Rättsbildningen blir lidande när trycket ökar på domstolarna

Föreningen tvistlösning i domstol har redan i flera år pekat på att handläggningstiderna för stora tvister är alldeles för långa i svenska domstolar. Och tyvärr tyder det mesta på att utvecklingen går åt fel håll, enligt advokat Johannes Ericson, som är ordförande i föreningen och själv specialiserad på tvistlösning.

– Vi processande ombud har under relativt lång tid märkt att tingsrätterna i Stockholmsområdet har svårt att sätta ut tresitsar*, säger han.

I dagsläget är hans bild att det tar minst två år, och ibland ännu längre, att få en större, kommersiell tvist avgjord i någon av tingsrätterna i Stockholm. Det är alldeles för lång tid, anser Johannes. Resultatet blir att företagen, som är måna om att få en snabb lösning på sina tvister, väljer bort domstolarna. 

– Parterna väljer att i stället slita tvister i skiljeförfarande. Men vi behöver ju också få kommersiella tvistemål avgjorda i domstol. Om inte annat för att rättsutvecklingen ska ledas framåt, säger Johannes, som varnar för att vi får se en helt privat rättskipning bland större företag. 

Prejudikatbildningen ökar förutsägbarheten för företagare och skapar trygghet i näringslivet, konstaterar Johannes, som vill lyfta fram att Sverige traditionellt har ett mycket gott rykte inom tvistlösningsområdet.
– Det är otroligt viktigt för näringslivet att svenska domare och domstolar är väl skickade att hantera de tvistemål som uppstår. Sverige är ett investeringsland. Utländska investerare måste känna en trygghet i att svenskt domstolsväsende inte bara är skickligt på att slita den här typen av tvister, utan också att de har resurser för det, påpekar han.

Ett annat problem, enligt Johannes, är domstolarnas stängda tradition, där domstolsanställda sällan går ut och berättar om de problem de upplever. Det så kallade domaruppropet 2023 (se artikel på s. 32) utgjorde ett undantag, som sedan också fick ett efterspel när JO kritiserade en domstolschef som kallat domare till samtal för att de undertecknat uppropet. 

– Jag uppfattar att det nästan finns en tystnadskultur i domstolarna, säger Johannes. 

Trots hårt tryck och långa väntetider har situationen ännu inte påverkat kvaliteten i själva dömandet negativt, anser Johannes. Och det är oerhört viktigt att vi inte kommer dithän. 

– Sverige har historiskt haft, och ska ha, en mycket hög kvalitet i den dömande verksamheten. Den får överhuvudtaget inte naggas i kanten. Och om det nu är så att dels domstolarna har en väldigt hög arbetsbelastning, och det dels är svårrekryterat på domarfronten, då finns det en risk för att rättssäkerheten sätts i fara. Vi får inte ens närma oss en sådan situation, inskärper han.

Hur ska då domstolarna göra för att undvika att rättssäkerheten blir lidande? Johannes har flera idéer. Bland annat önskar han att domstolarna, åtminstone de större, skulle inrätta specialistenheter där de mest erfarna och intresserade domarna kan fokusera på en typ av mål, exempelvis brottmål eller tvister. 

En annan reform som skulle kunna avlasta domstolarna är, enligt Johannes, att flytta ut familjemålen, som mål om vårdnad, boende och umgänge, från de allmänna domstolarna. 

– Jag tror inte någon aktör egentligen, varken domare eller processande advokater, tycker att det är en god idé att familjemål överhuvudtaget prövas av de allmänna domstolarna. Det kan ju vara rätt knepiga icke-juridiska frågor, och de är otroligt resursbelastande för domstolarna. Alltså bör man från regeringshåll överväga någon form av specialmodell för just familjemålen. 

Johannes Ericson vill också göra domaryrket mer ekonomiskt attraktivt för skickliga jurister.

– Lönen måste höjas rejält. Det är nödvändigt för att långsiktigt kunna attrahera de absolut bästa juristerna till domaryrket, säger Johannes och tillägger att det är rätt få processande advokater i storstäderna som kan tänka sig eller har möjlighet att byta spår till domarrollen. 

– Det blir en alldeles för stor skillnad i ersättning. Det går nästan inte. Möjligen kan processande ombud som är mot slutet av sin karriär göra det de sista åren innan de går i pension.

* Tresits = mål som avgörs av tre juristdomare, som större tvistemål.

Källor
Akavia: En fråga om rättssäkerhet – om domarnas arbetsmiljö och attraktiviteten i domaryrket, med slutsatser om behov av långsiktiga satsningar, 2024.
Budgetpropositioner 2018–2025.

Cantwell, Oisín: ”341 domare i upprop till regeringen i dag”, Aftonbladet den 
14 juni 2023.

Domarnämndens verksamhetsberättelse 2023.

Domstolsverket: Några processrättsliga reformer i allmän domstol. Promemoria av Domstolsverkets arbetsgrupp för processrättsliga reformer, allmän domstol, 2023.

Domstolsverket: Utvidgat prövningstillstånd för brottmål i hovrätt, 2024.
Domstolsverkets statistik.

Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (SOU 2023:12).

Johnsson, Emil: Ordinarie domares arbetsförhållanden vid Sveriges tingsrätter och förvaltningsrätter. En rapport till Sveriges domareförbund baserad på resultat från en enkätstudie om underrättsdomares arbetsförhållanden, Sveriges domareförbund, 2024.

SOM-institutet: Svenska förtroendetrender 1986–2023, 2024.

Åsberg, Jon: ”Är det inte dags att svenska politiker också börjar packa domstolarna?”, Fokus nr 47/2024, 21 november 2024.