Livet efter delägarskapet
Advokater kan och vill ofta jobba långt upp i åldrarna. Men på många affärsjuridiska advokatbyråer dras ett streck för delägarskap vid 60 eller några år senare. Om advokaten fortfarande har mycket att ge – vad ska han eller hon göra? Alternativen är många, visar det sig. Och arbetspsykologen menar att seniorerna kan ge mycket till byrån, i synnerhet om de får utveckla sidor som de brinner för själva.
Ladda ner tidningenDen tredje åldern – den goda tiden
Kamraterna från tonåren* bär spåren av de snart gångna fyrtio åren på lite olika sätt. Det gradvisa förfallet har skett högst individuellt. Annat har vi mer gemensamt. De flesta är lite lugnare. Krav på revolution eller avskaffande av nationalstaten gäller inte längre. De flesta är lite rundare om buken. De grånade skäggen är vanliga, liksom allehanda kroniska sjukdomar. Många har fått barn, som är på väg att flytta hemifrån eller redan gjort det. Någon har fått barnbarn. Några längtar intensivt efter livet som pensionär med den kommande friheten. Andra är så förtjusta i sina arbeten att de tänker fortsätta så länge som möjligt, och de fasar för dagen då de inte ska gå till arbetet.
Den tredje åldern, som den kallas, syftar på perioden mellan 55 och 70 år, och är en oundviklig tid av omvälvande förändring för varje människa. Man är inte gammal ännu, men inte heller ung längre. I Fokus i denna utgåva skriver vi om att åldras som delägare på affärsjuridiska byråer. Advokatyrket passar väl att utövas upp i åren. Och flera av dem som intervjuas ser att de kan fortsätta arbeta även efter att de slutar som delägare. Förutom den renodlade advokatverksamheten, där alla de tidigare delägarna är övertygade om att seniora advokater har mycket att ge, så finns det också sidouppdrag där lång erfarenhet är en tillgång.
Så när dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt år 2012 talade om ett arbetsliv som kunde sträcka sig till 75 års ålder hade han inte helt fel, åtminstone när det gäller delägare på affärsjuridiska byråer.
Tom Knutson
Chefredaktör