Nystartat MR-institut nedläggningshotat

I april rapporterade TV4 att regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna (SD) vill lägga ner MR-institutet. Ingen representant för partiet har velat ställa upp på en intervju med Advokaten. Men partiets ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt kommenterar förslaget i ett mejl.

”Sverigedemokraterna tycker inte att man ska ha en myndighet som kartlägger grundläggande mänskliga rättigheter. Vi har en ekonomisk kris i landet och behöver flera besparingsåtgärder, att avveckla MR-institutet är en av dem.”

SD har alltså ändrat uppfattning, i juni 2021 röstade partiet för att institutet skulle inrättas i riksdagen.

”Den höga inflationen har fått oss att ändra ställning i frågan, och det är inte konstigare än så. Man kan även diskutera ordningen, staten ska inte granska sig själva. Det finns andra internationella instanser som sköter detta arbete väl och ett MR-institut är således onödigt”, skriver Oscar Sjöstedt.

I andra intervjuer har företrädare för partiet sagt att instanser som Justitieombudsmannen, Justitiekanslern och domstolarna redan värnar mänskliga rättigheter i Sverige och att MR-institutet därför inte behövs. Leif Ljungholm är ledamot i MR-institutets styrelse och Advokatsamfundets tidigare ordförande. Han håller inte med om det.

– MR-institutet skiljer sig helt från dem. Institutet gör inga individuella prövningar utan ska ha en heltäckande bild av hur det ser ut när det gäller mänskliga rättigheter i samhället och är en del av ett internationellt ramverk.

MR-institutet är en statlig myndighet som ska rapportera till regeringen. SD är också kritiskt till att staten ska granska sig själv. Frågan är hur oberoende institutet är?

Leif Ljungholm redogör för hur MR-institutet skiljer sig från andra myndigheter på flera punkter för att garantera oberoendet från regeringen. MR-institutets direktör utses av institutets styrelse och inte av regeringen. Institutet följer heller inga regeringsdirektiv, utan bestämmer enligt lagen själva inriktningen på sitt arbete.

Oberoendegarantier

Institutets styrelseordförande Elisabeth Rynning pekar också på att det finns oberoendegarantier i lagstiftningen, men att de kan behöva stärkas.

– Det borde bland annat framgå av lagen, och inte bara i en förordning, att det är styrelsen som utser direktör i den här myndigheten.

Det kan också behövas bättre garantier för institutets finansiering, enligt henne.

– Oberoende av vilken regering vi har ska institutionen kunna vara obekväm, komma med rekommendationer och kritiska granskningar utan att drabbas av ekonomiska påtryckningar så att verksamheten inte kan fortsätta. Vi vill gärna att garantierna för verksamhetens fortsatta existens stärks, säger Elisabeth Rynning.

Hon och Leif Ljungholm vill också ha ett klargörande från regeringen om institutets framtid.

– Det skadar institutets uppbyggnadsarbete och försvårar fullgörandet av vårt uppdrag om det finns frågetecken om institutet överhuvudtaget ska vara kvar, säger Elisabeth Rynning.

Funktionsrätt, Amnesty och 47 andra organisationer vill också ha ett besked om MR-institutet och skrev därför ett brev till statsminister Ulf Kristersson i början på maj.

Knappt en månad senare hade organisationerna inte fått något svar.

– Man kan fundera över om det beror på att vi är ett land som är oroliga för att ett institut granskar om Sverige lever upp till de mänskliga rättigheterna. Regeringen borde sätta ner foten och visa att MR-institutet är viktigt och kommer att finnas kvar, säger Funktionsrätts generalsekreterare Nicklas Mårtensson.

Amnesty International Sverige väntar också på ett tydligt besked från statsministern om att MR-institutet får fortsätta sitt arbeta i nuvarande form med oförminskade resurser.

”I en tid av ett ökat ifrågasättande av rättsstatens principer, ojämlikhet, rasism och främlingsfientlighet, både internationellt och i Sverige, är det helt avgörande med en starkare politisk vilja att slå vakt om människors grundläggande fri- och rättigheter. MR-institutet är ett unikt verktyg som samordnat kan främja olika rättighetsområden, och det vore mycket olyckligt om institutet läggs ner”, skriver Ellie Al-Kahwati, jurist och sakkunnig hos Amnesty i Sverige, i ett mejl till Advokaten.

På en fråga från Advokaten om MR-institutets framtid konstaterar ansvarig minister Paulina Brandberg (L) att EU:s ministerråd under det svenska ordförandeskapet kom fram till att alla medlemsstater ska ha en oberoende institution för mänskliga rättigheter, som agerar i enlighet med FN:s Parisprinciper. Och att uppgiften ligger på Institutet för mänskliga rättigheter i Sverige.

”Det pågår nu en budgetprocess inför 2024 års budgetproposition och under en sådan kommer vanligtvis många olika förslag och inspel upp på bordet. Det är dock en självklarhet att regeringen även fortsättningsvis kommer att värna mänskliga rättigheter och uppfylla våra internationella förpliktelser inom detta område”, skriver hon i ett mejlsvar.

En nedläggning av det nyinrättade institutet skulle väcka mycket negativ uppmärksamhet, tror flera av de intervjuade.

– Det skulle nog tolkas, rätt eller fel, som att vi i Sverige inte värderar våra åtaganden enligt Europakonventionen och FN:s olika konventioner om änskliga rättigheter särskilt högt, säger Leif Ljungholm.