Från kusinarv till Sandhamnsmord

Seminariedagen inleddes med den brittiske familjerättsadvokaten Charles Hale, som är en så kallad King’s Counsel (KC), en titel som sedan omkring år 1600 tilldelas särskilt kvalificerade advokater i Samväldet.

Hale delade med sig av sin personliga resa från att vara allmänpraktiserande advokat till att bli specialiserad på familjerätt. Hale förklarade att det som fascinerade honom mest var inte juridiken, utan berättelsen och människorna. Han insåg att det var männi­skors identitet och relationer som verkligen intresserade honom. Det ledde Charles Hale till familjerätten. Återkommande tog Hale upp betydelsen av identitet för individen, inte minst i familjerättsliga frågor. Frågan om identitet spelar en avgörande roll för människors självbild och tillhörighet.

– När jag var 15 år fick jag veta att mannen jag trodde var min far inte var det. Det förändrade min syn på mig själv, och det har präglat mitt arbete, sa Charles Hale, som även lyfte skillnader och likheter mellan det engelska och svenska rättssystemet.

Charles Hale konstaterade att advokatkårerna är små i båda länderna. Men små betyder inte svaga.

– Våra röster är viktiga i rättssystemet och politiken, slog han fast.

Vid dagens andra seminarium beskrev jur. dr Emelie Kankaanpää Thell, biträdande lektor i familjerätt och ställföreträdande föreståndare för Barnrättscentrum vid Stockholms universitet, samt Anna Kaldal, professor vid universitetet och föreståndare för Barnrättscentrum, ett forskningsprojekt om hur principen om barnens bästa tillämpas, särskilt vid uppgifter om våld och utsatthet, dels i vårdnadstvister, dels vid oenigheter om familjeekonomi i samband med separation.

De beskrev att principen om barnets bästa ges helt olika betydelser i processer om vårdnadstvister respektive oenigheter om familjeekonomi i samband med separation. Även frågor om ekonomiskt våld, eftervåld och så kallat legal abuse uppmärksammades. På seminariet deltog många i publiken med sina stora erfarenheter i en konstruktiv diskussion.

Advokat Gustaf Schüldt, som undervisar i familjerätt som adjungerad lärare vid Stockholms universitet, gjorde ett nyhetssvep om den ekonomiska familjerätten. Han redovisade flera familjerättsliga avgöranden från Högsta domstolen det senaste året.

Gustaf Schüldt berättade också om aktuell lagstiftning, där han konstaterade att mycket händer på civilrättens område. Den 1 juli träder nya lagregler om ställföreträdarskap i kraft, med stora förändringar av reglerna om god man och möjligheter till digitala framtidsfullmakter. Han förutsåg också att förslaget om förbud mot kusinäktenskap skulle antas av riksdagen.

Omfattande utredningsbetänkanden har lämnats om arv och testamente (SOU 2025:91, där Gustaf Schüldt var expert) samt om bodelning och betänketid (SOU 2025:121). Utredningarna föreslår bland annat arvsrätt för kusiner, stärkt skydd för sambor, digitala testamenten och ett statligt testamentsregister – samt stora förändringar i bodelningsreglerna, med fler verktyg för bodelningsförrättare. Dessutom har en utredning om Allmänna arvsfonden tillsatts.

Advokat Tove Sander inledde nyhetssvepet om vårdnad, boende och umgänge med att sätta in Utredningen om barnets ställning i familjerättsliga frågor i en historisk kontext om hur svensk lag efterlever barnets rätt att bli hört, enligt FN:s barnkonvention. Därefter ledde hon en paneldiskussion om direktiven till utredningen, som ska redovisa förslag senast den 24 augusti, och om ändringar i föräldrabalken på senare tid. I panelen deltog advokaterna Monika Zytomierska och Anna Gecer samt familjerättssekreteraren Anna Sachs.

Anna Sachs beskrev hur lagändringarna 2025 har inneburit ett tydligare fokus på barnets rätt till skydd. Familjerätts­enheten föreslår nu i större utsträckning begränsat eller inget umgänge när det finns riskfaktorer, och domstolarna tycks oftare följa sådana rekommendationer. 

– Det är lättare att vara tydlig i våra texter när det finns uppgifter om våld eller övergrepp, sa hon.

