Domstolsverket går vidare med förslaget

I en promemoria som har remissbehandlats föreslår Domstolsverket att förundersökningskungörelsen ändras så att försvarare och målsägandebiträden i mål där åtal inte väcks ska få ersättning enligt en taxa. Taxan ska baseras på längden på de förhör som har hållits och ska ersätta dagens kostnadsräkningar i dessa mål.

Advokatsamfundet riktar i sitt remissvar hård kritik mot förslagen. Samfundet pekar bland annat på att förhörstiden är en dålig måttstock när skälig ersättning för försvarare och målsägandebiträden ska bestämmas. Många gånger saknas det nämligen ett samband mellan förhörstiden och det arbete som krävts för att tillvarata klientens intressen enligt de advokatetiska reglerna.

Domstolsverkets rättschef Charlotte Driving är av en annan uppfattning. I ett e-postsvar skriver hon: ”Domstolsverket anser att förhörstiden under förundersökningen är en objektiv och mätbar parameter som lämpar sig som bedömningsgrund för den aktuella taxan. Skulle ett förordnandemål kräva avsevärt mer arbete än normalt finns förutsättningar att frångå taxan varvid timkostnadsnormen får utgöra grund för ersättningsbedömningen i fråga om arbete.”

Just det sista, att det behöver finnas ett stort utrymme att frångå taxan, är något som Advokatsamfundet också lyfter fram i sitt remissvar.

Totalt har 20 remissinstanser yttrat sig över Domstolsverkets promemoria. Samtliga remissinstanser, förutom Advokatsamfundet, har tillstyrkt eller inte invänt mot förslaget om en taxa i förordnandemål. De flesta remissinstanser delar Domstolsverkets bild att det i dag brister i rättens beslutsunderlag vad gäller ersättningsfrågan i förordnandemål, och några remissinstanser har även föreslagit att taxan ska omfatta fler rättsliga biträden än offentlig försvarare och målsägandebiträden.

Enligt Charlotte Driving delar inte Domstolsverket Advokatsamfundets bedömning att de rättsliga biträdena inte kommer att få ersättning för sitt arbete. ”Verkets bedömning är att beloppen i taxan motsvarar skälig ersättning för den aktuella måltypen. Föreslagna taxebelopp korresponderar med de ersättningsnivåer som anges som grundersättning (nivå 1) i Domstolsverkets föreskrifter om brottmålstaxa för offentlig försvarare”, skriver hon.

Driving konstaterar också att en taxa alltid utgår från ett tänkt normalfall, och en effekt av detta är att det rättsliga biträdet i det enskilda fallet ibland kan bli överkompenserad, men i vissa fall även underkompenserad. Möjligheten att vid behov frångå taxan bör, enlig Charlotte Driving, kunna jämna ut denna effekt. ”Domstolsverket bedömer att införandet av en taxa inte riskerar att påverka rättssäkerheten på ett negativt sätt”, skriver hon avslutningsvis.

Förslaget om taxa i förordnandemål bereds nu vidare. För att förslaget ska kunna träda i kraft krävs att förundersökningskungörelsen (1947:948) ändras, så att förundersökande myndighet ges en särskild underrättelseskyldighet i förordnandemål. Domstolen skulle därmed få uppgifter om den aktuella förhörstiden i varje mål. Enligt Charlotte Driving har Domstolsverket ”i dagsläget ingen information om eller när en förordningsändring kan bli verklighet”.