Annonser

Miniminivåreformen

Många frågetecken kvarstår kring biträdets roll

Trots remisskritik och nej från Lagrådet går regeringen vidare med anpassningen av migrationsrätten till EU:s miniminivå. Vid ett frukostseminarium den 26 maj på Advokatsamfundet presenterades reformen, som väcker många frågor, inte minst advokatetiskt. 

Den 12 juli i år ska nya, stramare, migrationsrättsliga regler träda i kraft. Reformen innebär stora förändringar i asylprocessen. Bland annat påverkas det offentliga biträdets arbetsuppgifter och uppdrag, när rätten till rådgivning under processen hos Migrationsverket kraftigt begränsas. Trots att regelverket ska träda i kraft redan under sommaren är mycket fortfarande oklart.

Advokatsamfundets frukostseminarium om de nya reglerna i maj gav vissa svar. Men många frågor fick också lämnas obesvarade eftersom det fortfarande varken finns en lag eller en förordning antagen. 

Reformen presenterades av advokat Viktoria Nyström, som deltagit i arbetet med Advokatsamfundets remissvar. Hon underströk att det väntar ett mycket stort antal förändringar och att en stor del av den planerade processen kan komma att stå i direkt strid med Advokatsamfundets etiska regler.

Den största förändringen för de offentliga biträdena är att tiden för rättslig rådgivning under processen i Migrationsverket kraftigt begränsas, i normalfallet till högst två timmar per sökande, uppgav hon. Inför rådgivningen kommer det offentliga biträdet att ha ett informationsunderskott, då ingen information om klienten kommer att kommuniceras, uppgav Viktoria Nyström. 

Ett annat problem är det pågående förordnandet som ”ligger kvar” under processen och innebär skyldigheter för biträdet  enligt de advokatetiska reglerna. 

Vid seminariet medverkade också Ida Masreliez Lundborg och Mikael Rasmussen från Migrationsverket samt Tova Wetterö från Domstolsverket.

Tova Wetterö, som är projektledare för domstolarnas implementering av migrationsförändringarna, var övertygad om att kostnaderna för biträden i framtiden i större utsträckning kommer att landa på domstolarna. En viktig anledning är att processens tyngdpunkt flyttas, så att den största delen av arbetet ska göras i domstolsprocessen om den enskilde är missnöjd med Migrationsverkets beslut. Tova Wetterö var också tydlig med att offentliga biträden måste få kosta pengar.

– Vi vill att det ska bli dyrt, för vi vill att biträdena lägger ner den tid som krävs på målen för att det ska bli en bra process, fastslog hon, och passade på att berömma advokaternas och juristernas viktiga insatser för att skapa rättssäkerhet.

 Om de nya reglerna för offentliga biträden

I propositionen Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations-och asylpakt (prop. 2025/26:262), som presenterades i början av maj, föreslås omfattande förändringar i asylprocessen och villkoren för offentliga biträden.
Förslaget innebär att rätten till offentligt biträde vid handläggningen av ärenden om internationellt skydd (ett begrepp som ska ersätta ordet asyl) hos Migrationsverket begränsas till två timmar (eller maximalt tre timmar om det finns särskilda skäl) kostnadsfri rättslig rådgivning per sökande.
Planerna på att minska utrymmet för rättsligt stöd har fått hård kritik under beredningen, bland annat av Advokatsamfundet, och Lagrådet avstyrkte planerna. Trots detta har regeringen alltså gått vidare och planerar dessutom en rekordsnabb implementering, med ikraftträdande redan den 12 juli.