Domaren
Rekonstruktionerna blir allt mer komplexa
Nr 2 2021 Årgång 87Rekonstruktion kan vara en bra lösning för krisande företag, om de bara börjar i tid. Samtidigt kan kraven på rekonstruktörerna behöva skärpas när rekonstruktionerna blir allt mer sammansatta, anser domaren Sofia Jungstedt.
– Jag tycker att företagsrekonstruktion, så som lagstiftarens intention var, är ett väldigt bra institut. Om det var mer känt skulle man kunna undvika konkurs i vissa situationer, i alla fall.
Det säger domaren Sofia Jungstedt. Just nu är hon tjänstledig för att pröva arbetet som administrativ direktör vid Attunda tingsrätt, men hon har tidigare arbetat i flera år som rådman på den avdelning vid Solna tingsrätt som hanterar konkurser och företagsrekonstruktioner.
Precis som övriga intervjuade pekar Sofia Jungstedt på vikten av att en rekonstruktion inleds tidigt när ett företag börjat få problem. Många företagare försöker allt för länge komma till rätta med en kris på egen hand, menar hon, och understryker att hon uttalar sig inte för någon av sina arbetsplatser, utan i egenskap av sin erfarenhet av obeståndsjuridik.
Uppdraget allt mer komplext
Dagens lag om företagsrekonstruktioner fungerar enligt Sofia Jungstedt förhållandevis väl. Samtidigt har den ett antal år på nacken, och på vissa områden ser världen helt enkelt annorlunda ut än när lagen kom till. Här kan det behövas förändringar, anser hon och pekar på två områden där dagens regler fungerar mindre bra.
Det första handlar om förlängningen av rekonstruktioner. En företagsrekonstruktion varar som grund i tre månader, därefter kan den förlängas var tredje månad i upp till ett år. Vid den första förlängningen krävs särskilda skäl för en förlängning, därefter synnerliga skäl. Kanske, menar Sofia Jungstedt, skulle den första perioden i stället kunna utsträckas till sex månader, helt enkelt för att rekonstruktionerna i dag är mer komplexa än lagstiftaren kunnat förutse.
Det andra området rör rekonstruktörerna och deras kompetens. Sofia Jungstedt pekar på att rekonstruktörer faktiskt har en uppgift som innebär myndighetsutövning, när de beslutar om lönegaranti. Det finns därför all anledning att se till att rekonstruktörer har förmåga att hantera det viktiga, och allt mer komplexa, uppdraget.
– Det är många gånger mycket pengar det handlar om, och det är också en förmån som ett bolag får, att kunna utnyttja lönegarantin. Då borde det också finnas något slags kontrollfunktion, säger Sofia Jungstedt.
Ett annat skäl att försöka kvalitetssäkra rekonstruktörerna, anser Sofia Jungstedt, är att man därmed skulle kunna undvika en del misslyckade rekonstruktionsförsök. I praktiken är det rekonstruktören som måste göra bedömningen om företaget kan överleva, eftersom tingsrätternas prövning inledningsvis är summarisk, och ska vara det enligt lagen (se faktaruta).
– Om det redan från början är tydligt att en rekonstruktion knappast är möjlig är det bättre att avveckla bolaget, eftersom det blir väldigt stora kostnader när man avvecklar för sent. Riktiga bedömningar här skulle gagna både bolaget och staten, säger hon.
Som rådman har Sofia Jungstedt varit den som formellt utser rekonstruktörer. Tingsrätterna har dock ingen möjlighet att göra någon djupare prövning av den rekonstruktör som föreslås. Lagens krav på rekonstruktörer är också mycket allmänt hållna: en rekonstruktör ska, enligt lagens 2 kap. 11 §, ”ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver, ha borgenärernas förtroende samt även i övrigt vara lämplig för uppdraget”.
– En rekonstruktör ska ju föreslås av bolaget själv. Det går inte att jämföra med konkursinstitutet, där tingsrätten förordnar en konkursförvaltare, det handlar om helt olika roller, säger Sofia Jungstedt, som pekar på att i en rekonstruktion är det fortfarande bolagets styrelse som fattar besluten.
Trots de olika rollerna skulle det, enligt Sofia Jungstedt, kunna vara värdefullt om domstolen fick ta hjälp av en statlig myndighet som yttrade sig. Skatteverket, som ju ofta är en av borgenärerna, och Tillsynsmyndigheten i konkurser är två tänkbara myndigheter.
Svårt att välja
Statistiken över utsedda rekonstruktörer visar tydligt att advokaterna och Ackordscentralen har fått konkurrens om rekonstruktionsuppdragen. Och Sofia Jungstedt har märkt den nya mångfalden i rekonstruktörskåren.
– För ett antal år sedan kom det in flera företag som specialiserade sig på företagsrekonstruktioner, och som inte tidigare hade agerat i domstol som ombud eller föreslagna rekonstruktörer, säger hon.
Om de nya aktörerna är bra eller dåliga på sitt arbeta går inte att säga generellt, anser Sofia Jungstedt.
– Det får de som anlitat dem uttala sig om. Jag kan bara säga hur de har agerat i domstol, säger hon.
Och hur har de agerat där?
– De flesta rekonstruktörer är engagerade och gör det som förväntas av dem inom ramen för domstolsprövningen. Sedan finns det några få fall med rekonstruktörer som kanske inte framstår som seriösa i alla avseenden. Men jag kan inte koppla dem till de här företagen specifikt, fastslår Sofia Jungstedt.
Samtidigt förstår hon att det kan vara vanskligt för ett krisande företag att välja rekonstruktör.
– Det som kan vara svårt för en person som driver bolag är att värdera en rekonstruktör. Man är ju i en utsatt position när bolaget inte går som man tänkt sig och det är inte så lätt att veta vem man ska anlita och hur man ska värdera erfarenhet.
Lagen: Förutsättningar för beslut om företagsrekonstruktion
Lagen om företagsrekonstruktion, 2 kap.
6 § En förutsättning för att beslut om företagsrekonstruktion skall meddelas är att det kan antas att gäldenären inte kan betala sina förfallna skulder eller att sådan oförmåga inträder inom kort. Beslut om företagsrekonstruktion får inte meddelas, om det saknas skälig anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan uppnås. En ansökan av en borgenär får bifallas endast om gäldenären har medgett ansökan.