Alla aktörer har ett ansvar för tilliten till rätten

Under de senaste två åren har Lotta Wirén och hennes kollegor tydligt märkt att tingsrätterna i Stockholm är alltmer pressade. Pressen märks inte minst på att domstolarna tvingas sätta ut mål, trots att en eller flera förordnade advokater är förhindrade att delta vid förhandlingen.  

– För oss advokater är det viktigt att följa våra klienter från anhållandet fram till dom. I dag har vi hamnat i ett läge där domstolen inte kan ta hänsyn till det. Det finns inte tid och plats helt enkelt. Och det är såklart oroväckande, säger Lotta.

Problemen blir störst i häktade mål med fasta tidsfrister. Tidigare upplevde Lotta att advokaten kunde föra en dialog med domstolen om tid för förhandlingar, men nu är det svårt. 

I gengäld uppger domstolarna som regel att de kommer att vara generösa med substitution när mål sätts ut på detta sätt, berättar Lotta. Men slutresultatet blir ändå negativt, både för advokaten och klienten, anser hon.  

– Med häktade klienter blir det ju särskilt tydligt. När en person har suttit häktad under lång tid, och tillsammans med sin advokat arbetat fram ett bra och väl underbyggt försvar, är det ju såklart mycket olyckligt om advokaten måste ersättas av annan. Inte minst är det olyckligt för klientens tilltro till rättssystemet.

Lotta har fördelen att arbeta på en relativt stor byrå, vilket underlättar när det blir dags för substitution. 

– Vi kan hjälpas åt och hoppa in för varandra med kort varsel och gå in i saker på ett snabbt sätt, förklarar hon.

I mål där ingen sitter häktad är problemet i stället att det dröjer lång tid innan de avgörs, eftersom förtursmålen tränger undan dem. 

Utöver problemen med påtvingad substitution och långa väntetider befarar Lotta också att stressen i domstolarna går ut över rättens möjlighet att granska advokaternas kostnadsräkningar ordentligt. 

– Vi advokater talar för närvarande mycket om att räkningarna nu blir skurna i en helt annan utsträckning än vad de någonsin har blivit. Advokaten är skyldig att motivera sina kostnader och man köper in avancerade system för att nedlagd arbetstid ska kunna redovisas på minuten. Man kan ibland undra om domarna har tid att läsa motiveringarna, säger hon. 

Lotta tillägger att prutningarna säkert också kan förklaras av den bild som spridits av att advokater fuskar och lämnar felaktiga uppgifter i sina kostnadsräkningar. 

– Det är mycket olyckligt att vi nu har en ordning där ett fåtal oetiska advokater får påverka ryktet om en hel yrkeskår, säger Lotta. 

I längden finns det en stor risk att tidsbristen och pressen påverkar domarnas möjlighet till att göra en rättssäker bedömning av framlagd bevisning, anser Lotta.

– Målen blir även alltmer komplexa och det krävs en ständig vidareutbildning för att hålla sig à jour med utvecklingen, vilket kräver tid.

Med årets budget får domstolarna de pengar som Domstolsverket begärt. Lotta har en tydlig önskan om hur en del av pengarna ska användas.

– Jag hoppas såklart att man även lägger en del av budgeten till rättsliga biträden. Jag tror att vi alla behöver tillskott. I takt med att målen blir större och mer komplexa ökar arbetsbördan på alla rättens aktörer, även rättsliga biträden, fastslår hon. 

För att säkra nyrekryteringen av domare, men även av duktiga brottmålsadvokater, önskar sig Lotta en tydlig och mer positiv kommunikation från alla rättsväsendets parter. I dag får kritiska röster det mesta av utrymmet, menar hon. 

– Vi alla aktörer inom rättsväsendet har ett stort ansvar att nå ut i samhället och förklara, berätta, vara transparenta och entusiasmera. Den ibland raljanta tonen avseende exempelvis en försvarsadvokats invändning i ett mål som media och andra ibland ägnar sig åt, bottnar med största sannolikhet i en okunskap och en bristande förståelse, säger Lotta, som också önskar att rättens olika aktörer fick komplettera sina olika utbildningar med en slags prao hos varandra.

– Det skulle öka förståelsen och till syvende och sist tilliten. Om vi vill att samhället ska ha tillit till systemet, måste vi ju börja med att visa varandra tillit ­inbördes.