Hur påverkar korruptionen rättssamhället?

Seminariet, som hölls i Advokatsamfundets hörsal, arrangerades av Sveriges advokatsamfund och Transparency International Sverige. Dagens anföranden och diskussioner behandlade korruption ur en mängd olika aspekter. Bland deltagarna fanns framstående personer inom regeringskansliet, rättsväsendet, näringslivet och organisationer med inblick i, kunskaper om och erfarenheter av hur samhället på olika sätt påverkas av korruption och vilka åtgärder som kan sättas in för att motverka den. Moderator för seminariet var justitierådet Stefan Lindskog.

Utredningen om mutbrott väckte känslor och frågor

I den ena av dagens två paneldebatter diskuterades rättsliga frågor kring korruption.

Särskild uppmärksamhet ägnades åt utredningen om mutbrott, och inte minst värdet av så kallade koders betydelse i detta sammanhang och deras förhållande till lagar.

Stefan Johansson, rättschef vid Justitiedepartementet, och Bo Svensson, före detta justitieråd och särskild utredare angående mutbrott, gav en bakgrund till och beskrivning av mutbrottsutredningen och dess betänkande.

I betänkandet föreslås bland annat att bestämmelserna om mutbrott samlas i ett enda kapitel i brottsbalken, och att en kod införs. Den ska fungera som ett sätt för självreglering av näringslivet. Ett privaträttsligt organ, Institutet mot mutor, ska förvalta denna. Koden är tänkt att ställa högre krav än de som finns i brottsbalken. Förslagen beräknas som tidigast kunna träda i kraft från och med 2012.

Tomas Nilsson, Advokatsamfundets ordförande, berättade att han mött åtskilliga klienter som varken känt sig som eller varit mutkolvar, men som fått schavottera i rättegångar eller i förundersökningar som läckt ut. Den reaktion som han fått från sina klienter har varit att de önskat sig tydligare och klarare regler om mutbrott. Det kan till exempel handla om läkare som organiserat en studieresa för personalen på en avdelning och för det mottagit ett blygsamt sponsorbidrag från ett läkemedelsföretag eller om lämpligheten av viss representation.

Tomas Nilsson frågade sig om den uppförandekod som mutbrottsutredningen föreslagit verkligen är bra. Han såg olika problem med utredningsförslaget. Framförallt sköt han in sig på den stora betydelsen koden får, och att man låter ett privaträttsligt organ reglera gränserna på det straffbara området.

– Det betyder att mutbrotten och koden riskerar att leva åtskilda liv, där koden också kommer att förändras över tiden. Bekymmersamt, sammanfattade Nilsson som även var skeptisk till att ett privaträttsligt organ ska inrättas som därmed skulle få ett stort inflytande över tolkningen av enskilda frågeställningar som är knutna till koden.

– Jag sympatiserar väl med bakgrunden till att man inrättar en kod. Och jag har förstått att behovet och efterfrågan är stark. Men frågan är om man inte kan uppnå fördelarna med en kod utan att delegera definitionen av det straffbara området till ett privaträttsligt subjekt, beskrev Tomas Nilsson sin inställning och tillade:

– Det finns även ett pedagogiskt problem, man ska inte bara kunna lagen utan även kunna koden.

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, konstaterade att det i ett och samma land kan finnas stora variationer av hur man uppfattar saker. Det pekar, enligt honom, på att det kanske inte är lagstiftning utan en övergripande norm som är det centrala.

– Var kan man hämta en övergripande norm?, frågade Rothstein retoriskt och fortsatte:

– Jag är väldigt överraskad för att inte säga chockerad över att utredningen helt går förbi vad som står i grundlagen, RF 1:9.

Bestämmelsen innebär att domstolar samt förvaltningar och andra som fullgör uppgifter skall beakta allas likhet inför lagen samt vara opartiska och sakliga.

– Man kan ju inte vara saklig och opartisk om man tar mutor. Jag är överraskad över att den här grundlagsnormen inte används för att stärka upp argumentet, om det nu är så som ni tror att lagstiftning naturligtvis är nödvändigt, men att det behövs något slags upphöjande norm. Jag undrar varför?

Bo Svensson svarade att det i utredningen på olika ställen citeras ur grundlagen, till exempel begrepp som opartiskhet och saklighet, även om den inte nämns vid namn.

Bland de medverkande på det välbesökta och uppskattade seminariet fanns bland andra Inga-Britt Ahlenius, tidigare generaldirektör på Riksrevisionsverket och chef för FN:s internrevisionsenhet, Stefan Johansson, rättschef vid Justitiedepartementet, Bo Svensson, före detta justitieråd och särskild utredare angående mutbrott, och Tomas Nilsson, Advokatsamfundets ordförande.

Andra medverkande var Lars- Göran Engfeldt, ordförande för International Transparency Sverige, Gunnar Stetler, överåklagare och chef för Riksenheten mot korruption, Einar Lundgren, chefsjurist för Skanska, Birgitta Johansson, styrelseledamot av Transparency International Sverige samt Per Larsson, doktorand i rättsvetenskap vid Stockholms universitet.

Tom Knutson