Nedskärningar på juristutbildningen i Stockholm
Ledningen: Fortsatt bra utbildning men underfinansierad
Nr 1 2025 Årgång 91Långvariga ekonomiska problem har tvingat Juridicum vid Stockholms universitet till rejäla nedskärningar. Institutionsledningen tror att besparingarna kan leda till välbehövligt nytänkande, medan många studenter är skeptiska. Alla är dock eniga om att staten borde satsa mer på att utbilda just jurister.

I slutet av 2023 kom signaler om att rejäla neddragningar på juristutbildningen vid Stockholms universitet var att vänta. Bland annat planerades en 18-procentig neddragning av de så kallade tidsramarna, alltså den tid som varje kurs har för undervisning och examination. Även lokalanvändningen skulle minska kraftigt, och 80 procent av de timanställda externa lärarna skulle fasas ut.
Reaktionerna lät inte vänta på sig. I medierna protesterade juriststudenterna mot allt mer digital distansundervisning, som enligt dem riskerade att hota rättssäkerheten framöver.
Bakgrunden till nedskärningarna är komplex, enligt prefekten Gustaf Sjöberg. En orsak är att statens ersättning till universiteten inte räknas upp i samma takt som kostnaderna ökar. Juridicum, liksom andra institutioner, blir därmed pressat mellan snabbt stigande utgifter och bara långsamt ökande intäkter. Men detta är inte hela förklaringen.
– Vi har också haft en för stor kostym, lite för många lärare och kurser, under en lång tid. Det är egenvållade kostnader, men de har varit lite för stora, säger Gustaf Sjöberg, som tillägger att situationen nu blivit ohållbar.
Att utvecklingen fått fortsätta så länge kan till viss del förklaras med pandemin, som innebar sänkta kostnader för lokaler när all undervisning blev digital. Under en tid såg ekonomin därför bättre ut, konstaterar Gustaf Sjöberg, för att sedan slå till med full kraft när undervisningen på plats tog fart igen.
En faktor som bidragit starkt till problemen är de stigande hyrorna för både kontors- och undervisningslokaler.
– Jag har för mig att vi efter att ha reducerat våra lokaler har ungefär lika stor hyra som före hyreshöjningarna. Så det har höjts ordentligt, säger Gustaf Sjöberg.
Lärare blir mer medvetna
Docent Erik Sinander satt tidigare med i institutionsstyrelsen och fick där tidigt höra om behovet av nedskärningar. Han ingick också i den beredningsgrupp som fick vara med och mejsla fram hur nedskärningarna skulle göras.
– Styrande för oss var att undervisningen, eller åtminstone undervisningens kvalitet, skulle påverkas i så liten grad som möjligt, och att hitta effektiviseringar som inte skadar kvaliteten på undervisningen, säger han.
Ett sådant område är examinationerna, som belastar samma utgiftskonto som undervisningen, och kostar ganska mycket pengar. Här har tidigare långa salstentamina fått kortare tid och essäfrågor har delvis bytts ut mot kryssfrågor, för att effektivisera rättningen. Förändringarna har inte gett sämre förutsättningar för lärarna att bedöma studenternas kunskaper, anser Erik Sinander.
Att bara förändra examinationerna har dock inte räckt hela vägen. Och även Erik Sinander, som för tillfället har nedsatt undervisning på grund av forskning, har fått uppleva vissa förändringar. I gruppundervisning där han tidigare haft 30 studenter är antalet nu 60. Det har fungerat, men inte varit helt problemfritt, anger Erik Sinander.
Samtidigt är det positivt att lärarna fått en ökad medvetenhet om den ekonomiska verkligheten, anser Erik Sinander.
– Det har kommit in ett annat tänk bland oss lärare och andra. Den ekonomiska
aspekten sätts i förgrunden och präglar beslut och utformning av kurser på ett annat sätt än den har gjort tidigare, säger han.
Stämningen bland lärarna beskriver Erik Sinander som god, detta trots att kontorsytan minskat drastiskt och de egna städ- och it-tjänster som institutionen haft tidigare fått sägas upp och ersättas med universitetets gemensamma. Erik Sinander är mest bekymrad över att institutionen tvingats dra ner på antagningen av doktorander, något som äventyrar återväxten av lärare och forskare. Han uppmanar advokatbyråerna att gå in och subventionera forskningen.
Gustaf Sjöberg är medveten om att alla lärare inte varit glada över förändringarna.
– Dels innebär det ytterligare arbetsuppgifter, dels månar de flesta lärare väldigt mycket om studenterna. Men jag tror att vi får förståelse. Och många tycker också att det är kul med nya arbetssätt, säger han.
