Nej till strafflättnader för utredningsmedverkan
Nr 9 2019 Årgång 85Advokatsamfundet avstyrker i ett remissvar förslaget om att misstänkta ska kunna få strafflindring i utbyte mot vissa uppgifter som lämnas. Upplägget är allt för likt ett kronvittnessystem, anser samfundet, som ansluter sig till kritiken från experten i utredningen.
Utredningen om stora brottmål har nu remissbehandlats. Advokatsamfundet ställer sig i sitt remissvar positivt till vissa av förslagen, men avvisar helt tanken på att misstänkta som lämnar viktiga uppgifter i utredningen ska kunna förhandla med åklagaren om strafflindring.
Advokatsamfundet skriver bland annat: ”Förslaget innebär ett påtagligt närmande till ett kronvittnessystem som allmänt skulle undergräva rättssäkerheten i rättsprocessen och underminera den grundläggande principen om likabehandling. En sådan ordning skulle även kunna öppna upp för en ordning med anonyma vittnen och andra rättssäkerhetsskadliga moment i det sedan länge gällande processrättsliga regelverket för bedömning av skuld och straff i svenska domstolar.”
Advokatsamfundet ansluter sig med sitt svar till advokat Fredrik Ungerfälts, expert i utredningen, särskilda yttrande. Fredrik Ungerfält skriver där bland annat att de ”förslag som nu lämnas i den föreslagna nya paragrafen 23 kap. 18 c § RB, som ansluter till det tidigare lämnade förslaget om tidiga förhör, är enligt min uppfattning behäftat med så betydande nackdelar ur rättssäkerhetssynpunkt att det inte bör bli föremål för lagstiftning”.
Om förslaget
Förslaget läggs fram i utredningen Stora brottmål – nya processrättsliga verktyg, och innebär att en misstänkt ska kunna förhandla med åklagaren om lämnande av vissa uppgifter i utbyte mot lindring av straff. Om de lämnade uppgifterna innebär att utredningen kan bedrivas mer effektivt blir det möjligt att belöna den misstänktes medverkan. Förundersökningen kan exempelvis begränsas till att gälla viss del, förundersökning om ett annat brott än det som den misstänkte delgetts misstanke om kan läggas ned, eller så kan åklagaren besluta om ett visst högsta straff för de misstankar som delgetts den misstänkte. Domstolen föreslås vara bunden av åklagarens beslut. Den nuvarande strafflindringsbestämmelsen i 29 kap. 5 § första stycket 5 blir, enligt förslaget, kvar.