Acta-avtalet väcker oro
Nr 2 2011 Årgång 77Under hösten lyckades de elva parterna, där EU utgör en part, enas om de sista knäckfrågorna i handelsavtalet som påbörjades under 2008. Den slutliga versionen av Acta, Anti-Counterfeiting Trade Agreement, presenterades i december.
Acta omfattar såväl straffrättsliga som civilrättsliga åtgärder mot förfalskning och andra upphovsrättsintrång. Men det är reglerna om frivilligt samarbete mellan nätoperatörer och upphovsrättsorganisationer som framför allt väckt kritiska röster. I avdelning 5, artikel 27 av avtalet fastslås att parterna ska arbeta för att främja samarbete mellan näringslivets aktörer för att stoppa upphovsrättsbrott. Enligt bland andra den franska organisationen La Quadrature du Net innebär detta ett brott mot den så kallade mere conduit-principen, alltså att internetoperatörer inte kan göras ansvariga för vad kunderna använder sina uppkopplingar till.
En som oroats över Actas konsekvenser är riksdagsmannen Jens Holm (V). Han ställde i oktober flera frågor om Acta till närings- och energiminister Maud Olofsson om Acta-avtalet.
Justitiedepartementet har i två olika promemorior informerat näringsutskottets ledamöter om Acta. Enligt departementet innebär avtalet bara en mindre justering av varumärkeslagen för Sveriges del. Artikeln om självreglering innebär inga förändringar i förhållande till Ipred-direktivet, som Sverige redan omfattas av. Samma sak svarade justitieminister Beatrice Ask i en interpellationsdebatt i riksdagen den 21 oktober 2010.
Men Jens Holm är av en annan uppfattning. Actas regler om självreglering ytterligare en förstärkning av internetoperatörernas möjlighet att stänga av användare som besöker ”fel” sidor eller laddar ner upphovsrättsskyddat material, anser han.
EU-parlamentet har i flera resolutioner gett sitt stöd till Acta. Men också parlamentarikerna bakom den senaste resolutionen, som antogs den 24 november, uttrycker oro över den föreslagna självreglering som avtalet föreskriver. I resolutionen varnar även de för att om internetoperatörerna görs ansvariga för vad kunderna läser och laddar ner, kan detta leda till en otillåten övervakning av medborgarna. Parlamentarikerna påpekar också att självreglering som inskränker fri- och rättigheter inte är tillåten enligt EU:s rättsprinciper.
Den nuvarande kritiken är inte den första som riktats mot Acta. Förhandlingarna om avtalet pågick länge i det tysta. Detta är inget ovanligt för handelsavtal, där processen normalt skyddas av utrikessekretess. Många debattörer hävdade dock att Acta har betydligt mer långtgående konsekvenser för medborgarna än vanliga handelsavtal.
Bland de kritiska rösterna märktes EU:s datatillsynsman Peter Hustinx, som i februari 2010 uttryckte oro för att förhandlingarna kan resultera i ett avtal som åsidosätter grundläggande rättigheter, individers integritet och skyddet för personuppgifter. Även EU-ombudsmannen P. Nikiforos Diamandouros konstaterade i ett beslut att EU-medborgarna hade ett klart intresse av information om avtalet.
Inom EU talade bland andra Sveriges regering för ökad öppenhet. Efter flera läckor, där avtalsförslag lades ut på Wikileaks, beslöt Acta-länderna om ökad öppenhet. I april 2010 publicerades den dåvarande avtalstexten, och även följande förslag har offentliggjorts.
Acta ska nu behandlas inom EU, och därefter ratificeras.
Acta syftar till att skapa gemensamma regler och metoder för att komma till rätta med piratkopiering och andra intrång i upphovsrätten. Avtalet är framförhandlat av tio länder, däribland USA, Japan, Kanada och Sydkorea, plus EU. Tanken är att ytterligare länder ska kunna ansluta sig när avtalet är klart.
Länderna bakom avtalet försökte först få till stånd ett avtal inom ramen för WTO och FN-organet WIPO (World Intellectual Property Organization), men möttes av motstånd från vissa medlemsländer och beslöt då att inleda förhandlingar om ett plurilateralt avtal.