Notiser

Nu utreds kronvittnen och anonyma vittnen

Regeringen har tillsatt en utredning med uppdraget att stärka rättsprocessen och öka lagföringen, bland annat vid brottslighet med kopplingar till kriminella nätverk. I uppdraget ingår att analysera om ett system med så kallade kronvittnen bör införas liksom att överväga om det bör införas en möjlighet att vittna anonymt. Utredaren ska också bedöma om straffskalorna för övergrepp i rättssak, mened och skyddande av brottsling bör skärpas, samt hur stödet till och skyddet för vittnen kan stärkas.

Analys saknas om digital kommunikation

Advokatsamfundet är i huvudsak positivt till de förslag som lämnas i en promemoria om digital kommunikation i domstolarna. Det framgår av Advokatsamfundets remissvar. Samtidigt anser samfundet att promemorian saknar tillräcklig analys kring flera centrala frågeställningar, bland annat juridiska frågor om infrastruktur för användandet av digitala fullmakter, e-legitimationer, e-underskrifter, funktioner för spärrkontroll och identitetskontroll.

Digital kommunikation i domstolsprocesser (Ds 2019:18)

Utesluten advokat får inte återinträda i samfundet

En jurist som uteslöts ur Advokatsamfundet för 26 år sedan för allvarlig ekonomisk brottslighet inom ramen för advokatuppdraget, får inte återinträda som advokat.

Juristen ansökte i slutet av 2018 om återinträde, men Advokatsamfundets styrelse fann att han inte styrkt sin lämplighet. Juristen överklagade beslutet till Högsta domstolen.

Domstolen går på samma linje som samfundets styrelse och pekar på att juristen dömts för uppsåtlig och mycket allvarlig brottslighet som begåtts inom ramen för advokatupp­draget. HD avslår därför över­klagandet.

HD mål nr Ö 2468-19

Utvidgad beredskap i tingsrätterna från april

Regeringen har nu beslutat om ändring i förordningen (1988:31) om tingsrätternas beredskap för prövning av häktningsfrågor m.m. Detta innebär att tingsrätterna från och med den 1 april 2020 ska ha en utökad beredskap för att bland annat förordna försvarare utanför kontorstid.

Ansvaret för att organisera och planera beredskapen ligger på Domstolsverket, som ska meddela föreskrifter.

Utredare ska stärka penningtvättsarbete

En utredning ska på regeringens uppdrag föreslå reformer för att ytterligare stärka arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Utredningen ska bland annat analysera förutsättningarna för Finansinspektionen att effektivt bedriva tillsyn på området, analysera förutsättningarna för bankerna, Finanspolisens och andra brottsbekämpande myndigheter att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, göra en genomgripande analys av ändamålsenligheten i den befintliga tillsynsstrukturen på området och lämna förslag till författningsändringar. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2020.

Skyddet mot retroaktiv lagstiftning kan stärkas

Skyddet mot retroaktiv lagstiftning är en grundläggande rättsprincip som borgar för förutsebarhet och likabehandling. Retroaktivitet bör därför inte förekomma om det inte föreligger angelägna allmänna intressen som kan rättfärdiga avsteg från denna princip. I sin avhandling, framlagd vid Stockholms universitet, har Katarina Fast Lappalainen analyserat skyddet mot retroaktiv beskattning i svensk rätt. Utifrån analysen utformar hon också en modell för uttolkningen av skyddet mot retroaktiv beskattning i syfte att bidra till bättre rättssäkerhet vid såväl lagstiftning som rättstillämpning.

Katarina Fast Lappalainen: Om skyddet mot retroaktiv beskattning – En studie i konstitutionell rätt

Regeringen vill öppna för hemlig dataavläsning

Som ett led i sitt 34-punktsprogram mot gängbrottsligheten överlämnade regeringen i slutet av oktober en lagrådsremiss om ett nytt tvångsmedel: hemlig dataavläsning. Enligt förslaget ska myndigheterna i hemlighet få installera mjuk- eller hårdvara i en teknisk utrustning (till exempel en dator, mobiltelefon eller läsplatta) och läsa av innehållet, för att på det viset övervaka misstänkta.

Lagrådet pekar i sitt yttrande på att förslagets fördelar, för att de nya tvångsmedlen ska kunna godtas, måste vara proportionerliga i förhållande till intrånget i enskildas integritet och riskerna för informationssäkerheten. Mot bakgrund av det underlag som lämnas, och med beaktande av att hemlig dataavläsning alltid ska prövas av domstol som ska underrätta Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden om beslutet, anser Lagrådet ändå att förslagen kan läggas till grund för lagstiftning.

Brottsskadeersättning till polisfamilj för mordförsök

En polis i Västerås och övriga medlemmar i hans familj får 100 000 kronor vardera i kränknings­ersättning från Brottsoffer­myndigheten efter att deras hus blivit beskjutet med automat­vapen. Myndigheten anser att familjemedlemmarna varit utsatta för försök till mord.

Familjen låg och sov på över­våningen i sitt hem när huset besköts med totalt 22 skott från ett automatvapen.