Bra men kan bli bättre
Prefekten Gustaf Sjöbergs syn på nedskärningarna är dubbel. Å ena sidan kan de leda till välbehövliga reformer och pedagogiskt nytänkande. Å andra sidan skulle ökade anslag till juristutbildningen kunna göra den ännu bättre, menar han.
– Kanske är det här en välbehövlig spark i rumpan, så att vi behöver tänka lite nytt. Det finns nya pedagogiska grepp som många kurser inte tagit till sig än, säger han och pekar på möjligheterna att kombinera inspelade inslag och digitala uppgifter med seminarier på plats.
Att en mycket stor del av de så kallade timlärarna fasats ut har väckt en del känslor i advokatkretsar, där många av lärarna också finns. Men Gustaf Sjöberg menar att det är både naturligt och önskvärt att det är främst de egna fastanställda akademikerna som står för undervisningen.
– Utbildningen ska bedrivas på vetenskaplig grund, och de flesta advokater är inte disputerade, konstaterar han, och tillägger att vissa av de timanställda lärarna närmast haft halvtidsanställningar.
Däremot sitter några av timlärarna på spetskompetens som annars saknas på institutionen, som en psykolog som undervisar i rättspsykologi.
– Vi ska behålla dem som tillför något som våra anställda inte kan. Så det handlar inte bara om ekonomi, eller kanske inte ens främst ekonomi. Det här utlöser reformer som är önskvärda, men som inte kommit till skott riktigt, säger Gustaf Sjöberg.
Juridiska institutionen räknar nu med att komma i ekonomisk balans om fyra till sex år, och ska nu också börja rekrytera så smått igen. Men samtidigt som neddragningarna får en del positiva effekter är det, enligt Gustaf Sjöberg, anmärkningsvärt att det från statsmaktens sida satsas så lite på just juristutbildningen. Han syftar på den pott av pengar som institutionerna får för varje student, och där juristutbildningen, tillsammans med humanister, teologer och samhällsvetare, hör till den grupp som får allra minst.
– I dagens samhällsklimat med alla förändringar, organiserad brottslighet och skärpta straff är det märkligt att man är så njugg mot den här utbildningen, som på många sätt är fundamentet i rättsstaten, säger Gustaf Sjöberg.
Argumentationen kan låta motsägelsefull, men är det egentligen inte, anser han.
– Om vi fick mer pengar och satsade på de nya pedagogiska metoderna, då skulle det bli mycket, mycket bättre.
Om besparingarna
Juridiska institutionens besparingspaket innebär att tidsramarna för kurserna, alltså den tid som finns för undervisning och examination, minskats med 18 procent. Målet har också varit att minska användningen av universitetets undervisningslokaler med omkring 30 procent. I gengäld har institutionen försökt att använda de egna lokalerna, som biblioteket och rättegångssalen, mer i undervisningen.
Användningen av externa timlärare har minskat med omkring 80 procent.
Inga tillsvidareanställda akademiker har sagts upp. Däremot har institutionen slutat med amanuenser. Kontorslokalerna för de anställda har också krympts ordentligt.
Blir mindre engagerat
Victor Nåhls pluggar på juristprogrammet, med ett par terminer kvar till examen. Han var också, fram till årsskiftet, ordförande i linjerådet, som företräder studenterna och bevakar deras intressen vid institutionen.
Victor Nåhls började på juristprogrammet under pandemin, när undervisningen var helt digital. Han upplever att distansundervisning har fått leva kvar efter pandemin, och han gissar att det är just för att spara pengar. Mycket av undervisningen ges via Zoom eller i form av inspelade föreläsningar, berättar han. Och det har förstås både för- och nackdelar.
– Vissa studenter upplever att de lär sig bättre på distans, för att de kan spola tillbaka i föreläsningar till exempel. Men man tappar ju det interaktiva inslaget. På en föreläsning kan du enkelt ställa en fråga till föreläsaren. Du tappar också mycket av det sociala samspelet mellan studenterna, när man inte kan diskutera det som man precis gick igenom, säger han, och fortsätter:
– Min egen upplevelse är att det inte blir lika engagerat. Det är ju trevligt att sitta hemma, men jag tror att jag lär mig bättre när jag sitter på plats. Det ultimata hade varit om man hade någon kombinerad modell där man fick möjlighet att titta i efterhand, men att det gick på plats.
Just neddragningen av undervisningstid, och att föreläsningar och seminarier som skulle kunna ges på plats ersatts med digitala inslag, är de tydligaste konsekvenserna av nedskärningarna för studenterna, enligt Victor Nåhls. En annan effekt är att antalet specialkurser under de avslutande terminerna på utbildningen blivit färre.
