En solig, nästan vindstilla morgon inte långt före valdagen. Undertecknad cyklar fram på cykelbanan vid Strandvägen i centrala Stockholm i riktning mot Advokatsamfundets kansli. På den vita baksidan av en valaffisch har någon humoristiskt lagd stockholmare skrivit ett eget valbudskap med svarta bokstäver: ”Mer matmopeder!” Lite längre fram har en grupp människor klädda i grönt, troligen entusiaster från Miljöpartiet, samlats och hejar fram morgoncyklisterna med glada tillrop som: ”Tack för att du cyklar!”

Humor är sällan fel. Tyvärr kännetecknades årets valrörelse av mycket annat än just det.

När dessa rader skrivs är valet över. Valstugorna vid Sergels torg är tillbommade och övergivna i väntan på att transporteras bort för den här gången. Mandaten till riksdagsvalet är färdigräknade. Den så kallade högersidan har slutligen fått 176 mandat, mot 173 för vänstersidan. Centerpartiets partiledare Annie Lööf har just meddelat sin avgång.

De partier som vill vara med i den kommande regeringen positionerar sig och kommer dagligen med uttalanden om krav och förväntningar. Spekulationerna i medierna är närmast oändliga om hur den påbörjade regeringsbildningen kommer att sluta. Det råder ett nytt politiskt läge.

Samtidigt stundar en krigsvinter, varnar många. Svåra tider nalkas för alla och envar.

För Sveriges advokater och Advokatsamfundets ledning är det nog bra att följa utvecklingen för advokatkåren vaksamt och att vara beredd att på olika sätt agera snabbt eller aktivt förebyggande. Gemensamt eller enskilt. Eller både och.

Tom Knutson
Chefredaktör