Advokattiteln – ett unikt skydd för klienten

Den affärsjuridiska branschen går för närvarande igenom flera förändringar. Teknikutvecklingen och AI skapar nya arbetssätt och pressar priserna. Samtidigt har ett antal advokater valt att lämna Advokatsamfundet för att samarbeta med riskkapitalbolaget Axcel. Advokatsamfundet har tillsatt en arbetsgrupp för att se hur affärsadvokaternas förutsättningar kan förbättras. Nyligen lanserade samfundet en så kallad tagline för att lyfta advokaternas unika kärnvärden till skydd för klienten.

Vad betyder egentligen advokattiteln och kärnvärdena för klienterna i dag?

Advokaten har talat med fyra affärsadvokater om deras syn på de stora förändringar som sker just nu och även om värderingar och skyddet för klienterna. Affärsadvokaterna beskriver genomgående hur olika AI-verktyg blivit en viktig del av byråernas vardagliga arbete.

De fyra advokaterna har en samstämmig generell syn på AI: att tekniken är här för att stanna, att den kan vara ett utmärkt och effektivt hjälpmedel i det dagliga arbetet samt att AI-utvecklingen har gått rasande fort. Vilket ställer krav på såväl riskbedömning som noggrann kontroll vid användningen.

– AI-kompetens är inte längre valfritt. Att förstå hur verktygen fungerar och vilka risker som finns är i dag en del av advokatens grundläggande yrkeskompetens, säger Erica Wiking Häger, ledamot i Advokatsamfundets styrelse och delägare på Mannheimer Swartling.

Emil Andersson, vice ordförande i Advokatsamfundets styrelse och delägare på Advokatfirman Delphi, poängterar att advokatbranschen är, och har alltid har varit, i ständig förändring i takt med omvärlden.

– För 35 år sedan kom internet och dessförinnan faxen. Det har skett mer eller mindre dramatiska teknikskiften tidigare. Betydelsen av AI kommer att fortsätta. Men jag ser detta för närvarande som ett verktyg bland andra, säger Emil Andersson.

I debatten hörs ibland farhågor att AI kommer att ersätta biträdande jurister på byråerna.

 – Vi i kommer att behöva duktiga biträdande jurister även framöver, säger Emil Andersson. Människor som kan ställa rätta frågor och söka rätta svar. Här är AI ett av flera verktyg. Efterfrågan på biträdande jurister går upp och ner beroende på konjunktur, vad som händer i omvärlden. Krig och utvecklingen på den finansiella marknaden påverkar både advokatbranschen och andra branscher.

Vikten av att hänga med

Erica Wiking Häger poängterar vikten av att hänga med i den snabba utvecklingen på alla plan. I juni i fjol var hon med och tog fram en vägledning som stöd till advokater i den snabbt växande användningen av generativ AI. Där poängteras att advokatens rådgivningsansvar gäller fullt ut, oavsett om rådet helt eller delvis har tagits fram med hjälp av generativ AI. Detsamma gäller avseende tystnadsplikt och sekretess. Slutligen nämns principalansvaret, att advokaten säkerställer att advokatbyråns personal följer god advokatsed även då AI används.

Allt detta gäller förstås fortfarande. Men den snabba utvecklingen innebär att nya frågor relaterade till AI-användningen dyker upp, menar Erica Wiking Häger.

– Utvecklingen går framåt med stormsteg och det har hänt otroligt mycket sedan vägledningen togs fram i juni 2025. Tekniken är nu både mer tillgänglig och bättre. Användningen har ökat kraftigt och är en naturlig och integrerad del i advokatarbetet. I till exempel mejl, korrektur, översättningar, rättsutredningar och avtal är AI ett utomordentligt stöd. Men det är viktigt att poängtera att det är advokaten som ansvarar för rådgivningen och som alltid måste göra en egen analys och kontroll av det som tas fram med stöd av AI, säger Erica Wiking Häger.

En specifik fråga som dykt upp på senare tid är om advokater ska låta klienter använda AI genom att tillhandahålla mjukvara och applikationer.

– Här finns det gränsdragningsfrågor att fundera över. Är då detta advokatverksamhet eller annan verksamhet? Det kan vara dags att sätta ner foten och uppdatera samfundets AI-vägledning ur flera olika aspekter, säger Erica Wiking Häger.

Hon menar också att det är viktigt att samfundet hänger med i de förändringar som nu sker inom branschen. Till exempel hur AI övergripande påverkar affärsmodeller och advokatbyråers traditionella uppbyggnad med pyramidstruktur och prissättningsfrågor för tjänster.

