Viktigt att stå stadigt när gränserna förflyttas

– Att få pris för sin journalistik är en bekräftelse på att det man har jobbat med nått fram. Folk har tagit notis om det, säger Expos chefredaktör Anna Fröjd, och tillägger att det är extra roligt att få just Advokatsamfundets pris, eftersom Expo ofta skriver om frågor som har kopplingar till rättsväsendet.

Expos redaktion arbetar med många olika format, som tidskrift, poddar och rapporter. Det främsta skälet är att man vill nå många med sin journalistik, berättar Anna Fröjd. 

– Vi behöver ha en bredd både i tilltal och format. Vi vill både väcka engagemang hos dem som inte har så stora förkunskaper och erbjuda fördjupning och analys till dem som antingen redan är engagerade och kunniga, eller som har behov av det.  

Expo har bevakat och granskat rasistiska strömningar i 30 år. Vilken är redaktionens viktigaste uppgift i dag? 

– Jag vet inte hur jag ska välja. Men precis som lyfts fram i motiveringen så befinner vi oss i en tid där de frågor som vi bevakar på många sätt kommit närmare mainstream. Gränserna för vilken politik som går att genomföra och vad som är okej att säga flyttas ju liksom hela tiden. I den glidningen tror jag att det finns en förväntan från dem som lutar sig mot oss att vi ska stå stadigt och på ett pedagogiskt sätt kunna förklara och utmana den här samhällsutvecklingen, säger Anna Fröjd. 

Samtiden kännetecknas också av en hög grad av polarisering.

– Polariseringen skapar en allmänt spridd känsla av oro och otrygghet i samhället. Det är en mylla som de grupper vi bevakar trivs bra i och kanske har bäst förutsättningar att växa i, säger Anna Fröjd, som upplever att de rasistiska grupperna nu flyttar fram sina positioner. 

Men polariseringen innebär också att det blir svårare för Expo att nå ut med sin journalistik, när det som tidigare betraktats som självklarheter nu uppfattas som politiska ståndpunkter. 

Expos granskande arbete innebär att redaktionen hela tiden lever under ett latent hot, konstaterar Anna Fröjd. 

– Vi granskar ju grupper som sitter på ett stort våldskapital, som har hot och trakasserier som metod. Så det finns alltid en potentiell risk, säger hon.

Hotbilden är nödvändig att förhålla sig till, genom arbetsmiljöarbete och förberedelser, men framför allt genom att journalisterna fortsätter att göra sitt jobb, trots riskerna, menar Anna Fröjd.

Hon lyfter fram två rättsfrågor som särskilt viktiga i dag. Den ena är rättsväsendets förmåga att skydda själva demokratin och de mänskliga rättigheterna, så att antidemokratiska krafter inte kan ta över. Den andra frågan handlar om att rättsväsendet också utnyttjas av mörka krafter.

– De grupper vi bevakar använder också rättsväsendet för att bedriva politisk aktivism. Det kan ju vara allt från att journalistiken hotas med ”slap-anmälningar” eller olika okynnesrättsprocesser till att våra samhällsinstitutioner används som verktyg för att tysta meningsmotståndare, säger Anna Fröjd, som menar att detta är en utveckling att vara vaksam på.

Till sist – vilken bild har du av advokater?

– Som journalist kan jag känna någon form av släktskap med advokater. Min bild är att advokater är idealistiska, väldigt grundade i demokratiska principer och med en stark yrkesstolthet. Det tycker jag är inspirerande.