Notiser

Missa inte rättegångsspelet

För andra året i rad tar Advokatsamfundet i sommar plats med en egen programpunkt på scenen under Almedalsveckan i Visby. I år handlar rättegångsspelet om ett fiktivt fall kopplat till blåljussabotage, inspirerat av verkliga händelser.

I rättegångsspelet medverkar bland andra advokaterna Henrik Olsson Lilja och Elisabeth Rohtlieb tillsammans med hovrättsrådet, tillika vice ordförande i Svea hovrätt, Mikael Swahn och vice chefsåklagare Anna Svedin. Journalisten Inger Arenander modererar den efterföljande debatten. Rättegångsspelet hålls den 30 juni, och kommer även att direktsändas på Advokatsamfundets webbplats.

Digitala fastighetsöverlåtelser utreds

Lagstiftningen ska ses över med syftet att införa digitala underskrifter i samband med fastighetsköp. Det är följden av de nya direktiv som lämnats till Utredningen om en ny förköpslag. I stället för att titta på vilka grunder som ska finnas för att kommuner ska få rätt att träda in i köparens ställe vid förvärv av fast egendom, ska utredaren nu fokusera på civilförsvarets och det militära försvarets förköpsrätt, samt lämna förslag på de författningsändringar som krävs för att möjliggöra digitala överlåtelser av fast egendom.

Juristavtal i hamn

Fackförbundet Akavia och Almega Tjänsteföretagen tecknade den 9 maj ett nytt kollektivavtal för advokat- och jurist­byråer. Juristavtalet löper på två år  (1 maj 2023 – 30 april 2025) med ett totalt avtalsvärde om 7,4 procent, vilket motsvarar det så kallade märket för lönebildningen. I avtalsvärdet ingår även fortsatta satsningar på flexpension.

Akavia ska nu satsa på att marknadsföra avtalet bland advokat- och juristbyråer.

Domare tar strid

Landets domare vill ha mer resurser, bättre arbetsmiljö och respekt för domstolarnas självständighet. Det framgår av en skrivelse som cirkulerar bland landets domare, vilka uppmanas att skriva under kraven. Domarna beskriver en ansträngd arbetssituation, underbemanning och dålig arbetsmiljö. De kritiserar också det nya domskrivningssystemet DIBA, som enligt skrivelsen har rubbat domarnas självständighet. I skrivelsen begär domarna ett möte med regeringen om de upplevda problemen.

Affärsbyråer vill ha vägledning i klimatfrågor

De flesta affärsjuridiska advokatbyråer har hållbarhetspolicies, men få räknar in resultatet av klientarbetet när klimat­avtrycket ska beräknas. Det framkommer i rapporten Affärsjuristerna och klimatet: En nulägesanalys, som presenterades i maj i år. Studien bygger på en enkätundersökning, djupintervjuer och publik information från Sveriges största affärsjuridiska byråer.

Enligt rapporten uppger en majoritet av de tillfrågade advokatbyråerna att klimatfrågorna ingår i advokatbyråns uppdrag enbart när de kan ha ekonomiska konsekvenser. 56 procent av de svarande efterlyser vägledning från Advokatsamfundet i dessa frågor.

Studien är genomförd av den svenska tankesmedjan Climate Change Counsel och informationsföretaget JP Infonet.

Rättsintyg ska utvecklas

Rättsmedicinalverket har fått regeringens uppdrag att vidareutveckla arbetet med rättsintyg. Myndigheten ska bland annat se över möjligheterna för skadedokumentation på distans samt överväga inom vilka områden digitala lösningar skulle kunna användas mer. Dessutom ska verket titta på hur kunskapen om rättsintyg kan spridas bättre inom rättssystemet.

Utredare vill ha lagringskrav för appar

Regeringens utredare Sigurd Heuman överlämnade i slutet av maj sitt betänkande till regeringen med flera förslag om datalagring i brottsbekämpande syfte. Utredarens uppdrag var dels att se över dagens lagstiftning om leverantörers skyldighet att lagra viss information i brottsbekämpande syfte, dels att se över reglerna kring hemliga tvångsmedel kopplade till lagrade data.

Heuman föreslår bland annat att Säpo ska kunna besluta när ett nationellt lagringskrav ska gälla. Han öppnar också för att kommunikationsappar som exempelvis Whatsapp ska omfattas av lagringsskyldigheten.

SOU 2023:22 Datalagring och åtkomst till elektronisk information

Setterwalls skapar Indiendesk

Jättelandet Indiens ekonomiska betydelse ökar i världen. Nu reagerar advokatfirman Setterwalls på utvecklingen genom att starta en Indiendesk vid firman. Syftet är att hjälpa både indiska företagare som vill investera i Sverige och svenska företag som satsar i Indien. Den nya desken är enligt byrån sammansatt av advokater med stor kompetens på områden som svensk-indiska affärer och kulturellt utbyte mellan länderna.

Utredare föreslår språkkrav

Utredaren Fredrik Fries föreslår att det ska införas krav på kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället för att permanent uppehållstillstånd ska beviljas. I slutbetänkandet, som överlämnades i slutet av maj, föreslås att kunskaperna ska kunna visas genom ett godkänt digitalt kunskapsprov i två delar: en som avser det svenska språket och en som avser det svenska samhället.

SOU 2023:25 Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd

31 000 ukrainare har fått förlängt skydd

Under perioden 1 februari till 4 mars kunde personer från Ukraina med skydd enligt massflyktsdirektivet ansöka om att förlänga sina uppehållstillstånd. Drygt 33 000 personer skickade in en ansökan. Av dem har cirka 31 000 personer hittills beviljats förlängt skydd enligt massflyktsdirektivet.

Avvisning upphävs efter besked från EU-domstolen

Migrationsdomstolen har upphävt ett beslut om avvisning och återreseförbud efter att ha begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Målet gäller en albansk medborgare, som 2022 stoppades i en trafikkontroll i Sverige. Mannen uppgav att han arbetade för ett kroatiskt bemanningsföretag vid ett företag i Sverige. Eftersom arbetsgivaren inte anmält detta bedömdes han vistas olagligt i Sverige. Polisen beslutade att avvisa mannen, utan att först uppmana honom att självmant bege sig till Kroatien, vilket bedömdes vara förenligt med utlänningslagen.

I sitt beslut från den 26 april 2023 (C-629/22) slog EU-domstolen fast att den svenska regleringen var oförenlig med EU-rätten. EU-domstolen uttalade att medlemsstaterna inte har något utrymme att tillämpa strängare normer inom det område som regleras i återvändandedirektivet.

Migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Göteborg, mål nr UM 1982-22

SKR ger stöd vid barnanalyser

Sveriges kommuner och regioner, SKR, har tagit fram ett nytt stödmaterial att använda vid barnkonsekvensanalyser. Stödmaterialet utgår från utredningen Barnkonventionen och svensk rätt (SOU 2020:63), den rättspraxis som hittills har utvecklats och från FN:s barnrättskommittés allmänna kommentarer. Materialet kan laddas ner eller beställas på SKR:s webbplats, skr.se.