Affärsbyråerna väljer väg

Ekonomin internationaliseras – och skatterätten försöker följa med. Så kan skatterättens utveckling under de senaste årtiondena kort beskrivas, åtminstone för stora företag och deras rådgivare.

Den globala ekonomin kräver nya juridiska lösningar och samarbeten. För att kunna få in skatt, och hålla kontroll på det som ska beskattas, har världens lagstiftare och myndigheter helt enkelt tvingats till samarbete. Anpassningen har i praktiken tagit sig en rad olika uttryck: bilaterala skatteavtal mellan länder, EU-harmonisering och inte minst det så kallade BEPS-projektet där världens länder samarbetar för att undvika att internationella företag drar nytta av skillnader i skatt mellan olika länder (läs mer i faktanotisen ”BEPS och de två pelarna”).

Just nu står Sverige inför implementeringen av de senaste stegen i BEPS, kallade första och andra pelaren (Pillar 1 och Pillar 2). Genom den första pelaren förändras bland annat beskattningen av företag som tillhandahåller digitala plattformar som till exempel Spotify, från att skatten tas ut där företagets huvudkontor finns, till att beskatta där användarna finns. Därutöver hanteras även ytterligare frågor om internprissättning och tvistelösning inom den första pelaren. Den andra pelaren rör enbart de allra största företagen och koncernerna i världen, och innebär att bolagen ska betala minst 15 procent i skatt.

BEPS-samarbetet handlar i stor utsträckning om att fördela inkomster och beskattning av företag mellan länderna. För att det ska bli möjligt måste företagen lämna allt mer information till ländernas skattemyndigheter.

Förändringarna inom skatterätten har fått de stora revisionsbyråerna att satsa hårt för att möta efterfrågan på rådgivning. ”Big Four” (se faktanotis), som de fyra jättarna ofta kallas, bygger upp starka internationella nätverk för att kunna informera och lotsa sina kunder i de nya reglerna, och hjälpa till med den informationsinsamling som de kräver.

Satsningarna är förstås globala, men kanske extra intressanta i Sverige. Det tycks nämligen som om revisionsbyråerna är ovanligt starka i relation till advokatbyråerna just här.

Advokat Linnea Back är skatterättsspecialist och delägare i internationella storbyrån Baker McKenzie. Hon berättar att de skatterättsliga uppdragen har förändrats under hennes verksamma år.

– Det är mindre skatteplanering på individnivå i dagens läge än vad det var för tio eller tjugo år sedan. Bolagen planerar mer baserat på affärsmässiga överväganden där skatteeffekten endast är en komponent. Informationskraven, där bolag måste tala om hur de hanterat skattefrågor, medför att ett skattefördelaktigt handlingssätt i stället ökar de administrativa kostnaderna. Bolagen vill dessutom ogärna förknippas med skatteplanering, säger Linnea Back, som beskriver dagens skatterätt som mer inriktad på regelefterlevnad än området tidigare var.

Som skatterättsadvokat på Baker McKenzie arbetar Linnea Back dels med egna uppdrag gentemot klienter, dels som en intern resurs för byråns andra verksamheter. Inte minst kommer skattefrågorna in på områden som transaktioner, bolagsrättsliga frågor och kapitalmarknad. Det är då en stor fördel att kollegor i olika verksamhetsgrupper omedelbart kan samarbeta, utan att behöva anlita resurser från annat företag, med allt vad det innebär av jävskontroller och liknande, menar Linnea Back. 

– I min värld är separata bedömningar utan helhetsbilden en farlig väg att gå. Det behövs komplett information för en korrekt och verksamhetsanpassad rådgivning. Jag tycker att de byråer som släpper skatterätten tappar en viktig komponent. Det är när alla grupper samarbetar som det blir riktigt bra, säger hon.

Att internationaliseringen påverkat skatterättsrådgivningen är tydligt, enligt Linnea Back. De omfattande kraven på informationsinsamling och samordning i BEPS-projektet ställer stora krav på företagen och på deras rådgivare. Här har de internationella advokatbyråerna, med kontor över hela världen, en fördel gentemot lokala svenska byråer, anser Linnea Back.

– Vi måste naturligtvis utgå från implementeringen i Sverige men Sverige har en tendens att följa direktiven relativt ordagrant. Då har vi stor hjälp av kollegorna i våra större kontor i Amsterdam och London, säger hon.

