Många positiva till sparkrav på rättsliga biträden

Remissinstanserna är övervägande positiva till betänkandet Rättssäkerhetens pris (SOU 2025:111) som går ut på öka kostnadskontrollen över statens utgifter för rättsliga biträden men också stärka den enskildes rätt till juridiskt biträde och en rättvis rättegång.

Justitiekanslern (JK) välkomnar flera av utredningens förslag, bland annat att begreppet tidsspillan ska definieras i lag, att det införs en differentierad timkostnadsnorm med lägre arvode för icke-advokater, att brottmålstaxans tillämpningsområde ska utökas både vad gäller antalet parter och biträden och att det införs skärpta krav för kostnadsräkningar.

Justitiekanslern ställer sig också bakom förslaget att rättsliga biträden ska bli skyldiga att lämna in sina kostnadsräkningar via en elektronisk tjänst.

”Det skulle bidra till enhetlighet och säkerställa att kostnadsräkningarna innehåller alla nödvändiga uppgifter, vilket underlättar för såväl domstolens som Justitiekanslerns bedömning av ersättningsanspråken”, anser JK.

Samfundet bäst på att upprätthålla förtroende

Justitiekanslern anser dock inte att det behövs några nya regler för att öka förtroendet för advokatkåren efter de senaste årens uppmärksammade uteslutningar av advokater som brutit mot god advokatsed.

”Advokatsamfundet tar förtroendefrågan på allvar och åtgärder för att upprätthålla förtroendet för advokatkåren bör även i fortsättningen vidtas av Advokatsamfundet”, betonar JK.

Även Domstolsverket tillstyrker utredningens förslag om skärpta krav på innehållet i kostnadsräkningar och att dessa ska lämnas in genom en ny elektronisk tjänst. Myndigheten är också positiv till en utvidgning av brottmålstaxan men anser att det behöver utredas ytterligare.

Åklagarmyndigheten vill också se en lagreglering som medför skärpta krav på kostnadsräkningar och tillstyrker att behörighetskraven skärps för uppdrag som offentlig försvarare i vissa mål om allvarlig brottslighet. Myndigheten är även försiktigt positiv till att avskaffa målsägandens möjlighet att biträda ett åtal, men tillstyrker att ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning ska införas som skäl för att förordnas ett målsägandebiträde.

”Höj ersättningen till erfarna advokater”

Kammarrätten i Stockholm är också positiv till skärpta krav på kostnadsräkningar och att de ska lämnas in digitalt samt att tidsspillan definieras i lag. Domstolen anser dock att delar av de besparingar som görs på dessa förslag och en differentierad timkostnadsnorm bör stanna inom advokatkåren, till exempel genom att höja ersättningen till de mest erfarna och kvalificerade rättsliga biträdena.

Kammarrätten vill också överväga skärpta behörighetskrav för vissa uppdrag i förvaltningsdomstol på motsvarande sätt som föreslås för offentliga försvarare i allvarliga brottmål – i första hand som ställföreträdare för barn i en LVU-process.

Kammarrätten i Göteborg är orolig för att en generell sänkning av ersättningsnivåerna i timkostnadsnormen för icke advokater kommer att försvåra återväxten av rättsliga biträden.

”Det blir mindre attraktivt för byråer att använda sig av jurister som inte är advokater, eftersom ersättning för nedlagt arbete utgör både ett incitament och en förutsättning för att driva verksamheten. På sikt kan det påverka tillgången på kvalificerade offentliga biträden”, skriver kammarrätten.

Fler ska få rättvisa

Så gott som samtliga svarande remissinstanser är positiva till förslagen om stärkt rätt till målsägandebiträde, möjligheten för enskilda att få rätt till ersättning i förvaltningsmål samt att fler människor ska kunna få rätt till rättshjälp.

Institutet för mänskliga rättigheter välkomnar att utredningen har haft begreppet ”access to justice” som en principiell utgångspunkt för dess överväganden och förslag samt konstaterar att det processuella regelverket bör vara utformat så att enskilda tillförsäkras effektiva möjligheter att komma till sin rätt eller få sin sak prövad.

”Nu är det viktigt att det avsätts de medel som behövs för att säkerställa åtaganden om mänskliga rättigheter som rätten till en rättvis rättegång och tillgång till rättsprövning och rättvisa”, konstaterar Institutet för mänskliga rättigheter.

Inkonsekvent spara på rättsliga biträden

Sveriges advokatsamfund är också positivt till alla de förslag som ökar den enskildes möjligheter att ta tillvara sin rätt, men ifrågasätter att det ska sparas på offentliga biträden samtidigt som anslagen till polis, åklagare och domstolsväsendet ökat de senaste åren.

”Att statens kostnader för rättsliga biträden ökar kan till stor del förklaras med den ökade måltillströmningen som ett resultat av ändrad lagstiftning. I det ljuset ter det sig inkonsekvent att staten ökar anslagen till de brottsutredande myndigheterna samtidigt som man vill minska kostnaderna för de rättsliga biträden som företräder den enskilde. Rättssäkerheten har ett pris även på biträdessidan”, påpekar samfundet.

I fråga om timkostnadsnormen för ersättning till rättsliga biträden som förordnas av domstol avstyrker Advokatsamfundet förslaget om en timkostnadsnorm som skulle ge lägre ersättning till andra jurister än till advokater och skriver:

”Advokatsamfundet har ingen erinran i sig mot en differentiering av ersättningen till advokater respektive biträdande jurister, men konstaterar att förslaget som det nu är utformat skulle medföra en avsevärd försämrad ersättningsnivå för det rättsliga biträdeskollektivet som sådant. Det anser samfundet inte är acceptabelt.”

Advokatsamfundet avstyrker också varje utökad användning av brottmålstaxan.