Ny teknik innebär förstås nya investeringskostnader. Företrädare för de advokater som lämnat sin titel och samfundet för att i stället samarbeta med riskkapitalister (se artikeln ”AGRD utmanar advokater med stöd av riskkapitalet”) hävdar att utvecklingen med AI-tekniken innebär att det behövs kapital utifrån. Men det är ingen sanning som affärsadvokaterna vill skriva under på.

– Jag tycker att det är ett något bakvänt resonemang, säger Stefan Brocker, delägare på Mannheimer Swartling, och fortsätter:

– AI ser jag som en del av den kompetensmässiga IT-infrastruktur som förmodligen de flesta byråer behöver ha och vars kostnader de flesta byråer bör kunna hantera utan tillskott av riskkapital. Ungefär som man fått hantera kompetensutveckling och annan IT-infrastruktur. Riskkapitalet kommer ju inte heller gratis utan den eller de som investerar i en juristfirma vill ju ha en rejäl återbäring på satsat kapital. Jag tror att de flesta advokatbyråer resonerar på samma sätt och inser vikten av att investera i AI-tekniken.

Advokattitelns betydelse

Det råder stor enighet bland de intervjuade affärsadvokaterna om advokattitelns betydelse, inte bara som kvalitetsstämpel utan framför allt ur ett rättsstatligt perspektiv.

– Vi ska inte tassa för mammon eller för staten utan fortsätta att vara fria och oberoende, säger Richard Åkerman, delägare och styrelseordförande på Snellman ­Advokatbyrå.

Emil Andersson hänvisar till samfundets nya tagline (mer om denna nedan) som sammanfattar kärnvärdena: ”Advokattiteln garanterar ett unikt skydd för klienten: lojalitet, oberoende och sekretess.”

– Detta är skyddat i lag och det finns inget liknande för icke-advokater. Det etiska regelverket gäller varje advokat individuellt, det går inte att skylla på någon annan. Advokattiteln är ett starkt varumärke, säger Emil Andersson.

Erica Wiking Häger ser även hon oberoendet som något av det mest betydelsefulla med advokattiteln:

 – I min yrkesutövning är jag inte styrd av någon annan, och sekretessen borgar för klientens trygghet.

– Advokattiteln är essentiell och dess funktion en så fundamental del av rättsordningen att den skyddas i lag, poängterar Stefan Brocker. 

De fyra kärnvärdena

Resonemangen ovan om själva advokattiteln har en direkt koppling till advokatyrkets fyra kärnvärden:

• Lojalitet
• Oberoende
• Tystnadsplikt
• Frånvaro av intressekonflikter

– Det ligger i sakens natur att dessa värden inte kan garanteras av icke-advokater som styrs av staten eller kapitalet, säger Richard Åkerman.

De fyra affärsadvokaterna anser att klienterna inom det affärsjuridiska området generellt känner till skillnaden mellan en jurist och en advokat. Men de menar samtidigt att advokatens speciella roll i ett demokratiskt samhälle kan behöva uppmärksammas mer, inte minst mot bakgrund av pågående försvagning av advokatrollen från statligt håll i till exempel USA.

Vad kan samfundet göra för att stärka affärsadvokaterna?

Emil Andersson leder en arbetsgrupp tillsatt av Advokatsamfundets styrelse. Syftet med arbetsgruppen är att se över affärsadvokaternas intressen och stärka denna del av kåren.

 – Vår förhoppning i arbetsgruppen för affärsjuridiska frågor är att kunna leverera en återkoppling före sommaren. Det är en pågående process. Idéer samlas in brett från affärsadvokater. Vad vill ni, vad kan bli bättre, vad behöver ändras?

Emil Andersson och Richard Åkerman efterlyser mer diskussion om bland annat arvoderingsregler och jävsregler. De talar om anpassning till vår verklighet i Sverige i dag med AI, konkurrens från internationella byråer och från juristkonsulter som AGRD.

– En allmän reflektion är att samfundet under senare år ägnat en stor del av tiden åt frågor som inte angår affärsjuridiska advokater. Det har handlat om ”städåtgärder”, proaktivt arbete med tillsynsenheten, hjälp och understöd till främst brottmålsadvokater, säger Emil Andersson.

Han talar om att öka dialogen mellan affärsadvokater och andra advokater.

– Advokatdagarna är väldigt bra och där pratar vi om våra kärnvärden, lyfter våra etiska regler, utvärderar samtiden, till exempel AI-utvecklingen. Men få affärsadvokater deltar i Advokatdagarna, säger Emil Andersson och hävdar att advokattiteln i sig borde vara det bästa varumärket.

