”Romerna beskrivs som allas fiende”
Nr 1 2013 Årgång 79Förtryck och diskriminering har präglat romernas situation i Europa under lång tid. Och trots många domar i både nationella domstolar och Europadomstolen händer mycket lite för att förbättra situationen. Det konstaterade deltagarna vid den debatt om romernas livsvillkor som hölls i anslutning till utdelningen av Stockholm Human Rights Award.
Debatten, som leddes av det tidigare nyhetsankaret på CNN Todd Benjamin, hade fått rubriken ”Roma repression – Europe’s great shame”.
I sin inledning till debatten tog Ilacs generalsekreterare Christian Åhlund upp den förföljelse som drabbade romer under andra världskriget. Totalt ungefär en halv miljon europeiska romer dödades då i koncentrations- och utrotningsläger. Men romernas utsatthet är långt ifrån enbart historia. I debatten kunde samtliga paneldeltagare ge exempel på hur förtrycket och diskrimineringen fortsätter – och faktiskt blir värre i vissa delar av Europa.
– Under de senaste 40 åren har vi märkt stora politiska förändringar i Europas länder. Det är inte längre bara extrempartier som lyfter fram romsk kriminalitet och liknande, utan också politiker från de stora partierna. Romerna beskrivs som allas fiende – statens, medborgarnas, den allmänna ordningens och säkerhetens, sa Dezideriu Gergely.
Även Thomas Hammarberg pekade på dessa tendenser. Inför det senaste valet i Italien vände sig exempelvis Silvio Berlusconi mot romerna, med affischer som ”Om du röstar på oppositionen kommer Milano att bli ett zigenarläger”. Affischerna var ett försök att vända de vikande opinionssiffrorna, ett försök som dock inte lyckades.
Europa är i dag en kontinent i ekonomisk kris. Samtliga paneldeltagare var eniga om att krisen spelar roll för romernas situation.
– Man kan inte koppla förtrycket direkt till krisen, det har äldre rötter. Men indirekt har krisen påverkat. Krisen har minskat förtroendet för politiken, att skylla på romerna är ett sätt att vinna tillbaka allmänheten, sa Dezideriu Gergely.
Och Ailsa Spindler var inne på samma linje.
– Den ekonomiska krisen gör det hela värre. Dels drabbas de som är längst ner i samhället värst, dels söker andra i samhället efter någon att skylla på, sa hon.
Elisabet Fura såg en annan, mer indirekt påverkan.
– Ekonomisk kris leder till minskad transparens i samhället. Det påverkar förtroendet för makten. Så det är en ond cirkel, fastslog hon.
Under de senaste decennierna har såväl olika nationella domstolar som Europadomstolen tydligt markerat mot diskriminering och särbehandling av romer i en rad domar. Varför leder inte de någon vart, frågade Todd Benjamin panelen.
– Det stora problemet att regeringar inte implementerar och tar domar på allvar, svarade Thomas Hammarberg och exemplifierade med ett fall där Tjeckien fälldes i Europadomstolen för att romska barn sattes i specialklasser för barn med funktionhinder.
Visserligen bytte man namn på specialklasserna, men även efter domen fick de romska barnen en sämre utbildning än sina icke-romska jämnåriga.
Elisabeth Fura, tills i somras Sveriges domare i Europadomstolen, påpekade att det krävs både tid och pengar för att driva ett fall till Europadomstolen. Och när man väl nått dit är det sedan inte ens säkert att domstolen behandlar alla aspekter av problemet.
– Det är enklare att hitta och bevisa brott mot andra artiklar, som skydd för livet och rätten till rättvis rättegång, än diskriminering. Domstolen nöjer sig ofta med det, sa Fura.
Dezideriu Gergely betonade också att det bara är ett fåtal av alla romer som utsätts för övergrepp och diskriminering som förmår driva detta i domstolarna. Eftersom de nationella rättssystemen i många fall inte tar våld mot romer på allvar blir dessa människor i praktiken rättslösa.
– Rättsväsendet agerar inte när det handlar om våld mot romer. Då är det knappast förvånande att romerna inte kräver sina rättigheter. En studie vi gjorde härom året visade att i de flesta av dessa fall har man överhuvudtaget inte identifierat någon förövare, och därmed inte genomfört någon rättegång. Vad gör det med förtroendet för staten och rättssystemet när man får vänta i åratal på rättvisa och ekonomisk kompensation, frågade Gergely, som menade att fokus, i stället för att se på enskilda som driver sina fall i domstol, borde ligga på statens skyldighet att garantera rättvisa för alla.
Moderatorn Todd Benjamin försökte sedan provocera paneldeltagarna en smula, genom att tala om att en grupp som romerna lätt kan utveckla en slags offermentalitet. Vad kan romerna själva göra för att förändra sin situation, frågade han.
Dezideriu Gergely valde att i stället berätta vad den romska gruppen vill och vad som hindrar den.
– Romerna vill leva i säkerhet och ha skola åt sina barn, bo anständigt, hitta ett jobb och få en inkomst. Problemet är att de hamnat i en ond cirkel som är väldigt svår att komma ur.
Många romer når helt enkelt inte upp till den lägstanivå som krävs för att man ska kunna arbeta för att ta sig ur sina problem. Utan det stödet är det svårt att förvänta sig att romerna själva ska kunnat göra något, sa han.
Thomas Hammarberg medgav att det visserligen finns problem inom det romska samhället, eller snarare de olika romska samhällena. Det har, sa han, inom vissa grupper uppstått sedvänjor som tvångsgifte och en ovilja att skicka sina barn till skolan. Men:
– Det pågår diskussioner inom de romska samhällena om detta i dag, och problemen får inte användas för att attackera romer och säga att de har fel och gör fel, sa han.
Avslutningsvis frågade Todd Benjamin också vad Europas romer kan bidra med och vad vi kan lära av dem. Dezideriu Gergely valde att vända på frågan:
– Hur mycket förlorar Europa på att 10–12 miljoner romer lever i utanförskap och fattigdom? Det påverkar produktiviteten, skatteintäkterna och så vidare, sa han.
Även Ailsa Spindler ville se frågan från ett annat håll.
– I en by någonstans i Europa finns en femårig pojke som inom de närmaste 20 åren kommer att bryta 9-sekundersvallen på 100 meter. I en annan by finns en liten flicka som kommer att omkullkasta fysikens lagar. Kanske. Eller kanske inte … Det vi vet säkert är att inget av dessa barn kommer att utveckla dessa förmågor, eller andra förmågor, om de inte får gå i skolan, om de dör unga av någon sjukdom, eller om de skadas av att bo grannar med en giftig soptipp.
Fakta romerna i Europa
Tio till tolv miljoner människor i Europa räknar sig som romer. Romerna utgör upp till tio procent av befolkningen i vissa länder. Romer finns i alla EU-länder, men 70 procent bor i Central- och Östeuropa. Romerna är den största minoriteten utan eget territorium i Europa.