Ordningsvakter får nya regler

Reglerna om ordningsvakter behöver moderniseras och effektiviseras. Det anser regeringen, som tillsatte en utredning som ska genomföra en bred översyn av de regler som styr ordningsvakternas verksamhet. Till utredare har justitierådet Agneta Bäcklund utsetts.

Snabbförfarande i brottmål utvidgas

Försöksverksamheten med att snabbare kunna utreda och lagföra vissa typer av brott som genomförs i norra Stockholm har enligt regeringens bedömningar varit framgångsrik. Regeringen har nu beslutat att försöksverksamheten ska fortsätta efter årsskiftet och byggas ut till att omfatta hela polisregion Stockholm.

Försöksverksamheten har pågått i norra Stockholm sedan januari 2018.

RÅ efterlyser lagändringar

Riksåklagaren vill ha ökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel. Det framgår av en framställning till Justitiedepartementet om ändringar i lagstiftningen i rättegångsbalken om hemliga tvångsmedel.

För att öka möjligheterna att utreda och lagföra framför allt grova våldsbrott och förmögenhetsbrott som begås i organiserade former behövs enligt RÅ bland annat utvidgad rätt att använda hemlig avlyssning, bättre möjligheter att använda hemlig rumsavlyssning, en möjlighet till hemlig avlyssning i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott, samt ett förtydligande av att hemlig övervakning även kan riktas mot en målsägande i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott.

Lagrådet: Förslag om vapenmagasin otydligt

Som ett led i arbetet mot gängkriminalitet och skjutningar vill regeringen kräva tillstånd för innehav av vapenmagasin, om inte magasinet är avsett för samma ändamål som ett vapentillstånd. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.

Lagrådet anser dock att lagförslaget brister i tydlighet på flera punkter, vilket kan orsaka tillämpningssvårigheter. Bland annat finns ingen definition av löstagbara vapenmagasin.

Ds ska ge vägledning om barnkonventionen

Den 1 januari blir barnkonventionen svensk lag. Nu publiceras en vägledning för tolkning och tillämpning av barnkonventionen, som ska ge stöd i rättstillämpningen. Regeringen har även beslutat att ge Barnombudsmannen i uppdrag att genomföra utbildningsinsatser om vägledningen och att sprida den till myndigheter, kommuner och landsting.

Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter (Ds 2019:23)

Proposition: Regler om insiderbrott EU-anpassas

Fler ageranden ska omfattas av insiderbrott och tillämpningsområdet för den svenska straffregleringen ska utökas till att omfatta ytterligare en typ av finansiella instrument. Det föreslår regeringen i en proposition som överlämnats till riksdagen i slutet av november. Syftet med förändringarna är att få en bättre överensstämmelse med det EU-rättsliga regelverket på området. Ändringarna görs i lagen om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden och föreslås träda i kraft den 1 mars 2020.

Prop. 2019/20:45 Några frågor om straff för marknadsmissbruk

Svensk-norskt samarbete ska motverka terrorism

Den svenska nationella insatsstyrkan ska få genomföra operationer tillsammans med norska särskilda insatsgrupper för att bekämpa terrorism, om regeringens proposition går igenom. Vid operationerna ska norska tjänstemän få ges polisiära befogenheter i Sverige.

Förslagen, som har sin bakgrund i ett avtal som Sverige och Norge undertecknade i september 2018, föreslås träda i kraft i april 2020.

Prop. 2019/20:38 Samarbete mellan svenska och norska sär­skilda insatsgrupper i krissituationer

Datainspektionen utökar granskning av samtycke

Nu utökas Datainspektionens granskning av hur företag använder samtycke för att samla in personuppgifter. Datainspektionen inledde sin granskning i juni 2019, och granskar nu ytterligare två företag, Postnord och CDON.

Datainspektionen har även ut­ökat den tillsyn som inleddes mot Bonnier Magazine and Brands i juni med att även granska Bonnier News. Granskningarna beräknas vara klara under våren 2020.

Polisen får använda ansiktsigenkänning

Polisen har begärt ett så kallat förhandssamråd från Datainspektionen om sin tänkta användning av ansiktsigenkänning mot signalementsregistret för att identifiera gärningspersoner. Datainspektionen bedömer att polisens tänkta användning av ansiktsigenkänning är laglig men uppmanar polisen att slå fast hur länge uppgifterna från ansiktsigenkänningen får sparas.

Utredning föreslår ny terroristbrottslag

Regeringens utredare, departementsrådet Maria Kelt, föreslår att den nuvarande lagstiftningen på området upphävs och ersätts av en ny uppdaterad terroristbrottslag. Den nya lagen innebär bland annat att terroristbrottet ska kunna omfatta gärningar som riktas mot en del av befolkningen. Alla svenska brott ska också kunna betraktas som terroristbrott om de begås med terrorismavsikt och allvarligt kan skada ett land.

Enligt utredningen ska straffansvaret för terrorismutbildning och uppmaningar till terroristhandlingar göras mer heltäckande och straffen skärpas för nästan alla brott som ingår i lagstiftningen, och det införs en generell straffskärpningsgrund för brott som begås för att främja terrorism. Maria Kelts utredning överlämnades till regeringen i slutet av november och ska nu remissbehandlas.