Politiska partier väljer nämndemän

Runt om i landet är nu de politiska partierna i full gång med att rekrytera nämndemän för fyraårsperioden 2024–2027. Enligt partierna är intresset för de omkring 8 000 uppdragen i landets domstolar stort.

Stefan Blomquist, ordförande i Nämndemännens riksförbund, vittnar i stället om att många nämndemän tvekar om att fortsätta med uppdraget. Orsaken är enligt Blomquist uppmärksamheten kring den så kallade snippadomen från Hovrätten för Västra Sverige, då två nämndemän avgick efter att de kallats till samtal med det parti som nominerat dem.

Nämndemännens riksförbunds tidskrift Nämndemannen har frågat samtliga politiska partier om hur de ser på dagens system med nämndemän. Svaren visar att systemet med lekmannadomare har ett starkt stöd hos politikerna, och att de flesta vill att partierna ska behålla ansvaret för nomineringen. Liberalerna efterlyser dock en översyn för att ”tydliggöra rågången mellan politik och rättsväsende”, och Vänsterpartiet efterlyser en bredare rekrytering, även utanför de politiska partierna.

Partiernas makt över vilka som blir lekmannadomare i domstolarna har diskuterats i många år. Bland kritikerna finns professorn i civilrätt Mårten Schultz, som lyfte fram den problematiska relationen mellan nämndemän och politiska partier i samband med just ”snippadomen”.

Även advokater och domare har pekat på problemen med att domare tillsätts av politiker. I en debattartikel  i Svenska Dagbladet  i mars i år efterlyste Sveriges domareförbund en ny modell för att utse nämndemän, utan inblandning av politiska partier. Domareförbundet hänvisar till förslag som presenterats 2002 och 2013, men som inte genomförts.

Även Advokatsamfundet vill frikoppla nomineringsprocessen från de politiska partierna. I sitt rättsstatliga program skriver samfundet bland annat att ”[n]ämndemän bör vara opolitiska och inte tillsättas av politiska organ”.

Enkät

I år ska omkring 8000 nya nämndemän utses för en fyraårsperiod. Nämndemännen utses av de politiska partierna. Är detta en bra ordning?

– Inledningsvis så vill jag säga att jag inte är ett fan av nämndemannainstitutet rent generellt. Men om vi ska begränsa oss till frågan om politiska tillsättningar så kan jag tycka att de går stick i stäv med systemets ursprungliga tanke, mot bakgrund av hur samhället ser ut i dag. I förarbetena avseende nämndemannasystemet, från 1980-talet, sägs: ”Först och främst utgör lekmannainflytandet en garanti för att domstolarnas avgöranden ligger i linje med allmänna rättsuppfattningar i samhället. Särskilt gäller detta i bedömningsfrågor, till exempel angående påföljdsval eller bevisvärdering.”

– I dagsläget tror jag att politiskt tillsatta individer sällan motsvarar den genomsnittliga medborgaren, vare sig i frågan om socioekonomiska förutsättningar, föreställningar om världen eller rättskänsla. Fast detta är helt enligt egen uppfattning, jag har inte sett någon statistik.

Advokat Robert Klackenborn, Stockholm

Så utses  nämndemän

Nämndemän utses för fyraårsperioder genom val vart fjärde år, året efter de allmänna valen.

Tingsrätternas nämndemän nomineras av de partier som finns representerade i kommunfullmäktige.  De partier som finns i regionfullmäktige nominerar nämndemän till hovrätt, förvaltningsrätt och kammarrätt. Valen sker sedan i respektive fullmäktige.

Hur många nämndemän varje parti får nominera bestäms av partiernas relativa storlek i fullmäktige.

Varje domstol kontrollerar sedan de nominerade och valda nämndemännens behörighet och lämplighet. Därefter får nämndemännen genomgå en obligatorisk utbildning innan de börjar döma.

Källa: Sveriges domstolar