Claes Zettermarck slutar efter 30 år på White & Case
Nr 1 2013 Årgång 79Claes Zettermarck slutar på White & Case efter 30 år och startar ny advokatbyrå med Claes Lundblad.
Advokatsamfundets ordförande ger sin syn på den stora och den lilla advokatbyrån, advokatmarknadens förändring och advokatetiken.
Claes Zettermarck var med och etablerade den första internationella storbyrån i Sverige, White & Case, 1983. Den 1 juli 2013 lämnar han firman och startar en ny advokatbyrå med Claes Lundblad som kompanjon.
Beslutet beror bland annat på den internationella byråns egna regler. Enligt delägaravtalet i White & Case kan man inte kvarstå som equity partner efter utgången av det kalenderår då man fyller 65 år, som Zettermarck gjorde 2012.
– Jag tycker det är en bra regel, men den tvingar fram en del tänkande, säger Claes Zettermarck.
En sak Claes Zettermarck och hans hustru har funderat över är var de ska bo. På grund av fyra barnbarn i Stockholmstrakten föll valet på att fortsätta bo i Stockholm och inte flytta till New York eller Florida.
Från den utgångspunkten blev nästa fråga om han då skulle pensionera sig.
– Svaret på det är nej – jag är frisk, jag tycker fortfarande att det är roligt att arbeta. Jag tycker att juridik är roligt, men jag tycker också att det är kul med kontakten med människor, kontakten med olika branscher och olika problem som kan uppkomma där.
Det är visserligen möjligt att fortsätta på White & Case i en annan position – beroende på vilken inriktning man vill ha. De stora firmorna är numera uppbyggda för att klara stora transaktioner som kräver stora resurser och mycket specialistkunskap, som större företagsöverlåtelser och ombudskap i större skiljetvister.
Men Claes Zettermarck kom fram till att det inte var det han ville hålla på med:
– Jag vill ha större frihet i kalendern och snarare ägna mig åt mindre uppdrag som inte fordrar så stor organisation.
Det Claes Zettermarck verkligen vill göra i framtiden är att ha uppdrag som skiljeman, att leda bolagsstämmor – och att ägna sig åt senior rådgivning, som är baserad på erfarenhet, kunnande och omdöme, där det inte fordras de stora resurser som en stor firma har.
– Då faller det sig naturligt att söka sig till det mindre formatet. Och om jag vill expandera skiljemannauppdragen är det väldigt svårt att göra det inom ramen för en stor firma.
White & Case frågade om Claes Zettermarck kunde stanna en tid på firman, så under första halvåret 2013 är han ”partner of counsel” och har en konsultroll.
Claes Zettermarck och Claes Lundblad är öppna för att ta in en ytterligare en delägare med liknande inriktning, men de ska inte anställa biträdande jurister.
Grunden för att det blev just Claes Lundblad som kompanjon är att de båda är ungefär lika gamla och befinner sig på samma punkt i karriären. Under årens lopp har de träffats framför allt som motpartsombud, och på senare år har de setts i andra sammanhang.
– Vi trivs ihop och har kul och har samma uppfattning om vad vi vill göra i framtiden.
Det finns exempel på andra extremt kvalificerade advokater som startar specialinriktad verksamhet i stället för att gå i pension. Claes Zettermarck tror att ett skäl är att advokater även vid mogen ålder orkar arbeta och tycker att det är roligt.
– Och som komplement till de stora byråerna med de stora byråernas resurser kan det finnas en marknad för den här typen av tjänster. Det vet vi inte, men vi tror det!
Claes Zettermarck förklarar att marknaden ser helt annorlunda ut än för 20 år sedan: den är mer sofistikerad, och det finns fler alternativ.
De internationella advokatfirmorna har blivit internationella i samband med globaliseringen, enligt Zettermarck. Det har framför allt amerikanska och engelska byråer utnyttjat, och det har vuxit fram ett relativt stort antal firmor med närvaro i många länder.
– Och utvecklingen har gått ganska raskt, säger Claes Zettermarck.
Det har berott bland annat på förändringar i omvärlden av politiskt slag, som omvälvningarna i Östeuropa. Nu finns möjligheten till verksamhet med en internationell advokatfirma i Warszawa, Prag eller Moskva. Regelsystemen har också förändrats. När Claes Zettermarck började arbeta med företagsöverlåtelser krävdes till exempel tillstånd från länsstyrelsen om en utländsk medborgare var inblandad. I dag ska i stället förvärv av särskild storlek anmälas i Bryssel för prövning på europeisk nivå.
Den underliggande affärsverksamheten har också blivit mer internationell. Banker som en gång i tiden var rent svenska banker har nu verksamhet i England, Baltikum och Polen, och på ”hemmamarknaden” i Norge, Danmark och Finland.
– Det innebär krav på en annan typ av tjänster från dem som sysslar med juridisk rådgivning.
De nationella reglerna för juridisk rådgivning och advokatverksamhet har förändrats. I England fick inte utlänningar vara med i partnership på advokatbyråer – det ändrades, och i och med det har de internationella firmorna kunnat växa på Londonmarknaden. I Tyskland fanns inga nationella firmor, utan bara delstatliga. Senare blev de nationella och därefter internationella.
