Disciplinärende

Bakgrund

Advokat A har varit förordnad som offentligt biträde i ett ärende enligt lagen om särskilt utlänningskontroll (1991:572).

Anmälan

X har i anmälan som kom in till Advokatsamfundet den 5 november 2021 riktat anmärkningar mot advokat A och anfört i huvudsak följande.

Advokat A förordnades som offentligt biträde den x september 2021. I ärendet finns handlingar från Säkerhetspolisen som innehåller uppgifter som omfattas av sekretess enligt 15 kap. 1 §, 18 kap. 2 §, 21 kap. 5 §, 35 kap. 1 § och 37 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Handlingarna har av Säkerhetspolisen bedömts innehålla uppgifter som rör säkerhetskänslig verksamhet och därför är säkerhetsskyddsklassificerade enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585). Säkerhetspolisen har bedömt att uppgifterna är begränsat hemliga, dvs. att ett röjande av uppgiften kan medföra ringa skada för Sveriges säkerhet (2 kap. 5 § säkerhetsskyddslagen).

Advokat A har i samband med förordnandet fått information om att det i ärendet finns känslig information som ska hanteras i särskild ordning. Handlingen från Säkerhetspolisen har delgetts med förbehåll som bl.a. innebär att uppgifterna inte får föras vidare. Av förbehållet framgår även att yttranden m.m. som innehåller uppgifter hänförliga till särskilt sekretessbelagd information ska överlämnas till Migrationsverket personligen alternativt skickas med rekommenderat brev.

Advokat A har även fått ett informationsbrev där det mer ingående beskrivs hur den sekretessbelagda informationen i ärendet ska hanteras. Bl.a. an­ges att Migrationsverkets digitala tjänst för biträden (nedan biträdessidan) kan användas i ärendet men att tjänsten inte får användas för kommunicering av uppgifter som är föremål för särskild sekretess. Både sekretessförbehållet och informationsbrevet har överlämnats till advokat A personligen.

Den x oktober 2021 lämnade advokat A in en överklagandeskrift i ärendet via biträdessidan. Överklagandet innehöll flertalet uppgifter hänförliga till informationen från Säkerhetspolisen som omfattas av sekretess och är säkerhetsskyddsklassificerad.

Att handlingen lagts upp via biträdessidan innebär att en automatisk aktbilaga i Centrala utlänningsdatabasen (CUD) genereras och att uppgifterna därmed görs tillgängliga och synliga i Migrationsverkets ärendehanteringssystem. Genom att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifterna gjorts tillgängliga i CUD och ärendehanteringssystemen bedömer X att uppgifterna kan ha röjts.

Mot bakgrund härav finner X anledning att göra en anmälan till Advokatsamfundet.

X har gett in ett informationsblad angående kommunicering av uppgifter med förbehåll daterat 2021-09-xx och ett informationsbrev till offentliga biträden daterat 2021-09-xx.

Advokatens yttrande

Advokat A har tillbakavisat anmärkningarna och anfört i huvudsak följande.

Ostridigt i målet har han ingivet ett överklagande rörande förvar via verkets biträdessida. Ostridigt är också att han fått del av det förbehåll och det informationsbrev som omnämns i anmälan.

Nedanstående synpunkter och omständigheter blir, till följd av att sekretessförbehållet inte eftergivits honom, begränsade till relativt allmänna och principiella uppgifter.

Det kan således antecknas:

– att biträdessidan i och för sig får användas,

– att det beslut som överklagades har delgivits honom via biträdessidan,

– att beslutet innehåller uppgifter som delvis har karaktär av de uppgifter som han angivit i sin överklagandeskrift,

– att han i övrigt i sin skrift hänfört sig till uppgifter som vid tidpunkten för skrivelsen inte delgivits i ärendet, uppgifterna framgick av en artikel i en tidning, som han hade läst vid tidpunkten för överklagandet,

– att nämnda artikel innehåller uppgifter rörande klienten och påstådda misstankar mot honom samt ytterligare information i ärendet,

– att nämnda artikel numera är tillförd ärendet och delgiven via biträdessidan.

Av anmälan till disciplinnämnden framgår ej vilken eller vilka uppgifter som anses röjda.

Den av honom upprättade överklagandeskriften har medvetet utformats på ett så allmänt sätt som möjligt, huvudsakligen utifrån kända uppgifter i nämnda tidningsartikel. Hans bedömning vid tillfället var att överklagandet inte innehöll uppgifter som omfattades av förbehållet och att det således inte skulle strida mot förbehållet att ge in dessa via biträdessidan.

Han har genom skrivelse från Migrationsverket daterad 2021-11-xx informerats om att myndigheten inte avser efterge sekretessen i förhållande till Advokatsamfundets disciplinnämnd eller till advokat han avsett konsultera i ärendet. Han är således förhindrad att komplettera målet med kopior av Migrationsverkets beslut i förvarsfrågan, hans klagoskrift eller omnämnd ­tidningsartikel.

Ytterligare skriftväxling

X har under ytterligare skriftväxling i ärendet inkommit med ett yttrande upprättat av verksjurist Y vari i huvudsak följande anförts.

