Annonser

Trots hoppfulla tecken lär det ta tid innan utanförskapet på allvar bryts

European Roma Rights Centres generalsekreterare Dezideriu Gergely tecknar en komplex bild av hur romer i Europa lever i dag. Det finns en klart ökad medvetenhet om romers utsatthet på den högsta politiska EU-nivån, men på det lokala planet har lite förändrats.

Dezideriu Gergely, generalsekreterare för European Roma Rights Centre, ERRC, berättar att de blev mycket överraskade när de fick veta att de tillsammans med Thomas Hammarberg delade på årets Stockholm Human Rights Award. Enligt Dezideriu Gergely innebär priset ett internationellt erkännande av det arbete som ERRC bedriver. Det kan även bidra till en ökad medvetenhet om de romska frågorna och de utmaningar som romerna står inför i Europa.

– Vi känner oss även hedrade över att vårt namn nämns tillsammans med Thomas Hammarbergs. Han är en person som hängivet har ägnat sig mycket åt romska frågor, säger Dezideriu Gergely när vi träffas på Advokatsamfundet samma dag som prisceremonin hålls.

Dezideriu har romskt påbrå på sin fars sida. Dezideriu Gergely arbetade tidigare som advokat i Bukarest och engagerade sig ofta i människorättsfrågor som rörde romer i Rumänien.

ERRC

European Roma Rights Centre, ERRC, grundades för femton år sedan i Budapest, Ungern. Det är en internationell stiftelse som bekämpar rasism och diskriminering mot romer. Organisationen arbetar med romska frågor i hela Europa. ERRC inriktar sitt arbete på de länder där det finns mest romer, alltså centrala och östra Europa. Men den är även verksam i Ryssland, västra Balkan, samt i västeuropeiska länder som Frankrike, Italien och Portugal. Man har inte bedrivit något arbete i Sverige.

ERRC har ett strategiskt fokus eftersom man kan inte göra allt eller vara verksamt överallt. Under de senaste åren har man inriktat sig tematiskt på olika områden i olika länder.

Särskilt prioriterade områden är våld som riktas mot romer, romska barns rätt till utbildning och boendesituationen för romer. ERRC har även granskat romers rätt att resa fritt inom EU. Ytterligare ett område man granskat är bristen på information och korrekt statistik som rör romernas situation.

– Generellt sett saknas en klar och tydlig bild av hur romerna lever. Det saknas tydligt en vilja till att uppmärksamma denna fråga. Ofta beror det på att de lokala eller centrala myndigheterna inte är medvetna om romernas verkliga situation. Så om man inte vet omfattningen av romernas situation hur ska man då kunna agera? säger Dezideriu Gergely.

Organisationen är uppdelad i en juridisk avdelning och en programavdelning. Man arbetar med att kombinera strategiska rättsprocesser, då man tar ärenden till internationella domstolar som Europadomstolen, med stora forskningsinsatser. Det medför att romernas situation uppmärksammas men ger även en grund till rättsprocesserna.

ERRC utbildar även nyckelgrupper, som romska aktivister och advokater, i mänskliga rättigheter. Man planerar nu att utvidga utbildningen till att även omfatta åklagare och domare samt lärare.

Framgångar och motgångar

Trots att EERC har haft flera framgångar i Europadomstolen så innebär inte avgörandena med automatik att situationen för romerna förbättras. Dezideriu Gergely anser att situationen är mycket frustrerande. Staterna betalar visserligen ut kompensation till de romska offren, men de har inte fullt ut implementerat de åtgärder som krävdes enligt besluten av Europadomstolen vad gäller att reformera de egna systemen, antingen avseende det rättsliga systemet, genomföra brottsutredningar, eller stärka romers rätt till boende eller rätt till utbildning.

– Detta är ett mönster i många länder, de är mycket långsamma att vidta åtgärder mot den pågående diskrimineringen av romer, säger Dezideriu Gergely.

Den stora bilden

När gäller det europeiska majoritetssamhället och romerna så går det att skönja olika utvecklingslinjer beroende på vilken nivå man granskar. Under senare tid har de romska frågorna uppmärksammats alltmer i Europa. Det främsta skälet är att EU har konstaterat att situationen för romerna är mycket allvarlig och det finns ett behov av att göra mer.

Europakommissionen har gett medlemsländerna i uppdrag att utveckla åtgärdsplaner för att förbättra situationen i respektive land för de romska befolkningsgrupperna de kommande tio åren.

– Det är ett mycket viktigt steg eftersom det innebär ett erkännande från den högsta politiska nivån i EU. Så på den högsta politiska nivån finns det i dag en medvetenhet om den romska befolkningsgruppens utsatthet och att det finns ett behov av insatser, säger Dezideriu Gergely.

Lämnar man den överstatliga nivån och ser på ländernivån blir bilden mindre ljus. Åtskilliga länder har sedan många år utlovat åtgärder utan att det har skett.

– Ser man till den lokala nivån där romer lever och jämför situationen i dag med för tio år sedan så har det inte inträffat någon märkbar förbättring för romerna, i framför allt centrala och östra Europa, i det dagliga livet, trots regeringarnas löften, kommenterar Dezideriu Gergely kritiskt.

Det finns flera delförklaringar till det, enligt honom. De högtidliga policydokumenten förblev just policydokument i många fall eftersom den vilja som fanns på central nivå inte överfördes till lokal nivå. Det i sin tur berodde oftast på att det inte avsattes några ekonomiska medel till att genomföra de tänkta åtgärderna lokalt. Ett annat problem var att i många policydokument förutsattes att romerna skulle involveras, men i praktiken fungerade det mycket sällan.

Ytterligare ett dilemma är att de aktuella medlemsstaterna är ovilliga att anslå ekonomiska medel själva eftersom de förväntar sig att EU ska bidra med pengarna. Men de är dessvärre allt annat än framgångsrika i att allokera EU-medel till de romska grupperna.

– Regeringarna visar att de antingen inte är intresserade av att få pengarna eller att de inte är kapabla att få pengarna, sammanfattar Dezideriu Gergely situationen.

Framtiden

Trots att så lång tid förflutit sedan de första romerna invandrade till Europa är klyftan mellan romerna och de olika majoritetssamhällena i Europa stor, misstroendet är påtagligt från båda håll. Hur ska egentligen de olika kulturerna kunna mötas?

– Vad som är mycket tydligt när man talar om romer i Europa är att det handlar om väldigt många olika grupper med stora kulturella variationer sinsemellan, säger Dezideriu Gergely, som menar att de olika grupperna har olika behov. Det gäller att möta respektive grupp på det för den gruppen mest ändamålsenliga sättet. Det finns inte en standardlösning för alla grupper utan det handlar om att sträcka ut sig på olika sätt beroende på respektive grupps behov.

– Generellt är det så att i samhället har vi en stor och diversifierad befolkning och det går inte att säga att alla har samma mål, som grupper skiljer vi oss åt. Det är samma sak med romerna, det finns olika grupper med olika behov och mål. Så svaret är att vi måste hitta lösningar som är anpassade till människorna och det är även viktigt att majoritetssamhället och de romska grupperna samarbetar, säger han och tillägger:

– Problemet uppstår när det inte finns någon interaktion. När det inte sker något tvärkulturellt utbyte kan inte två kulturer mötas. Det här är processer som inte sker över en natt, det tar tid.

För vissa romska grupper kommer det, enligt honom, att ta längre tid än för andra eftersom varje grupp har sin egen unika historia. Vissa har förföljts mer än andra i vissa länder; de saknar tillit. Så det är en process som tar tid.