– Men jag ser på till exempel Linkedin att affärsadvokater ibland beskriver sig själva som partner eller något annat, men inte som advokater. Vi behöver skylta mer med att vi är affärsadvokater och att vi har en samsyn med andra advokater när det gäller kärnvärdena. 

Det går att vända på frågan om vad samfundet kan göra för affärsadvokaterna, funderar Erica Wiking Häger:

– Det är vi advokater som är samfundet. Alltså är det vi tillsammans som måste agera. Det viktigaste för oss affärsadvokater nu är att på olika sätt säkerställa att vi är så konkurrenskraftiga som möjligt. I de större transaktionerna konkurrerar vi i dag regelmässigt med stora ­anglosaxiska byråer. Sverige har ett fantastiskt näringsliv, och Londonbaserade byråer pitchar hela tiden på uppdrag på den svenska marknaden. Hur kan vi möta detta? Kan vi lätta på vissa rigorösa regler? Till exempel jävsregler.

I många andra länder, till exempel Storbritannien, Norge och Finland, kan klienter ge så kallat informerat samtycke som tillåter en advokat att i vissa särskilda fall ta ett uppdrag trots att det formellt föreligger en intressekonflikt, berättar Erica Wiking Häger.

– En sådan anpassning av vårt regelverk är ett exempel på hur svenska affärsadvokater skulle kunna bli mer konkurrenskraftiga. Jag har full förståelse för att informerat samtycke inte går att använda inom till exempel brottmål eller familjerätt. Men inom affärsjuridiken skulle det underlätta.

En unik tagline

För första gången i Advokatsamfundets historia presenterades en så kallad ”tagline” i slutet av förra året:

”Advokatttiteln garanterar ett unikt skydd för klienten: lojalitet, oberoende och sekretess.”

Emil Andersson har varit drivande i arbetet och han ser det som viktigt att på detta sätt, kort och koncist, sprida kunskap om vad advokattiteln står för.

– Det finns en varumärkesstyrka i advokattiteln. En sorts aura från förr, också i ett internationellt perspektiv. Men i vår värld i dag med allt snabbare utveckling inom många områden kände jag att det var dags att sammanfatta kärnbudskapet i en tagline. Vi behöver löpande stärka vårt varumärke.

Taglinen med Advokatsamfundets logotyp finns som färdiga bilder att ladda ner för att använda på hemsidor eller i sociala medier. Tänkta användare är såväl enskilda advokater som advokatbyråer. Taglinen finns även på engelska.

De övriga intervjuade advokaterna gillar taglinen, ser att den sammanfattar kärnvärdena och att den kan komma till nytta.

– Taglinen gillar jag eftersom den med en mening pekar på det unika i advokatuppdraget och det som skiljer det från all annan rådgivning, vilket kan vara lätt att glömma bort i ”bruset”. Vi på Mannheimer Swartling använder taglinen i vår kommunikation, berättar Stefan Brocker.

Hur ser ni på hotet från den typ av bolag som AGRD-firman är?

Närmare 200 advokater har lämnat Advokatsamfundet och fortsätter att arbeta för sina tidigare advokatbyråer, som nu är juridiska byråer under paraplyet AGRD, där riskkapitalbolaget Axcel är huvudägare. Anledningen till att dessa tidigare advokater lämnat Advokatsamfundet är 8 kap. 4 § rättegångsbalken, enligt vilken externt ägande av en advokatbyrå inte är tillåtet. Endast medlemmar i Advokatsamfundet kan vara partner/delägare i en advokatbyrå.

 De intervjuade affärsadvokaterna är inte överdrivet oroade över konkurrensen från AGRD för egen del. Men etiska invändningar saknas inte, då advokaterna menar att det finns en inbyggd intressekonflikt med riskkapitalbolag som ägare.  Att lojaliteten helt enkelt riskerar att hamna utanför klienternas sfär. Oberoendet är inte garanterat om riskkapitalister finns som ägare och potentiellt kan styra över juridiska ställningstaganden och beslut, menar de.

 – Det saknas garanti för att riskkapitalet inte kommer att styra, säger Emil Andersson.

Samfundets disciplinnämnd sköter tillsynen över varje enskild advokat och kan besluta om böter och även uteslutning för den som brister i sin yrkesutövning. Något motsvarande finns inte för icke-advokater, poängterar Emil Andersson.

Richard Åkerman konstaterar att riskkapitalister ofta är intresserade av stora transaktioner och har tagit sig in på många områden i samhället, till exempel veterinärbranschen och skolvärlden.