De internationella firmornas etablering har påverkat de svenska advokatbyråerna:
– Jag tror att under den tid som jag har varit verksam, så har man gått från att vara enskild rådgivare till att driva företag. Det blir ett företagstänkande snarare än ett individuellt tänkande, i stort som smått.
Att bygga upp företagskulturer inom byråerna tror Claes Zettermarck är något som de internationella firmorna har fört med sig, eftersom de var större och hade kommit en bit längre i det tänkandet.
Det finns goda möjligheter för Stockholm som nav för nordeuropeisk affärsjuridik och som ort för skiljeförfaranden, tror Claes Zettermarck.
– Men det kräver hårt arbete och engagemang. Det är ingenting som är självklart.
Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut har varit mycket framgångsrikt – ett enträget arbete har lett till att det numera har en betydande målvolym. Claes Zettermarck påminner om att det inte är garanterat att det alltid kommer att vara så.
– Man måste ständigt arbeta för förändringar som gör att vi även fortsättningsvis är attraktiva för att förbättra positionen på marknaden, för i dag finns det andra på skiljedomssidan som tycker att det intressant att få den typen av verksamhet. London och Schweiz har varit framgångsrika i att bygga ut sin skiljedomsverksamhet.
Det råder ingen tvekan om att advokatetiken är viktig, slår Claes Zettermarck fast.
– För advokatetiken finns där i klientens intresse, och vi arbetar i en bransch där det är oerhört viktigt med förtroende. Det ska finnas ett regelsystem som gör att man kan lita på att advokaten bara tar till vara klientens intresse och inte har några motstridiga intressen samtidigt.
Claes Zettermarck konstaterar att de advokatetiska regelverken i västvärlden inte är helt likartade.
– Men då ska man ha klart för sig att det finns skillnader som motiverar skilda regelsystem!
I Sverige har vi inget advokatmonopol. Men i vissa länder har monopolen lett till att konsumenters och klienters tillgång till juridisk rådgivning har försämrats och rådgivningen har blivit för dyr. På vissa håll gör man därför försök med främmande ägarkapital.
I Sverige har vi svårt att förstå varför främmande kapital skulle behövas i firmorna. Vi har också svårt att förstå hur en fristående och självständig advokat skulle kunna dels tillvarata klientens intresse, dels rätta sig efter bolagsstyrelsens instruktioner.
Claes Zettermarck tror inte att den klokaste hållningen till advokatetiken är att anse att varje förändring är av ondo. Viss anpassning med tiden behövs.
– Att advokatetiken är viktig innebär inte att den är statisk, utan den är dynamisk!
En fördel med den lilla byrån är att den inte genererar lika många intressekonflikter som en stor firma. Att hantera advokatetiken i en internationell advokatbyrå, som har verksamhet i många jurisdiktioner, är komplext.
I praktiken går det till så här när Claes Zettermarck får en uppdragsförfrågan:
Claes frågar den potentielle klienten vilka företag som är inblandade. Hans assistent fyller i en elektronisk blankett, som skickas till White & Cases konfliktkontroll. Den finns i Manilla i Filippinerna och har öppet dygnet runt, alla veckans dagar. Konfliktkontrollen söker först i firmans egna register och databaser, därefter söker den på ägarstrukturer i andra affärsdatabaser. Det resulterar i en konfliktrapport, som Claes får tillbaka. Antingen står det att företagen inte förekommer i registren – vilket nästan aldrig händer – eller så anger rapporten i vilket ärende företagen förekom, när det påbörjades, om ärendet är öppet och vilken delägare som har varit ansvarig.
Claes skriver så till den andre delägaren och frågar om det nya uppdraget kan innebära en intressekonflikt med det tidigare ärendet. Delägaren svarar utifrån det regelsystem som gäller för honom.
Därefter sänds frågan vidare till en kommitté. Om det finns en konfliktfråga eller något annat knepigt, har White & Case en egen general counsel i New York som utreder och tar ställning i frågan. När han har gjort sin bedömning kontaktar han Claes, som i sin tur berättar för general counsel vad resultatet blir enligt de svenska reglerna. Till sist får klienten besked om firman kan åta sig uppdraget eller inte.
– Systemet tar tid. Om det inte är några bekymmer, klarar vi att lägga upp ett nytt ärende på två, tre dagar, säger Claes Zettermarck.
Men om det blir krångel någonstans kan det ta det längre tid, och klienten kan få vänta flera dagar innan han får veta att firman är förhindrad att anta uppdraget.
– I den nya lilla verksamheten behöver jag bara fråga Claes Lundblad: ”Går det bra eller har vi en intressekonflikt?
Fakta om Claes Zettermarck
Bor: I Stockholm.
Familj: Fru och två vuxna dottrar samt fyra barnbarn.
Karriär: Jur. kand. 1972, e.o. universitetslektor 1972–1973, tingsnotarie Södertörns tingsrätt samt fiskalsaspirant och hovrättsfiskal Svea hovrätt 1973–1977, biträdande jurist och delägare Palm-Jensen Roos 1977–1983, White & Case 1983–.
Intresserad av träning, fotboll och skönlitteratur.
Senast lästa bok: Open City av Teju Cole.
Det visste du inte om Claes Zettermarck: Tjänsten som extra ordinarie universitetslektor var vid socialhögskolan i Örebro. Det var lärorikt.