Lagrådet ifrågasätter successiv straffskärpning
Nr 7 2022 Årgång 88Metoden med successiva straffskärpningar i enskilda brott riskerar att rubba balansen i det straffrättsliga systemet, anser Lagrådet, som också har andra synpunkter på förslagen om skärpta straff för brott i kriminella nätverk.
I sitt yttrande över regeringens lagrådsremiss Skärpta straff för brott i kriminella nätverk ifrågasätter Lagrådet tillvägagångssättet vid lagstiftning att gång efter annan höja straffskalorna för olika brott och motivera åtgärden i det enskilda fallet. Det innebär i praktiken, enligt Lagrådet, att man aldrig kommer in på den mer övergripande frågan om hur olika brottstyper ska placeras på skalan från bötesminimum till det strängast möjliga fängelsestraffet, och därmed inte heller på frågan om var den allmänna repressionsnivån ska ligga.
”I stället kommer graden av straffrättslig repression att växa fram genom successiva och i vissa fall återkommande straffhöjningar avseende enskilda brott”, skriver Lagrådet, som anser att det finns anledning att ifrågasätta om straffsystemet fortfarande bygger på en genomtänkt syn och om straffen för olika brott verkligen står i rätt proportion till varandra, ju längre utvecklingen pågår utan att man tar ett helhetsgrepp på frågan om frihetsberövandenas nivå.
Lagrådet noterar också att de skäl som åberopas för straffskärpningarna i remissen ”inte i alla delar självklart låter sig förenas med de grundtankar om proportionalitet och ekvivalens som påföljdssystemet vilar på”.