Inom Baker McKenzie har ett par jurister på varje kontor fått ett särskilt ansvar för att följa implementeringen av BEPS.

– Alla byråer som antingen har fokuserat på riktigt stora bolag eller på internationella frågor berörs. Vi kommer inte att ha lokala resurser för att sätta upp system för informationshanteringen, men med våra internationella kollegor är vi väl förberedda. De som inte har en global nivå kommer att få svårt att följa upp och ge sina multinationella klienter en full service på skatteområdet, säger Linnea Back.

Konkurrerar på visst område

Så hur nalkas de svenska advokatbyråerna denna utmaning? Svaren varierar, men blir i vissa fall ”inte alls”. En enkät till nio av landets största affärsjuridiska byråer visar nämligen att nästan hälften redan har valt bort skatterätten. De övriga fem erbjuder skatterättslig rådgivning, men har i vissa fall valt att nischa sig till en viss del inom området.

Fem advokatbyråer av de nio som svarat har alltså skatterätt. En av dessa är Vinge, där Mattias Schömer är delägare. Han beskriver en verksamhet som står på tre huvudsakliga ben: skatterättslig rådgivning i samband med transaktioner, etablering av riskkapitalbolag och biträde i skatterättsliga processer.

Precis som på Baker McKenzie kommer en avsevärd del av arbetet från andra delar av byrån. Mattias Schömer berättar att hans byrå har en uttalad princip kring just fördelningen av interna och externa uppdrag för de olika specialistgrupperna.

– Femtio procent av vårt arbete och våra uppdrag ska komma från extern uppdragsgenerering. Det skapar kompetens som vi kan använda när vi stöttar och hjälper till i övriga verksamhetsgrupper och i Sverige, säger han.

Just nu, när konjunkturen är osäker, ser fördelningen lite annorlunda ut, med en större andel interna konsultuppdrag, konstaterar Mattias Schömer. Någon brist på arbete märks dock inte, och lönsamheten är god.

– De som vänder sig till oss då är beredda att betala för att vi är hyggligt seniora i vår arbetsgrupp, säger han.

Mattias Schömer har varit verksam vid advokatbyrå sedan 1990-talet. Han beskriver en kraftig utveckling av området under hans år. Under hans första år bestod skatterättsavdelningen vid de affärsjuridiska byråerna generellt av ett fåtal advokater och jurister på byråerna. Arbetsuppgifterna bestod i stor utsträckning av att hjälpa delägare med deklarationsfrågor.

– Det lever lite kvar bland flertalet advokatbyråer. Om det finns skattejurister så är de väldigt få. Och då går det inte riktigt att bedriva en verksamhet på beskattningsområdet, fastslår Mattias Schömer.

Han menar att skatterätten i dag, precis som de flesta rättsliga områden, är allt för komplex och svår för att två eller tre generalister ska klara av den. I stället är det nödvändigt att specialisera sig och fokusera på något enskilt område. Det krävs, enligt Mattias Schömer, en smalare, vassare, och mer nischad verksamhet.

– Om vi säger att Vinge ska vara den bästa M&A-byrån i Sverige så måste vi ha en arbetsrättsgrupp, en konkurrensgrupp och en skattegrupp som också är bäst i Sverige inom just det vi ägnar oss åt. Inte i all skatterätt. Men inom den delen, säger han.

I Vinges fall är inriktningen just transaktioner och riskkapitalbolag. Där möter byrån konkurrens från den andra av de två största advokatbyråerna, Mannheimer Swartling – och från Big Four. Och Vinge står sig väl i konkurrensen, anser Mattias Schömer.

– Vi har ingen ambition att försöka konkurrera med PwC eller de andra jättarna om löpande företagsbeskattningsfrågor, eller i det som jag kallar för kopplad verksamhet, där revisionen och skatten hänger ihop.

Innebär risker

Mattias Schömers argument för att ha en egen skatterättsavdelning kretsar mycket kring fullservicekonceptet. Advokatbyrån ska kunna erbjuda sina klienter ett helhetsperspektiv i de affärer som byrån hjälper till med. Enkätsvaren från de byråer som har skatterätt ligger också i linje med detta: fullservicetänkande, men också att skatterätten ger värdefullt stöd till andra verksamhetsgrupper.

