Noggrannhet och pedagogik är A och O för advokaten

Advokatsamfundets disciplinnämnd uteslöt vid sitt januarimöte i år en advokat ur samfundet. Enligt nämnden hade advokaten åsidosatt god advokatsed vid en rad tillfällen. Flera av övertrampen rörde bristfälliga kostnadsräkningar.

Beslutet, som nu har överklagats till Högsta domstolen, är inte det enda som behandlar just kostnadsräkningar. Två andra advokater tilldelades under våren disciplinpåföljder, en erinran och en varning, för felaktig och överdriven debitering (se faktanotisen ”Två beslut om kostnadsräkningar”).

Lars Kruse är erfaren brottmålsadvokat och ledamot av disciplinnämnden. Han ser då och då exempel på slarviga och dåligt motiverade kostnadsräkningar.

– Det verkar som om vissa advokater inte har någon ork kvar när det kommer till kostnadsräkningen, konstaterar Lars Kruse.

Han har en tydlig rekommendation till den som är osäker på hur en kostnadsräkning ska skrivas.

– Läs NJA 2008 s. 223 mycket noggrant. Högsta domstolarna har i det avgörandet, som alltjämt är gällande rätt, uttalat sig om vad som ska ingå i en försvarares kostnadsräkning, säger han.

En kostnadsräkning ska enligt rättshjälpsförordningen vara så utförlig att ersättningsanspråkets skälighet kan bedömas. Det innebär bland annat att alla åtgärder som inte är rutinmässiga ska redovisas. Vad som kan ses som rutinmässigt framgår av HD:s dom, påpekar Lars Kruse. Det handlar exempelvis om kortare telefonsamtal och meddelanden, begäran om anstånd, bekräftelse och mottagande av handlingar.

– Sådana åtgärder bör kunna slås samman i en post där antalet åtgärder och totaltid framgår, fastslår Lars Kruse.

Rent praktiskt innebär det att advokaten under uppdragets gång för bok över hur mycket tid alla sådana insatser tar och sedan summerar tiden i kostnadsräkningen. Här är det förstås viktigt att det är den verkliga tidsåtgången som räknas fram, konstaterar Lars Kruse. Han har varit med om att pröva ett ärende mot en advokat som i stället för den verkliga tiden alltid redovisade minst 15 minuter för varje rutinartad åtgärd. Advokaten fick en varning av disciplinnämnden (se faktanotisen ”Två beslut om kostnadsräkningar”).

I HD-målet, som Lars Kruse återkommer till, fick en av de båda advokaterna till slut ersättning i stort sett enligt kostnadsräkningen av HD. Den andra advokaten fick däremot godta en sänkning. En viktig orsak var just att den förste advokaten tydligare redovisat vad han gjort och varför uppdraget tog så mycket tid, påpekar Lars Kruse. Målet var mycket omfattande och det handlade om många timmars arbete.

– Det har anförts både i lagförarbeten och även senare att kravet på arbetsredogörelse ställs ännu högre när målet är omfattande och det begärda arvodet högt, konstaterar Lars Kruse.

Det räcker alltså inte att bara beskriva arbetsmomenten, utan det krävs också en tydlig förklaring varför uppdraget krävt ovanligt mycket arbete.

– Domstolen ska kunna göra en egen bedömning om ersättningen är skälig. Så då får man vara pedagogisk, säger Lars Kruse.

I ett uppdrag förekommer ibland moment som inte kan redovisas i detalj, på grund av tystnadsplikten och diskretionsplikten. Det är då viktigt att redovisa detta faktum, betonar Lars Kruse.

Prutade kostnadsräkningar har på senare tid fått en del uppmärksamhet i medierna. Men enbart det faktum att domstolen skär i en kostnadsräkning innebär inte att advokaten har gjort fel eller brutit mot god advokatsed, påpekar Lars Kruse.

– Det är naturligtvis prutningens storlek och omständigheterna kring den som är avgörande, säger han.

Lars Kruse betonar också att han som försvarare då och då inser att allt nedlagt arbete inte kommer att ersättas av domstolen. Här återkommer han till begreppet skälig ersättning.

– Det är en del av jobbet att man med jämna mellanrum lägger ner tid som inte kan ses som skäligt att ersätta. Då får man ta det på sig själv, och tänka att det är arbete som man kan ha nytta av till nästa gång. Jag sätter liksom upp det på min egen utbildningsfond.

Vägledande regler om god advokatsed

4.1.1 Det arvode som en advokat debiterar skall vara skäligt.

4.1.2 Vid bedömning av vad som är skäligt arvode för ett uppdrag får beaktas vad som avtalats med klienten, uppdragets omfattning, dess art, svårighetsgrad och betydelse, liksom advokatens skicklighet, arbetets resultat och andra sådana omständigheter.

Rättegångsbalken 21 kap.

10 § [1–2 st.] En offentlig försvarare har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Ersättningen för arbete ska bestämmas med utgångspunkt i den tidsåtgång som är rimlig med hänsyn till uppdragets art och omfattning och med tillämpning av en timkostnadsnorm. Regeringen meddelar föreskrifter om timkostnadsnormen.

Timersättningen får avvika från timkostnadsnormen, om den skicklighet och den omsorg som uppdraget utförts med eller andra omständigheter av betydelse ger anledning till det.

Rättshjälpsförordningen (1997:404)

20 § Ett rättshjälpsbiträde skall i sin kostnadsräkning i skilda poster ta upp den ersättning som begärs för arbete, tidsspillan och utlägg. I fråga om mervärdesskatt finns bestämmelser om fakturering i 11 kap. mervärdesskattelagen (1994:200).

Om ersättningen inte skall bestämmas enligt taxa eller om den begärda ersättningen avviker från fastställd taxa, skall kostnadsräkningen innehålla en arbetsredogörelse. Denna skall vara så utförlig att ersättningsanspråkets skälighet kan bedömas. Arbetsredogörelsen skall innefatta uppgift om tidsåtgången för varje åtgärd som inte är rutinmässig. Om den som begär ersättning åberopar några särskilda omständigheter, såsom att uppdraget varit särskilt svårt eller krävande, skall dessa anges. Av kostnadsräkningen skall även framgå den tid som har lagts ned på uppdraget och när arbetet påbörjades.

Om ett biträde har satt en advokat eller en biträdande jurist på en advokatbyrå i sitt ställe (substitution) skall detta framgå av kostnadsräkningen.