Med uppdraget att stärka tillsynen över advokaterna

– För både Advokatsamfundet och omvärlden är det viktigt att vi hela tiden söker vägar för att upprätthålla den etiska standard som vi lovar den rättssökande allmänheten, säger Bo Ahlenius.

Tillsynskommittén, som tillsattes av Advokatsamfundets styrelse i december 2022, har i uppdrag att utreda hur samfundets proaktiva tillsyn över advokater kan göras än mer effektiv. Tillsynskommittén ska lämna förslag på hur den proaktiva tillsynen ytterligare kan stärkas. I direktiven listas en rad frågor som ska behandlas. Ahlenius berättar att kommittén inledningsvis ska göra en grundläggande analys av hur det ser ut internationellt och hur andra yrkesgrupper, som domare, läkare och journalister arbetar med förebyggande tillsyn. Kommittén kommer att lämna delrapporter.

– Vi klarar inte av att gå på allt på en gång. Vi plockar troligen efterhand ut frågor som är hanterbara eller som är viktiga i tiden och pockar på en lösning. Vi kommer att prioritera efter vad som är rimligt arbetsmässigt för kommittén.

En utmaning

Ahlenius beskriver kommitténs uppgift som en utmaning. Han känner inte till några stora brister i varken ansökningsförfarandet för att bli advokat, i utbildningen eller examinationen, men anser ändå att det är viktigt att undersöka om man kan göra förbättringar. Bo Ahlenius understryker att den unga generationen är intresserad av advokatetik, och han återkommer till det flera gånger under intervjun.

– För den yngre generationen står de mjuka värdena högt på agendan och den är mer intresserad av etik än vad den äldre var, som när jag var ung. Då var det en ganska rudimentär etikutbildning man fick av sin principal, av typen: Du ska svara på brev. Du ska vara artig mot de äldre kollegorna och du ska inte mopsa dig i rätten! Sedan var jag färdigutbildad, säger han med en tydlig humoristisk underton och skrattar stort.

Under de senaste åren har det förekommit allvarliga överträdelser av de advokatetiska reglerna, som fått stor medial uppmärksamhet.

– En del av de ärendena som vi har sett de två, tre senaste åren känns väldigt artfrämmande från vad vi har mött tidigare. Men det är farligt att ha dem till utgångspunkt för att det har skett någonting mer avgörande i kåren. Tvärtom. Advokatkårens etiknivå höjs hela tiden. De här ärendena är väldigt udda och sticker ut från den övriga normen. Men vi vill inte ha sådant. Frågan är om vi på något sätt kan hitta de personerna och förhindra dem att bryta mot de advokatetiska reglerna. Då ska vi göra det. För sådana här personer förstör så mycket för alla andra kollegor, som sliter hårt och håller etikens fana högt, säger Ahlenius, som även understryker att advokatkåren har vuxit under en följd av år.

– Bara sedan jag kom med har den tredubblats. I relation till antalet ledamöter så har de normala disciplinärendena relativt sett minskat, säger Ahlenius, som inte tror att det finns något stort mörkertal med ytterligare advokater som missköter sig gravt.

Och inte heller att det skulle finnas en ny, yngre generation med vad som kallats gangsteradvokater i vissa medier.

– Jag tror faktiskt att den etiska nivån aldrig har varit högre i Advokatsamfundet än vad den är nu. Det är farligt att fokusera på fyra, fem individer. Det ger en fullständigt skev bild av hur Advokatsamfundet ser ut. Det hindrar dock inte att tillsynskommitténs arbete är angeläget och viktigt. Men det kommer också att vara svårt.

Inför eventuella skärpningar av reglerna kan det vara bra att ställa sig frågan om hårdare regler på ett visst område hade kunnat förebygga någon av de allvarliga överträdelser som har inträffat under senare år, menar Bo Ahlenius.

– Att göra ett hypotetiskt prov, kort sagt. Det får inte bli så att vi belastar advokatkåren i onödan. Många advokater har fullt upp att få tiden att räcka till utan att det ska komma nya pålagor, som man inte uppfattar som motiverade, rimliga eller relevanta. Det är verkligen viktigt att vi kan få förståelse för eventuella skärpta krav. Att en eventuell skärpning skulle kunna vara förebyggande och viktig, och inte bara brassa på med all möjlig byråkrati.

Allmänhetens bild

Den mediala bilden av advokater har stundtals varit negativ under de senaste åren till följd av ett fåtal advokaters agerande. Ahlenius har förståelse för uppmärksamheten.