– Jag vet inte om flera riskkapitalbolag faktiskt ser affärsjuridiken som ett fantastiskt investeringscase, så att sådana som AGRD helt skulle dominera den affärsjuridiska rådgivningen. Men om det skulle komma några fler riskkapitalistiska spelare och rycka i de största affärsjuridiska byråerna, skulle kanske vår del av advokatkåren sönderfalla. Men jag tror inte på det scenariot, säger ­Richard Åkerman.

Han menar att det sannolikt finns ett tydligt ekonomiskt incitament för dem som lämnat advokatkåren för AGRD, då alla medarbetare där erbjuds köpa aktier i bolaget som sedan kan säljas vid till exempel pension. Detta jämfört med partnerskap i en advokatbyrå där lagen tillåter försäljning av partners del endast till annan delägande advokat.

– Jag är en stor fan när det gäller människors fria val, konstaterar Emil Andersson. Så jag riktar ingen kritik mot dem som lämnat samfundet för AGRD. Men jag tycker att det är tråkigt att tappa duktiga kolleger. De värderar uppenbarligen inte advokattiteln så högt i förhållande till andra värden som de ser. Om trenden fortsätter så blir det så klart en utarmning av antalet affärsadvokater.

AGRD:s uppförandekod påminner till största delen om Advokatsamfundets etiska regler. Men det räcker inte för att skydda klienterna, anser de intervjuade.

– Kanske räcker det för handlingar som inte är så betydelsefulla, där det inte spelar någon roll om till exempel åklagaren får se handlingarna. Men endast en advokat är lagligt skyddad genom klientsekretessen och kan å klients vägnar vägra lämna ut handlingar. Det är så att säga inte advokatens uppgift att springa och tjalla, konstaterar Richard Åkerman.

Framtidsfrågor?

På ett mer praktiskt plan är förstås den snabba AI-utvecklingen och de advokatetiska frågorna kopplade till denna en dominerande framtidsfråga för affärsadvokaterna.

Men mot bakgrund av hur advokatens roll kopplad till rättsstatliga värderingar ifrågasätts, förminskas eller stryps helt i stora stater som USA, Ryssland och Kina kretsar framtidens viktigaste frågor för de fyra intervjuade advokaterna övergripande kring att fortsätta att hålla den advokatetiska fanan högt. Också i förhållande till riskkapitalismens inträde i affärsjuridiken.

Richard Åkerman har i debatten om externt ägande av advokatbyråer replikerat enligt nedan i tidningen Affärsvärlden:

”Advokaten är inte som vilken konsult som helst, utan en garant för ’the rule of law’. Externa ägare i advokatbyråer är säkert frid och fröjd i solsken, nedförsbacke och medvind, men när rättsstaten sätts i fråga behövs vi. Då är advokatens oberoende, lojalitet, ’legal privilege-status’ och tystnadsplikt sådant som gör det möjligt att skydda företag och individer från en auktoritär stat eller dess oligarker. Advokatens kärnvärden ligger faktiskt inte så långt från vår vardag som vi ofta inbillar oss. Lägg där till att det auktoritära styret verkar vara på modet i många delar av världen och inte bara i Trumps Amerika. I en sådan miljö vill man inte ha advokater som tassar vare sig för makten eller mammon. Vi skall inte lämna öppet mål för vare sig politisk eller ekonomisk kontroll. Utan advokater skulle rättsstaten halta på samma sätt som om det inte fanns domstolar eller åklagare. Att tillåta externa ägare av advokatbyråer är en nästan lika dålig idé som att privatisera Högsta domstolen.”

– Många bagatelliserar advokatfirman som institution, säger Richard Åkerman. I min värld är den oberoende advokaten helt nödvändig för att rättssamhället ska ha en chans i en föränderlig värld. Advokatfirman har pallat för trycket tidigare, men inte med någon stor marginal. 1980-talet inleddes med kommersialiseringen, där chansen att tjäna stora pengar hotade advokatens kärnvärden. På 2010-talet drog woke in även över advokatbranschen och krävde ställningstagande och manifestation i frågor om allt möjligt annat än det som låg enbart i klientens intressen, menar Richard Åkerman.

– Att verka men inte synas ansågs fegt. På senare år har vi även upplevt ett hårt tryck från EU-håll där man vill göra advokater till tjallare om klienten exempelvis misstänks för skatteplanering. Även enskilda gangsteradvokater är förstås ett hot mot institutionen, eftersom det kan leda till politiskt tryck och övervakning.

 – På samma sätt anser jag att det vore ett misstag att släppa in externt ägande i advokatbyrån. Ännu ett skäl för politiken att övervaka och mycket väl en dödskyss för den oberoende advokaten som garant för ”access to justice” och mot statligt maktmissbruk, säger Richard Åkerman.