Internationellt utgör skatterätten en viktig del av advokatbyråernas verksamhet. Magic circle-byrån Allen & Overy uppger att byrån har över ett hundra skatte­experter spridda över byråns många kontor. Konkurrenten Clifford Chance skryter med ”den största internationella skatterättsgruppen av alla advokatbyråer” och amerikanska Kirkland & Ellis listar en lång rad skatterättsadvokater på sin webbplats. Även i våra nordiska grannländer har skatterätten en självklar plats på de stora affärsjuridiska advokatbyråerna.

En av de nordiska storbyråerna är Hannes Snellman. I Finland, där byrån startade, finns en skatterättsavdelning bestående av ungefär 15 personer. Sedan byrån etablerades i Sverige år 2008 har också upprepade försök gjorts att få igång en skatterättsverksamhet i Sverige. Men utan framgång.

– I knivarnas, vargarnas och vintermörkrets land i öster har vi lyckats. I Sverige har vi misslyckats, säger byråns styrelseordförande Richard Åkerman.

Misslyckandet att slå sig in på den svenska skatterättsmarknaden skapar viss frustration, konstaterar Richard Åkerman. Hans byrå skulle gärna hjälpa till med skatterådgivning vid transaktioner, så som Vinge gör, och hantera en del av de processer som uppkommer på området. Just dessa områden har många av de komponenter som byrån brukar fokusera på: De är lönsamma, spännande och svåra.

– Det är spetskompetens som jag tycker vi skulle kunna ha, fastslår Richard Åkerman, som dock är en smula kluven.

– Inom skatterätten finns också riskerna. De stora ansvarsmålen som har funnits mot advokatbyråer och revisionsbyråerna har ju många gånger handlat om skatt. Ibland kan det kännas skönt att slippa den risken.

Hannes Snellman är inte ensam bland byråerna om att ha misslyckats med att dra igång en skatterättslig verksamhet. Men varför är det så svårt just i Sverige?

Richard Åkerman har inget säkert svar. Men han konstaterar att de svenska företagen tycks vara vana vid att söka stöd hos revisionsbyråerna i just skattefrågor.

– Jag tror att man ser Big Four och de oberoende skatterådgivarna som de naturliga skatterådgivarna, säger han.

En delförklaring kan vara att det svenska näringslivet är mycket internationellt inriktat. Det kan då kännas naturligt att söka sig till en internationell revisionsbyrå. Men det kan också handla om att de svenska advokaterna inte fullt ut lyckats sälja in sin kompetens, menar Richard Åkerman.

Krävs stora team

De oberoende skatterådgivarna är några få specialistbyråer som startats av jurister som lämnar dels advokatbyråer, dels revisionsbyråer, och slagit sig ihop (läs om en av dem i artikeln ”Specialisering och samarbete i centrum”). I dag samarbetar många av de advokatbyråer som själva inte har skatterättsjurister, däribland Hannes Snellman, med dessa oberoende rådgivare.

– Vi känner dem väl och vi har ett visst utbyte av varandra också. Kanske kommer de hit och håller en föreläsning för oss och vi går till dem och håller föreläsning, berättar Richard Åkerman, som upplever att verksamheterna kan korsbefrukta varandra.

Även de andra advokatbyråer som i enkäten svarat att de saknar skatterättsavdelning uppger att de samarbetar med de fristående rådgivarna, men även med Big Four. Och just svårigheten att konkurrera med de fyra jättarna anges av flera som skäl till att man valt bort skatterätten.

Gernandt & Danielsson är en av byråerna utan skatterätt. Managing partnern Manfred Löfvenhaft talar om det som ett strategiskt val, som gjordes redan när firman grundades 1992.

– Vi valde att vara en fullservicebyrå, exklusive skatterätt, säger han.

En anledning till valet är att byråns klienter ofta har egen omfattande kompetens på skatteområdet, berättar Manfred Löfvenhaft.

– Många av våra klienter är stora svenska företag och stora multinationella företag med verksamhet i Sverige. Och de har oftast egen skatterättsexpertis. Alternativt så jobbar de väldigt nära en av de fyra stora revisionsbyråerna, säger han.

Manfred Löfvenhafts erfarenhet är att både de stora revisionsbyråerna och de fristående skatterättsbyråerna är kompetenta på skatterättsområdet. Big Four har en fördel av att vara internationella. Men även de svenska specialistbyråerna har goda internationella nätverk, förklarar Manfred Löfvenhaft.