Det aktuella ärendet hos Migrationsverket är ett s.k. kvalificerat säkerhetsärende som prövas enligt lagen om särskild utlänningskontroll (1991:572). Ärenden av detta slag innehåller såväl försvarssekretess (15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400] [OSL]), som utrikessekretess (15 kap. 1 § OSL), samt förundersökningssekretess (18 kap. 1 § andra stycket 2 OSL) och (18 kap 2. § andra stycket 4 OSL) förutom den sedvanliga sekretessen för personen det berör (37 kap. 1 § OSL).

Ärendet och det höga sekretesskydd som omgärdar det är bl.a. till för att skydda Sveriges säkerhet, Säkerhetspolisens utredning och Sveriges förhållande till annan stat.

Biträdessidan är en sluten sida som ligger på Migrationsverkets server. När Migrationsverket lägger in material på denna sida lämnar det inte verket och blir inte inscannat i ärendehanteringssystemet. Biträdet hämtar ut materialet som kommunicerats genom att använda Bank-ID.

När ett biträde lägger in material på biträdessidan blir det omedelbart diariefört och inscannat i Migrationsverkets ärendehanteringssystem.

Advokat A skickade in överklagande via biträdessidan (trots att han fått ett noggrant specificerat förbehåll och därmed blivit informerad om att biträdessidan inte var användbar när han skulle lämna uppgifter som innehöll sekretess). Han tog inte heller kontakt med Migrationsverket eller Säkerhetspolisen för att få hjälp med sekretessbedömningen eller tillvägagångssättet.

Mot bakgrund av att det ur överklagandeskriften kan utläsas uppgifter som avslöjar Säkerhetspolisens ansökan och utredning och de länder som varit aktuella är hela överklagandeskriften sekretessbelagd med stöd av ovan nämnda bestämmelser. Säkerhetspolisen kontaktade Migrationsverket så fort de såg att överklagandeskriften lagts in och den inscannade handlingen plockades omedelbart bort.

En handling som är sekretessbelagd med stöd av ovan nämnda bestämmelser får inte scannas in i Migrationsverkets ärendehanteringssystem. Detta p.g.a. att den då är tillgänglig för samtliga med behörighet till något ärendehanteringssystem som är kopplat till centrala utlänningsdatabasen (dvs. merparten av Migrationsverkets personal, utlänningspolisen och personer på Sveriges beskickningar runt om i världen).

Detta är orsaken till att förbehållet gavs och skälet till att advokat A nu anmälts till Sveriges advokatsamfund.

Nämndens bedömning och beslut

X har riktat anmärkningar rörande hur advokat A har utfört uppdraget som offentligt biträde. Anmärkningarna avser att advokat A inkommit med en överklagandeskrift till Migrationsverket genom myndighetens s.k. biträdessida, i strid med ett särskilt sekretessförbehåll som advokaten fått del av. Advokat A har tillbakavisat anmärkningarna och redogjort för att hans bedömning varit att överklagandeskriften inte innehållit uppgifter som omfattas av sådan sekretess att skriften inte kunnat ges in via Migrationsverkets biträdessida.

Av utredningen framgår att det aktuella sekretessförbehållet innebär t.ex. att en inlaga som det offentliga biträdet upprättat, vilken innehåller sådana uppgifter som omfattas av sekretessförbehållet, inte ska kommuniceras med Migrationsverket via biträdessidan utan genom rekommenderat brev eller personlig överlämning. Advokat A har uppgett att överklagandeskriften enligt hans bedömning inte innehöll uppgifter som omfattades av sekretessförbehållet, utan – såvitt avser uppgifter som inte redan tidigare delgivits i ärendet – endast uppgifter som framgått av en artikel i en tidning. Med hänsyn härtill anser advokat A att han har haft möjlighet att använda sig av biträdessidan för den aktuella överklagandeskriften, på det sätt som skedde.

Nämnden konstaterar inledningsvis att den information som lämnats av Migrationsverket, vad gäller användning av biträdessidan, kunnat ge fog för uppfattningen att kommunikation med ­Migrationsverket kunnat ske genom biträdes­sidan, för det fall den handling som kommunicerats enligt avsändarens bedömning inte innehöll uppgifter som omfattades av sekretess. För det fall vissa typer av dokument i det aktuella ärendet, exempelvis en överklagandeskrift, inte fick kommuniceras via biträdessidan överhuvudtaget, kunde detta ha framförts tydligare till advokaten. Oaktat detta, och advokat A:s egen bedömning att överklagandeskriften inte innehöll några sådana uppgifter som omfattades av sekretessförbehållet, borde advokat A utifrån den information som han erhållit om ärendets känsliga natur, ha vidtagit vissa ytterligare åtgärder – exempelvis kontaktat Migrationsverket eller Säkerhetspolisen – för att säkerställa att han inte skulle komma att hantera uppgifter som var föremål för särskild sekretess på ett otillåtet sätt, eller för säkerhets skull överhuvudtaget inte kommunicerat med Migrationsverket via biträdessidan. Utöver detta uttalande föranleder X:s anmälan ingen åtgärd.