– Det kommer frågor från studenter som sett fram emot en viss specialkurs, och så har den försvunnit. Institutionen säger att de pausar kurserna. Hur länge pausen ska pågå vet vi inte, säger Victor Nåhls, som ser en stor risk att kurserna försvinner permanent för att lärarna satsar på något annat.
Något direkt pedagogiskt nytänkande i juristutbildningen, så som Gustaf Sjöberg och Erik Sinander hoppas på, har inte Victor Nåhls upplevt ännu.
– Jag upplever det som lite fina ord för att kunna få igenom en förändring. Sen har vi inte riktigt sett effekterna av förändringarna. De håller fortfarande på att experimentera lite i hur undervisningen ska läggas upp så att de blir bra på distans. Ska vi till exempel ha liveföreläsningar på distans, eller ska vi ha dem inspelade i förhand?
Victor Nåhls har också uppfattat att många lärare på utbildningen är starkt kritiska till neddragningarna och de former de har fått.
– Som jag har förstått det har diskussionerna varit på nivån ”ska jag jobba kvar eller inte?”. Och jag kan förstå att man som examinator och föreläsare vill undervisa på plats.
Bra utbildning blir bättre
Mycket av det pedagogiska nytänkandet är alltså fortfarande i stöpsleven, och exakt hur slutresultatet blir vet ingen ännu riktigt. Victor Nåhls beskriver utbildningen just nu som en på plats-utbildning som genomförs på distans. Och han befarar att detta kommer att få konsekvenser för studenternas och de framtida juristernas kunskaper.
– Juristyrket är ofta muntligt. Det gäller att kunna hantera språket och juridiska termer. Visserligen så kan du ju göra det via distans också, men det blir liksom inte detsamma som att diskutera med sina kurskamrater och presentera för en klass, säger han.
I dagsläget är det dessutom risk att framtida studenter får felaktiga förväntningar, eftersom utbildningen fortfarande marknadsförs som en traditionell utbildning med undervisning på plats.
– Studenter flyttar hit till Stockholm för att de vill läsa på Stockholms universitet. Och så kommer de hit och får distansundervisning, där de hade kunnat sitta var som helst i världen. Det tycker jag är väldigt synd.
Gustaf Sjöberg och Erik Sinander är dock inte oroliga för att studenterna ska bli besvikna.
– Jag skulle snarast säga att utbildningen hela tiden blir bättre, säger Erik Sinander, som tror att krav på förändring kan driva på i positiv riktning.
Han jämför med krisen när Juridicum för tolv år sedan hotades med indraget examenstillstånd efter en granskning där kvaliteten på undervisningen ifrågasattes. Kritiken satte i gång ett viktigt förändringsarbete, och så har det också blivit nu, enligt Erik Sinander.
– Saker och ting blir bättre när det kommer ett tryck utifrån. Förra gången var det genom det som då hette Universitetskanslerämbetet och nu är det ekonomin. Jag tror att båda de här reformtrycken förbättrar utbildningen och gör att vi tvingas att tänka och förbättra saker. Så jag ser det som att utbildningen blir bättre.
Även Gustaf Sjöberg är övertygad om att institutionen i dag ger studenterna en minst lika bra utbildning som den gjorde före pandemin. Resultaten har inte försämrats, och söktrycket är fortsatt stort.
– Det sprider sig jättefort bland studenterna om något är fel. Och vi har Sveriges mest sökta utbildning, alla kategorier. Rimligen är det en väldigt god kvalitetsindikator. Och vi försöker verkligen ta hand om våra studenter, trots att grupperna är så stora, säger han, och fortsätter:
– Möjligen sticker jag ut hakan om jag säger att utbildningen är bättre än tidigare. Men den hade kunnat vara ännu bättre om vi fick större resurser.
Om anslagen till utbildningar
Universitet och högskolor får sin ersättning för olika utbildningar utifrån två olika mått: ersättning för helårsstudent (studenter registrerade för ett års studier) och ersättning för helårsprestation (studenter som uppnår godkända resultat för ett läsårs heltidsstudier).
Beloppen för olika kategorier av studenter fastställs för varje år. För år 2024 var ersättningen per helårsstudent vid humanistiska, samhällsvetenskapliga, teologiska och juridiska utbildningar 35 470 kronor, och ersättningen per helårsprestation 23 113 kronor. Detta kan jämföras med de båda beloppen för naturvetenskap på 61 474 respektive 51 006 kronor och medicinsk utbildning på 71 854 respektive 87 400 kronor.