Anställningsvillkor för biträdande jurister måste omfatta skälig lön

Advokater får inte anställa biträdande jurister på oskäliga villkor. Det avser bland annat lönenivån, som inte får vara för låg eller baseras på rörlig lön eller provisionslön så att juristen inte kan få en rimlig lön utan svårighet. Ett riktmärke för en skälig lönenivå, som framgår av Advokatsamfundets anvisningar för ansökan om inträde i samfundet, är ingångslönen för domstolsnotarier. (Se om lönenivån för notarier i faktaruta nedan.)

I två disciplinbeslut under 2026 har Advokatsamfundets disciplinnämnd belyst vad bestämmelsen om oskäliga anställningsvillkor innebär. Besluten rör låga ingångslöner och provisionsbaserad lön, men även oskäliga anställningsvillkor som ger arbetsgivaren rätt att säga upp den biträdande juristen i vissa specifika fall. Disciplinnämnden framhåller i besluten att principalen är ansvarig för att ge juristen skäliga anställningsvillkor, oavsett vad den anställde själv kan ha godtagit i anställningsavtalet.

Båda disciplinärendena hade sin grund i att Advokatsamfundets tillsynsenhet gjorde platsbesök hos advokatbyråer inom ramen för samfundets särskilda tillsyn av hur advokater fullgör sitt principalansvar.

I det ena ärendet (Advokaten 4/2026 s. 52) visade det sig att advokatbyrån hade en nyutexaminerad biträdande jurist provanställd med en fast månadslön på 23 000 kr.

Det framkom också att anställningsavtalet innehöll villkor om rätt att säga upp den biträdande juristen om han förekom i sammanhang som kunde skada byråns renommé eller visade sig ha lämnat felaktiga uppgifter om sina kvalifikationer, samt rätt för byrån till skadeersättning till följd av uppsägningen.

Dessutom var juristen placerad på ett filialkontor där inte någon advokat var stationerad som kunde övervaka juristens arbete.

Advokatsamfundets styrelse tog upp ett disciplinärende mot juristens principal.

Disciplinnämnden konstaterade att juristens lön låg på en nivå som understiger vad som bör tillämpas för biträdande jurister vid advokatbyråer, även med beaktande av juristens begränsade erfarenhet och att anställningen i början var en provanställning. Sammantaget fann disciplinnämnden att anställningsvillkoren var oskäliga och att principalen allvarligt hade åsidosatt god advokatsed. Disciplinnämnden tilldelade advokaten en varning.

Advokaterna Viviénne Dahlstrand och Paula Save, ledamöter av disciplinnämnden, förklarar att lönen för en biträdande jurist för att anses skälig inte får understiga den nivå som sedvanligt tillämpas för biträdande jurister vid advokatbyråer:

– Det är brukligt att advokatbyråer fastställer skälig lön med utgångspunkt i en nivå som motsvarar ingångslönen för notarier, säger de.

Det andra ärendet (Advokaten 4/2026 s. 50) gällde en advokatbyrå där de biträdande juristerna arbetade med helt provisionsbaserad lön.

Vid tillsynsenhetens besök visade det sig att den ene biträdande juristen hade haft helt provisionsbaserad lön sedan han anställdes. Det fick till följd att han inte fick någon lön alls under de tre första månaderna av anställningen samt att han månad fyra fick 1 000 kr och under månad fem 15 000 kr i lön.

Den andra biträdande juristen hade också helt provisionsbaserad lön, men i kombination med en garanti/förskottslön på 30 000 kr/månad. Varje gång lönen betalades ut, uppstod en skuld till advokatbyrån för juristen. Skulden betalades av genom framtida provision. Först efter att skulden till advokatbyrån helt hade reglerats, övergick den biträdande juristen till full provision. Det hade tagit omkring ett och ett halvt år för henne att bli skuldfri gentemot advokatbyrån.

Anställningsavtalen innehöll också villkor som gav advokatbyrån rätt att säga upp juristerna med omedelbar verkan om de inte följde arbetsgivarens anvisningar, bröt mot de advokatetiska reglerna eller visade sig ha lämnat felaktiga uppgifter om sina kvalifikationer, och liksom för den förstnämnda byrån föreskrevs rätt till skadeersättning till följd av uppsägningen.

Advokatsamfundets styrelse tog upp ett disciplinärende även mot principalen på den andra byrån.

Principalen framhöll att de biträdande juristerna själva hade valt sina lönemodeller, att den jurist som hade arbetat tre månader utan lön själv hade valt en ren provisionslön och att garantilönen avräknades först vid anställningens slut, så att juristen aldrig behövde betala ur egen ficka.

I sitt beslut konstaterade disciplinnämnden att det ankommer på en principal att se till att anställda biträdande jurister uppbär skälig lön, oavsett vad juristen har sagt under anställningsförfarandet.

Disciplinnämnden fann att de biträdande juristernas anställningsavtal innehöll villkor som var oskäliga. Delvis kunde det ifrågasättas om innehållet i avtalen var förenligt med gällande rätt. Därmed hade principalen allvarligt åsidosatt god advokatsed. Disciplinnämnden tilldelade advokaten en varning.

Viviénne Dahlstrand och Paula Save understryker att ansvaret för att biträdande jurister anställs på skäliga anställningsvillkor åvilar principalen:

– Den biträdande juristens inställning till specifika anställningsvillkor har ingen inverkan på om dessa bedöms vara skäliga eller ej. Anställningsvillkoren måste bland annat möjliggöra en trygg och stabil inkomst som varken är oförutsebar och riskerar att resultera i orimligt låga månadslöner eller som blir alltför volatil och kan leda till att den biträdande juristen blir mer riskbenägen för att balansera lönen bättre.

Viviénne Dahlstrand och Paula Save framhåller att villkoren inte ska förhindra den biträdande juristen från att fritt byta arbetsplats, till exempel på grund av betungande ekonomiska åtaganden gentemot arbetsgivaren:

– En kvittning av lön mot framtida provision, innebärande att en återbetalningsskyldighet uppkommer i förhållande till arbetsgivaren, riskerar att skapa en inlåsningseffekt för den biträdande juristen, som under en viss tidsperiod kanske inte anser sig ha något annat val än att stanna kvar på den aktuella arbetsplatsen. Sådana betungande villkor om återbetalningsskyldighet vid avslutad anställning kan anses vara oskäliga, säger de.Viviénne Dahlstrand och Paula Save förklarar att det inte finns något allmänt förbud mot provisionsbaserad lön, förutsatt att det utan svårighet är möjligt för den biträdande juristen att nå upp till en rimlig lön.

– Naturligtvis är det många advokatbyråer som tillämpar provisionsbaserade löner men det är viktigt att erinra om att anställningsvillkor som berör provisionsersättning ska balanseras med omsorg. En rimlig lön ska vara lätt att nå upp till, särskilt för nyanställda biträdande jurister. I praktiken blir det svårt att uppfylla med provisionsbaserad lön. Det finns ett större utrymme i relation till mer seniora medarbetare, men kravet om att man utan svårighet måste kunna nå upp till en rimlig lön kvarstår även i dessa fall, säger de.