och även ägarförändringar.
• Nya, skärpta regler införs om vilka som ska få tillgång till förfarandet.
• Superförmånsrätten för vissa fordringar blir kvar, men olika regler ska gälla för ny finansiering och tillfällig finansiering.
• Kraven på dem som utses till rekonstruktörer skärps. Normalt ska rekonstruktörer endast utses bland personer som har erfarenhet av att i egenskap av konkursförvaltare driva verksamhet vidare för ett konkursbos räkning.
• Rekonstruktören får en något starkare ställning vid rekonstruktionen. Gäldenären behåller den formella rådigheten, men rekonstruktören ska lämna samtycke för att gäldenären ska få fullgöra förpliktelser som uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion eller ligger utanför den dagliga driften. Om det inte finns samtycke blir inte rättshandlingen ogiltig, men rekonstruktören kan begära att rättshandlingen kan gå åter.
• Företagsrekonstruktioner koncentreras till ett mindre antal domstolar på samma sätt som planeras med konkurser.
• Kronofogdemyndigheten får tillsynsansvar över rekonstruktörerna.
• Rekonstruktörens skadeståndsansvar fastslås i lagen.
• Rekonstruktörens arvode ska kunna prövas av tingsrätten, om Tillsynsmyndigheten eller företaget begär detta.
• Lagen om företagsrekonstruktion kompletteras med en ny lag om offentlig skulduppgörelse. Den offentliga skulduppgörelsen ska erbjuda en snabbare väg till skuldnedskrivning med mindre administration och är bland annat lämplig för småföretag. En offentlig skulduppgörelse ska gå fort, den får enligt förslaget pågå i högst två månader. Under tiden ska gäldenären vara fredad från att sättas i konkurs, men däremot finns inget skydd mot verkställighetsåtgärder eller att en motpart häver ett avtal på grund av dröjsmål med betalning. Lönegaranti ska inte utgå vid offentliga uppgörelser, och ingen superförmånsrätt gäller.
• En permanent nationell företagsjour med uppgift att ge råd till företag med ekonomiska problem inrättas med Tillväxtverket som ansvarig myndighet.