Belarus
Rättsstaten monteras ner i jakten på oliktänkande
Nr 3 2023 Årgång 89Förtrycket hårdnar i Belarus. Demokratiaktivister och advokater hör till de grupper som utsätts när president Lukasjenko tar kontrollen över allt mer av samhället.
I början av mars kom nyheten om att den belarusiske människorättskämpen och fredspristagaren Ales Bjaljatski dömts till tio års fängelse av en domstol i Minsk. Brotten, smuggling och ”kränkningar av allmän ordning”, ska ha begåtts i samband med de omfattande protesterna mot presidentvalet 2020. Domen mot Ales Bjaljatski är bara ett av många uttryck för den hårdnande repressionen mot alla som förespråkar demokrati och mänskliga rättigheter i Belarus.
Ett annat tecken på president Aleksandr Lukasjenkos allt hårdare tag mot dem som kritiserar hans regim eller stödet till Putins invasion i Ukraina är att landet i mitten av mars införde dödsstraff för brottet högförräderi, om det begås av statstjänstemän eller militär personal.
Den nya straffskalan, med dödsstraff, fördömdes snabbt av advokatorganisationen International Bar Associations människorättsinstitut IBAHRI.
Även rättsapparaten och advokaterna drabbas av Lukasjenkos strävan efter att ta makt och kontroll. Enligt en rapport publicerad av The Center for Constitutionalism and Human Rights vid European Humanities University i samarbete med flera MR-organisationer kan medborgare i Belarus i dag inte räkna med att försvaras av oberoende advokater. Anledningen är att staten tagit kontroll över landets advokatsamfund. De advokater som företräder oppositionella utsätts också för repression, våld och hot.
Även FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Volker Türk, har fördjupat sig i situationen i Belarus. I en rapport publicerad i februari redovisas en lång rad av grava människorättskränkningar. Bland annat har dussintals vittnesmål om tortyr dokumenterats, liksom över ett hundra fall av sexuellt och könsbaserat våld mot personer i fängelse.
Enligt rapporten visar de hårda straff som utmäts mot bland annat oppositionella, minoritetsföreträdare och fackföreningars representanter i landet att regimen också tagit kontrollen över rättsväsendet.
– Vår rapport målar en oacceptabel bild av straffrihet och en närmast total förstörelse av civilsamhälle och grundläggande fri- och rättigheter i Belarus, säger Volker Türk i ett pressmeddelande med anledning av rapporten.
Situationen i Belarus har också uppmärksammats av Europaparlamentet. I en resolution antagen i mitten av mars uppmanar parlamentet bland annat EU att införa hårdare sanktioner mot regimen i Minsk och EU:s medlemsländer att förbereda åtal mot belarusiska statsföreträdare för brott mot mänskliga rättigheter.
Europaparlamentet lyfter i sin resolution fram situationen för advokaterna i landet. Här sägs bland annat att ”[r]egimen har fortsatt sitt förtryck mot advokater som vedergällning för att de uttryckt åsikter om rättighetsfrågor, företrätt klienter i politiskt motiverade mål eller uttalat sig mot kriget i Ukraina”. Parlamentet anger att minst 70 advokater har förlorat sina licenser till följd av godtyckliga beslut av justitieministeriet eller politiskt motiverade avstängningsförfaranden sedan augusti 2020. Under 2022 blev sju advokater dessutom föremål för straffrättsligt åtal på politiskt motiverade grunder och sedan för administrativt åtal, frihetsberövanden, husrannsakan och trakasserier.