Anna Gecer tyckte att förändringarna inte har påverkat barnets möjlighet att komma till tals, men däremot hur barnets uppgifter beaktas. Hon upplevde samtidigt skillnader i tillämpningen mellan olika domstolar och familjerättsutredningar. 

Anna Gecer var kritisk till att de mindre barnen inte lyssnas på:

– Man ser ofta att barn vid ganska låg ålder kommer till tals i barnenhetens utredningar. Men sedan, när de ska kallas till familjerätten, är de plötsligt för små. Då är det inte längre intressant att höra på vad de säger, sa hon.

Anna Sachs framhöll att familjerättsenhetens arbete med yngre barn i hög grad handlar om information, trygghet och bekräftelse och att det krävs stor skicklighet för att tolka vad de säger.

Panelen diskuterade också frågan om medlare ska kunna tala med barn utan vårdnadshavarnas samtycke. Monika Zytomierska var tveksam. Hon framhöll att medling bygger på frivillighet och förtroende och befarade att ett mer tvingande inslag skulle minska föräldrars vilja att delta.

– Enligt min erfarenhet samtycker de flesta föräldrar till barnsamtal, när syftet förklaras på ett tydligt sätt, sa hon. 

Förslaget att ge barnen egna ombud diskuterades ingående. Deltagarna såg fördelar med att stärka barnets röst, men frågade sig hur ett sådant system skulle fungera i praktiken. Anna Gecer och Monika Zytomierska varnade för att barn som redan möter många professionella riskerar att belastas med ytterligare vuxenkontakter. Anna Sachs såg också praktiska problem om ombudet skulle involveras i utredningsarbetet. 

I fråga om barns talerätt i mål om vårdnad, boende och umgänge var panelen skeptisk. Varken Anna Gecer eller Monika Zytomierska ansåg att barn generellt bör kunna väcka talan, även om det i vissa situationer kunde finnas skäl att ge barn möjlighet att överklaga beslut.

I stället framhöll de behovet av fler och mer flexibla tillfällen för barn att komma till tals under processens gång. Anna Gecer efterlyste särskilt att barn ska få ta del av och reagera på familjerättsenhetens förslag innan beslut fattas. Anna Sachs framhöll att förslagen redan i dag ofta kommuniceras till barnen och att deras reaktioner dokumenteras, även om det inte alltid syns utåt.

Nästa panelsamtal handlade om internationell familjerätt. Under ledning av Michael Hellner, professor i internationell privat- och processrätt vid Stockholms universitet, gick engelske barristern Charles Hale, KC, samt advokaterna Fredric Renström och Ia Sweger igenom ett tänkt komplicerat familjerättsfall om äktenskapsskillnad, bodelning, vårdnad, boende och umgänge som involverade parter med dubbla medborgarskap i Sverige, Storbritannien och Kenya och frågor om jurisdiktion i England och Sverige. 

Programmet i Princess Hall avslutades med att författaren Viveca Sten under rubriken ”Från chefsjurist till deckardrottning” talade om sin karriär som först chefsjurist på flera stora företag och därefter författare av kriminalromaner, innan deltagarna förflyttade sig till Advokatsamfundets kansli för mingel.

Om talarna

Charles Hale, barrister och King’s Counsel, är en ledande engelsk familjerättsadvokat. Han är head of chambers i advokatkammaren 4PB i London.

Anna Kaldal, professor vid Stockholms universitet med forskning inom processrätt, bevisrätt och barnrätt, särskilt rättsliga processer och bevisprövning vid våld i nära relation och sexualbrott. Anna Kaldal är föreståndare för Barnrättscentrum.

Emelie Kankaanpää Thell, jur. dr, bitr. lektor i familjerätt, och stf. föreståndare för Barnrättscentrum.

Advokat Gustaf Schüldt undervisar i familjerätt vid Stockholms universitet och var expert i utredningen En arvs- och testamentsrätt i tiden.

Deckarförfattaren och juristen Viveca Sten får inspiration till de mord hon skriver om av miljöerna i Sandhamn och Åre.

Advokaterna Monika Zytomierska, Tove Sander och Anna Gecer talade 
om barnets rätt att bli hört med familjerättssekreteraren Anna Sachs.

Advokaterna Fredric Renström, Ia Sweger och Charles Hale förklarade vikten av ett internationellt kontaktnät för professor Michael Hellner.