Det viktigaste skälet till att Gernandt & Danielsson inte byggt upp en skatterättsavdelning är dock områdets komplexitet, som gör det svårt att hålla en tillräckligt hög nivå på en medelstor byrå.

– För att ha en skatterättslig praktik så krävs det många människor. Det finns momsfrågor, det finns interna prissättningsfrågor, det finns internationella frågor. Det gör att det krävs stora team för att kunna lämna professionell rådgivning, säger Manfred Löfvenhaft.

Får processa

Revisionsjättarna står alltså starka i Sverige. Samtidigt är det tydligt att det också finns utrymme för några lokala specialistbyråer, som på ett antal år vuxit sig rätt starka.

Mattias Schömer på Vinge beskriver Big Four som konkurrenter – men inte enbart.

– Vi jobbar också mycket med dem och har uppdrag tillsammans med revisionsbyråerna, inte sällan i skatteprocesser. Så jag är ombud tillsammans med de här stora revisionsbyråerna, berättar han.

Kanske är just detta ytterligare ett skäl till att revisionsbyråerna tagit så mycket av skatterättsrådgivningen i Sverige, att de också kan processa här. I länder med advokatmonopol får de inte göra det. Samtidigt upplever Mattias Schömer att advokaterna fortfarande har en konkurrensfördel just i processer.

– Särskilt utländska klienter som hamnar i process med Skatteverket vill företrädas av en advokat och inte av någon som jobbar på revisionsfirma, säger han.

Linnea Back pekar på ett specifikt område där Big Four tagit en allt större del av skatterättsmarknaden, och även processerna. Det handlar om internprissättning, ett snårigt område med såväl skatterättsliga aspekter som värderingsproblematik.

– Revisionsbyråerna är ofta starka på internprissättning som många gånger innehåller komplexa beräkningar och värderingar. Där har de ofta en fördel i förhållande till advokatbyråerna, konstaterar Linnea Back.

Även Linnea Back samarbetar ibland med revisionsbyråerna. Samarbete kan ofta gynna båda parter. Samtidigt vill hon lyfta ett varnande finger mot vad allt för mycket samarbete kan leda till.

– Advokater riskerar att tappa rådgivning till klienten eftersom följduppdrag ofta baseras på närmaste relationen. Vi ser ju att Big Four sätter upp skatte- och jurist­avdelningar, ibland i separata bolag för att inte konkurrera med sin revisionsverksamhet. Så självklart finns det samtidigt en konkurrenssituation, säger hon.

Dags att välja väg

Att Big Four skulle försöka konkurrera ut de affärsjuridiska advokatbyråerna är en farhåga som dyker upp i diskussionen med jämna mellanrum. Tanken är just att de, som Linnea Back varnar för, ska passa på att knapra in på advokatmarknaden och ta även andra typer av uppdrag än de rent skatterättsliga. 

Manfred Löfvenhaft är dock inte särskilt orolig.

– Jag tycker ofta att de pratar om att de ska knapra in och utvidga sig. Det är en diskussion som poppar upp vart femte eller sjunde år. Då gör de en satsning, men sen blir det ingenting, säger han, och tillägger att han tror det är svårt att ta marknadsandelar från advokatbyråerna.

– Den svenska advokatmarknaden är professionell och väl etablerad. Jag tror också att advokattiteln är ett så pass starkt varumärke med klientkonflikt och andra saker att det är svårt för de utomstående att komma in. Dessutom har svenska advokatbyråerna väldigt starka varumärken internationellt, fastslår han.

Samtidigt som advokatbyråerna som helhet står starka tror Manfred Löfvenhaft att många byråer med en liten skatterättslig verksamhet just nu står inför ett vägval. Det gäller inte minst de vilkas delägare inom skatterätten närmar sig pensionsstrecket.

– Skatterätten blir allt mer komplex och internationaliserad. Den kommer att kräva ännu mer tid än i dag. Det är dags att välja väg. Antingen får advokatbyråerna skaffa sig stora egna avdelningar eller så måste de välja bort skatterätten. Jag tror att man måste gå åt det ena eller andra hållet, säger han.

Även Richard Åkerman på Hannes Snellman ser förstås komplexiteten. Samtidigt har han inte helt släppt tanken på att skapa en skatterättsgrupp även i Sverige.

– Om vi får tag i rätt team, så absolut. Men det är knepigt. Det gäller att gräva in i den här marknadspositionen och övertyga klienterna om att det är vi som ska göra det, inte EY eller Deloitte.