Sjörätten erbjuder puls och hardcorejuridik

Hur började du intressera dig för sjörätt?

– Jag läste en fördjupningskurs i sjö- och transporträtt och tyckte det var intressant, jag gillade att segla så på något sätt låg det väl nära till hands. Och så är jag ju göteborgare! När jag läste var vi också rätt upptagna av att ha en inriktning, så jag skrev även ett par uppsatser i ämnet för att fördjupa min kunskap.

Vad är det mest intressanta med sjörätt?

– Det är en blandning av shippingbranschens puls, lagstiftning som baseras på internationella konventioner vilket gör att rättsutredningar sträcker sig långt utanför Sveriges gränser, ett internationellt sammanhang med mycket kontakt med utländska parter och ombud och väldigt mycket hardcorejuridik.

Finns en ökad uppmärksamhet nu på faktorer som gör sjöfarten osäker?

– I takt med att marginalerna minskar får störningar allt större effekter, så kanske beror uppmärksamheten snarare på de stora effekterna. Jag tänker på såväl tidsmässiga marginaler och kostnadsmarginaler, som buffertar. Under covidpandemin blev det problem i logistikkedjorna därför att containers fastnade i främst kinesiska hamnar och så blev det brist i övriga världen, för det finns exakt det antalet containers som behövs. När fartyget Ever Given blockerade Suezkanalen uppstod förseningar som påverkade tillgången på varor bland annat i Sverige, eftersom man inte håller lager längre. Ett annat reellt problem är att när kostnaderna ökar på grund av en viss situation, finns inte marginalerna i de priser transportörerna kan ta ut.

Har de hinder för sjöfarten som Mellanösternkrisen har orsakat fått fler att bli medvetna om sjörättens betydelse?

– Jag tycker att den utvecklingen började redan i och med covidpandemin. Vad det gäller Mellanösternkrisen handlar de frågor som avhandlas i media mycket om internationell rätt, det vi kallar havsrätt. Det intressanta är att havsrätt har varit ett rätt akademiskt rättsområde, men att vi som sysslar med sjörätt i allt högre grad får anledning att sätta oss in i det på ett praktiskt plan.

Sjö- och transporträtten tycks få allt större betydelse för ekonomin. Hur kan återväxten av sjö­rättsjurister säkerställas?

– Rättsområdet ser en viss återväxt, men det beror egentligen mest på andra omständigheter som att den svenska rederinäringen vuxit, eller att svenska rederier i större utsträckning bedriver sin verksamhet i Sverige – även om vi naturligtvis ser ett inflöde av ärenden även från lastägarsidan som beror på de kriser vi sett. Det finns också en styrka i den nordiska gemenskapen inom detta område där bland annat skiljeförfarandereglerna Nordic Arbitrations intåg har inneburit att svenska aktörer känner sig tryggare med svensk jurisdiktion och i förlängningen svensk rätt i stället för de engelska motsvarigheterna som är otroligt vanligt i branschen. Återväxten sker på rätt klassiskt vis: genom att universiteten erbjuder sjörätt som fördjupning och att vi som jobbar inom rättsområdet berättar för studenterna hur roligt det är kan vi få fler att välja sjö- och transporträtten. Den student som är nyfiken kan gärna komma på Svenska Sjörättsföreningens möten och uppleva den fina sammanhållningen som finns mellan oss advokater (och andra!) som arbetar med sjörätt.

Under vinjetten Månadens advokat intervjuas en advokat som på något sätt är aktuell. Månadens advokat är inte en utmärkelse eller hedersbetygelse.