Alla förlorar om vi inte moderniserar reglerna för informerat samtycke

För några veckor sedan deltog jag i en paneldebatt på Stockholmsavdelningens årsmöte. Det gjorde jag med glädje. Samfundets styrka hänger bland annat på att byråer av alla storlekar vill vara med och bidra. Temat var advokatens roll i framtiden och diskussionen kom snabbt in på frågan kring behovet av modernisering av de svenska advokatetiska reglerna, innebärande utökade möjligheter till informerat samtycke vid antagande av klientuppdrag.

Bör en advokatbyrå, med en uttrycklig accept från en fullt ut informerad klient som är kvalificerad att kunna göra sina egna bedömningar, kunna göra undantag från jävsreglerna i en specifik situation? Åsikterna är förutsägbara. Större byråer vill mjuka upp reglerna. Mindre byråer vill behålla dem. Jag har respekt för båda perspektiven, men ser stora risker för alla om vi stannar där. Frågan förtjänar att ställas bredare: hur utformar vi ett regelverk som gör att samfundet förblir relevant och attraktivt för kommande decennier? Jag ser tre samtida trender som tillsammans just nu gör frågan mer aktuell och kritisk än någonsin tidigare.

Den första är globaliseringen. The Economist kallade nyligen Stockholm för Europas nya "capital of capital" där Stockholm har blivit en av Europas mest dynamiska städer för växande bolag. När dessa växer behöver de juridisk hjälp vid kapitalresningar, exits, finansieringar och regulatoriska frågor. Trycket från anglosaxiska byråer på att ta över denna juridik är inget tomt hot. Det händer hela tiden. Avtal som tidigare skrevs under svensk lag skrivs nu allt oftare under engelsk rätt. Tech-startups förlägger sina holdingbolag till USA. Allt fler komplexa transaktioner hanteras av anglosaxiska byråer, vilka verkar i jurisdiktioner där informerat samtycke redan är en etablerad och reglerad del av advokatetiken, i stället för av svenska rådgivare. Svenska jurister håller världsklass och svensk lag ska anses vara en exportvara. Men för att vi ska kunna fortsätta att konkurrera om de mest komplexa uppdragen inom svenskt näringsliv, behöver vi ett moderniserat regelverk som möjliggör det, inte försvårar det.

Den andra trenden är riskkapitalets intåg i juristbranschen. En riskkapitalägd juridisk rådgivare kan skriva sina egna regelverk. Med ett starkt varumärke, byggt under den tid då advokatetiken gällde fullt ut, kan en sådan aktör hävda att dess egna compliance-regler skyddar klienterna minst lika väl som samfundets. Den typen av aktör kommer att ha en lägre tröskel för att mjuka upp sitt regelverk när de bedömer att det ligger i deras intresse. Detta leder till en konkurrensfördel för aktörer utanför samfundet, inte minst gentemot mindre och mellanstora byråer. Resultatet blir ett sämre skydd för klienterna, trots att det på ytan ser likvärdigt ut.

Den tredje trenden är AI. Redan i dag ger AI kvalificerade juridiska svar på frågor som klienter tidigare vände sig till en advokat för att få besvarade. Utvecklingen kommer att fortsätta i den riktningen, och till skillnad från advokatbyråer har legal tech-bolag som erbjuder självständiga AI-tjänster inga jävsregler alls. En LLM-modell bryr sig inte om vem den rådgav igår. Om vi som svenska advokater inte agerar framåtlutat riskerar vi en verklighet där den teknologi som saknar etiska skyddsmekanismer konkurrerar ut de aktörer som faktiskt har dem.

Tillsammans skapar dessa tre trender en situation där ett alltför stelbent regelverk riskerar att driva sofistikerad juridik bort från samfundet, inte in i det. Det handlar inte om att gynna stora byråer på bekostnad av små. Det handlar om att se till att de bästa juristerna i Sverige vill vara advokater, vill verka inom samfundet och bidra till en stark svensk advokatkår. Om alternativet är att den mest komplexa juridiken flyttar utomlands, att riskkapitalägda aktörer skriver sina egna regler och att AI opererar utan etisk ram, då förlorar vi alla, oavsett byråstorlek.

Henrik Dock
Managing partner på Mannheimer Swartling

Henrik Dock tillträdde som managing partner för Mannheimer Swartling i april 2026 och har varit verksam på byrån sedan 2011.