Notiser

Advokatvillkor stred mot EU-rättens regler

Uppgiften om att priset regleras i form av timtaxa räcker inte för att ett avtal om advokattjänster till en konsument ska anses vara klart och enkelt formulerat. Det fastslog EU-domstolen i en dom den 12 januari.

Domen rör en tvist mellan en advokat och en privatperson i Litauen om betalningen för advokatens tjänster. EU-domstolen konstaterar att enbart en uppgift om timpris i sig inte räcker för att ett avtal ska anses vara klart och enkelt formulerat, eftersom konsumenten inte getts någon reell möjlighet att kunna bedöma de ekonomiska konsekvenserna av avtalet.

EU-domstolens dom i mål C-395/21

Timkostnadsnormen höjs med 2,4 procent

2023 års föreskrifter om ersättning är nu beslutade och utlagda på Domstolsverkets webbplats. Beslutet innebär att timkostnadsnormen höjs med 34 kronor, till 1 476 kronor i timmen för den som är godkänd för F-skatt. För biträden som betalar A-skatt är timkostnadsnormen 1 123 kronor.

Wersäll ska utreda anonyma vittnen

Trots att en utredare helt nyligen sa nej till anonyma vittnen har regeringen tillsatt en utredning som ska lämna förslag på ett sådant system. Anonyma vittnen är, enligt regeringen, en av flera åtgärder som behövs för att ”komma till rätta med den tystnadskultur som har blivit systemhotande”.

Till utredare har hovmarskalken och förre hovrättspresidenten Fredrik Wersäll utsetts. Utredningen ska redovisa sitt arbete i fråga om anonyma vittnen i oktober 2023.

Bolagsjurister spår fler tvister

En majoritet av bolagsjuristerna tror på ett ökat antal tvister under året 2023, enligt advokatbyrån Baker McKenzies rapport The Year Ahead: Global Disputes Forecast 2023. Rapporten visar på tre stora trender för året: ekonomisk osäkerhet, förändringar i den globala handeln och förändrade affärsmodeller. De största riskerna för tvist anser respondenterna finns inom cybersäkerhet och data, ESG, post-M&A, skatt och arbetsrätt.
Källa: Baker McKenzie

Riksrevisionen granskar hur barnkonventionen följs

Riksrevisionen har fått indikationer på att barns rättigheter inte efterlevs i Sverige, trots att barnkonventionen är lag sedan 2020. Myndigheten genomför därför en granskning av statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen. Granskningen beräknas vara klar i november, och ska svara på hur effektivt regeringen, Barnombudsmannen och myndigheter har arbetat med att stärka barnrättsperspektivet, framför allt inom skolsektorn.

Regeringen utlovar åtgärder mot gängen

Justitieminister Gunnar Strömmer utlovade på en pressträff vid Folk och Försvars rikskonferens ytterligare åtgärder mot de kriminella gängen. Bland annat ska en nationell strategi tas fram mot organiserad brottslighet. Ansvaret för strategin har det nya råd mot organiserad brottslighet som inrättats i Justitiedepartementet, och som startar sitt arbete i januari.

Polisen ska dessutom få i uppdrag att hitta vägar att stärka myndighetens operativa förmåga, med särskilt fokus på den nationella operativa avdelningen, NOA, och på polisens nationella forensiska centrum, NFC.

Allt fler gröna tvister vid SCC

Antalet tvister vid där minst en av parterna huvudsakligen ägnar sig åt grön teknik har ökat vid skiljedomsinstitutet SCC under de senaste åren. Det framgår av en rapport presenterad av SCC. Institutet tycks också bli allt mer attraktivt för gröna företagare utanför landets gränser, eftersom andelen tvister med utländska parter har ökat inom området.

Inte lagligt förbjuda huvudduk i skolan

Det saknas stöd i lag för en kommun att i kommunala förskolor och grundskolor förbjuda huvudduk och liknande plagg. Det fastslog Högsta förvaltningsdomstolen i december. Avgörandet gäller två mål, där kommuninnevånare hävdat att kommunala förbud mot huvudduk stred mot religionsfriheten.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar i sin dom att religionsfriheten, så som den kommer till uttryck i regeringsformen, endast skyddar rätten att utöva sin religion. Uttryck för religionstillhörighet, som bärandet av huvudduk och liknande klädesplagg, omfattas i stället av skyddet för yttrandefriheten. En grundläggande förutsättning för att begränsa yttrandefriheten är att det sker genom lag, och det kan därmed inte göras av kommuner.

Högsta förvaltningsdomstolen, målen 4266-21 och 4120-21

Vinge bistod med mikrolån

Advokatfirman Vinge har pro bono (utan ersättning) bistått Impact Investment Exchange (IIX) i en nyemission om 50 miljoner US-dollar. Emissionen var den femte emissionen hittills i Women’s Livelihood Bond-serien, som syftar till att ge mikrolån till kvinnors företagande i utvecklingsländer. Genom emissionen uppskattas cirka 300 000 kvinnor kunna få finansiering för sina företagsidéer från fonden.

Vittnen kan delta från servicekontor

Under 2023 kommer parter och vittnen i en förhandling att kunna delta på distans via videolänk från ett statligt servicekontor. Det är resultatet av ett samverkansavtal mellan Domstolsverket och Statens servicecenter, som undertecknades i januari. Tjänsten kommer inledningsvis att finnas tillgänglig vid nio servicekontor i landet. Syftet är att underlätta närvaron för vittnen och parter och att minska reskostnaderna för deltagande i förhandlingar vid dom­stolarna.

Fler måste rapportera om hållbarhet

Den 10 november 2022 antog EU nya, skärpta krav på företagens hållbarhetsrapportering. Direktivet om företags hållbarhetsredovisning (CSRD) ersätter tidigare regler om icke-finansiell rapportering som infördes genom direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD). CSRD innebär en avsevärd utvidgning av antalet företag som omfattas av ­rapporteringskrav. Kraven på den information som ska lämnas skärps dessutom.

Säker digital identitet utreds

Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska utreda och lämna förslag på hur säkra e-legitimationer ska kunna utfärdas. Syftet är att stärka samhällets säkerhet och robusthet, motverka bedrägerier och underlätta för att fler ska kunna få tillgång till en e-legitimation. Utredaren ska också lämna förslag om en digital identitetsplånbok. Utredare är Henrik Ardhede, som tidigare varit särskild utredare i Utredningen om betrodda tjänster. Uppdraget ska delredovisas senast den 16 oktober 2023 och slutredovisas senast den 31 maj 2024.