– Det är inte konstigt eftersom dessa överträdelser avviker så anmärkningsvärt från vad allmänheten förväntar sig. Det visar också att förtroendet för advokatkåren generellt sett är väldigt högt, säger han och tillägger:

– Hade den allmänna uppfattningen varit att advokater är skrupelfria småskojare, då hade det inte blivit lika stora tidningsrubriker. Utan det är just för att förtroendet för advokater är högt. Vi tilldelas en alldeles speciell ställning i rättssamhället, och vi ska leva upp till det förtroende som samhället visar oss.

Synpunkter från politikerna

Även riksdagspartierna har under senare åren haft synpunkter på advokatkårens oberoende och självreglering. Bo Ahlenius konstaterar att dessa frågeställningar ­under hans yrkesår har varit uppe till diskussion ett antal gånger och att det då har konstaterats att systemet fungerar väl. Han hoppas att det ska sluta så den här gången också.

– En grundbult i ett friskt samhälle är att man har en fri och självständig advokatkår. Tas självregleringen bort så är vi inte fria och självständiga, säger han och tillägger att det sedan många år finns tre offentliga representanter i disciplinnämnden.

Bo Ahlenius har även ett ytterligare argument mot att ta bort advokatkårens självreglering, nämligen god advokatsed, advokaternas egen yrkeskod.

– Det är vi som äger den. Lagstiftaren har ju sina krav på fria yrkesutövare av vår typ. Men vi advokater har själva lagt en ribba långt ovanför lagstiftarens krav. Den viktigaste utvecklaren av god advokatsed är disciplinnämnden, säger han och tillägger att det är nämndens beslut som skickar signaler till advokatkollektivet om vad som är tillåtet eller inte. Sedan redigeras besluten in i de vägledande reglerna efterhand.

– Så utvecklas god advokatsed. Men det systemet skulle ju falla samman om man lämnade ifrån sig disciplinnämndens verksamhet. Vad som är god advokatsed är dynamiskt och föränderligt i takt med sam­hällets förändring. Jag tror också att det skulle bli svårt för den som dels inte riktigt ­förstår advokatrollen, dels inte riktigt förstår advokatens vardag, att ha synpunkter på det här. 

Om Bo Ahlenius

Bo Ahlenius engagemang i Advokatsamfundet är betydande. Han har haft många uppdrag under åren, bland annat som ledamot av huvudstyrelsen, styrelsens vice ordförande och ledamot av disciplinnämnden. Han är också ansvarig för Advokatsamfundets obligatoriska etikkurs, delkurs 1, och arbetar även med examinationer, delkurser samt enstaka kurser.

Bo Ahlenius stora samhällsintresse gjorde att han redan på gymnasiet, Katedralskolan i Skara, bestämde sig för att bli advokat. Han läste i Lund, en stad som han varit trogen hela yrkeslivet. Och han är i någon mån kvar på samma byrå. Då hette den byrån Erik Dunérs Advokatbyrå, i dag heter den Trägårdh Advokatbyrå.

Tillsammans med danska Helle Ahlenius Pallesen bor Bo Ahlenius på ön Ven i ett hus som konstnären och porträttmålaren Lars (Lasse) Johnson lät bygga. Ön är en bra kompromiss menar Helle efter­som ön, enligt henne, ”bara är tillfälligtvis ­under svensk förvaltning”.

Personligt

Hobbies: Advokatsamfundet. Spelar dålig golf, med åren allt högre handikapp: 24. Båtar, från början mindre snipor och jullar, sedan något större båtar. Ännu i dag har Bo Ahlenius en Blekingeeka, som han seglar varje sommar. De har även en mindre motorbåt.

Lyssnar helst på radion: Inte jättemycket, mest nyheterna på P1.

Läser nu: Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón. Läser ganska mycket med proppar i öronen, alltså mycket ljudböcker.

Lyssnar helst på: Allätare. Allt från opera till 60-talsrock.

Kör: Är inne på en femte Lexus.

Retar sig på: Småaktighet.

Motto: Det finns alltid en lösning!

Klocka: Georg Jensen.

Om Tillsynskommittén

Ordförande i tillsynskommittén är advokat Bo Ahlenius och vice ordförande advokat Bengt Ivarsson. Övriga ledamöter i kommittén är advokaterna Emma Berglund Uväng, Klas Bjuremark, Peter Danowsky, Ghita Hadding Wiberg, Oskar Hillmann, Carla Pantzar, Andreas Victor och Sait Umdi. Även Jens Kallmin, biträdande chefs­jurist på Advokatsamfundet, arbetar med kommitténs uppdrag. ­Mottagningskontorens organisation och särskilda krav för försvararuppdrag i stora och komplicerade brottmål är två av de frågor som Advokatsamfundets tillsynskommitté ska undersöka och lämna förslag om.