Notiser
Nr 5 2025 Årgång 91Reglerna för villkorlig frigivning föreslås ändras
I ett utkast till lagrådsremiss i maj presenterade regeringen förslag till nya regler om villkorlig frigivning. Grundtanken med förslagen är att en större del av straffet ska avtjänas på anstalt och att den villkorliga frigivningen ska kopplas tydligare till skötsamhet, den dömda personens farlighet och brottets allvar. Villkorlig frigivning ska, enligt förslaget, ges tidigast efter tre fjärdedelar av straffet, i stället för som idag efter två tredjedelar.
Förslaget om hårdare regler för villkorlig frigivning läggs fram trots att regeringens utredare, justitierådet Stefan Reimer, avrådde från att en större del av straffet skulle avtjänas på anstalt. Advokatsamfundet framförde i sitt remissvar i bedömningen att dagens system för villkorlig frigivning huvudsakligen fungerar bra och att andelen tid som ska avtjänas i anstalt därför inte bör ändras.
Nej till begränsad föreningsfrihet
Advokatsamfundet avstyrker 2023 års fri- och rättighetskommittés förslag att införa en möjlighet att begränsa föreningsfriheten i förhållande till
kriminella sammanslutningar. Om förslaget ändå genomförs,
bör formuleringarna ses över för att säkerställa att begränsningen inte blir mer långtgående än nödvändigt, anser Advokatsamfundet.
Advokatsamfundet ställer sig också tveksamt till kommitténs förslag att begränsa rätten till medborgarskap och beklagar att kommittén inte har lyckats lägga fram något förslag vare sig vad gäller ett generellt skydd mot diskriminering eller i förhållande till grundlagsskyddet för äganderätten och näringsfriheten.
Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter (SOU 2025:2)
Färre domstolstvister med familjestöd
Färre föräldrar drev vårdnadstvister till domstol efter att de fått utökad hjälp av kommunens familjerättsenhet. Det visar en utvärdering av arbetssättet Dialog utan dom, som är ett samarbetsprojekt mellan Upplands Väsby, Sollentuna och Vallentuna kommuner.
De tre kommunernas familjerättsenheter har inom projektet erbjudit samtal med målet att uppnå samarbete mellan föräldrar och att hitta andra lösningar än att behöva gå till domstol. Resultatet tydligt i statistiken: under 2024 kom ärenden som rör 217 barn till domstol från de tre kommunerna. Motsvarande siffra 2020 var 494 barn.
Studenter vill ha kollektivavtal
Nära sex av tio juriststudenter tycker att det är viktigt att en framtida arbetsgivare har kollektivavtal, enligt Dagens Juridiks undersökning Studentbarometern. I undersökningen svarade 15 procent att kollektivavtal hos framtida arbetsgivare är mycket viktigt, medan 12,4 procent inte såg kollektivavtal som viktigt alls.
Proposition om tvångsmedel mot barn
Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag som ger brottsbekämpande myndigheter utökade möjligheter att använda hemliga och preventiva tvångsmedel mot barn under 15 år. Syftet är, enligt regeringen, att förebygga, förhindra och utreda allvarlig brottslighet samt att motverka att barn rekryteras till kriminella nätverk.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2025, vilket är nio månader tidigare än vad utredningen föreslog.
Advokatsamfundet avstyrkte i sitt remissvar delar av förslagen i den utredning som ligger bakom propositionen. Även Lagrådet har riktat kritik mot delar av förslagen.
Tingsrätter i väst ska samarbeta
Tingsrätterna i västra Sverige har beslutat att fördjupa sitt samarbete. I det nya samarbetet ska tingsrätterna i Alingsås, Borås, Göteborg, Halmstad, Uddevalla, Varberg, Vänersborg och Värmland dela resurser, kunskap och erfarenheter. Förhoppningen är att samarbetet ska stärka rättssystemet, höja kvaliteten och ge bättre förutsättningar till goda arbetsförhållanden hos de medverkande domstolarna. En administrativ tjänst ska inrättas för samarbetet.
IMM vill sprida kunskap om röda flaggor
Institutet Mot Mutor, IMM, vill i sin nya rapport sprida kunskap om varningstecken – röda flaggor – som kan tyda på penningtvätt. Onödigt komplexa företagsstrukturer i förhållande till den verksamhet som bedrivs, regelbundna byten av revisorer eller redovisningskonsulter utan förklaring samt fastighetsköp som gjorts betydligt över marknadspris är några exempel på röda flaggor som man bör vara vaksam på enligt IMM. Rapporten pekar också på en oroande trend, nämligen att kriminella aktörer i allt högre grad utnyttjar legala företagsstrukturer för sina brottsupplägg.
IMM: Från smutsiga till rena flöden – en introduktion till penningtvätt
Myndighet utbildar om barn
Brottsoffermyndigheten har lanserat en webbutbildning riktad till alla som möter barn i rättsväsendet – från poliser och åklagare till advokater, biträdande jurister och domare. Utbildningens mål är att öka kunskapen om barnets rättigheter och hur de bäst kan skyddas i rättsliga processer, med särskilt fokus på barns utsatthet för olika former av våld, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck.
Utbildningen finns på Brottsoffermyndighetens webbplats, brottsoffermyndigheten.se/barn-i-rattsvasendet.
Negativ utveckling på SiS-hem
Trots upprepade granskningar och löften om förändringar vittnar både barn och personal om fortsatt våld, sexuella övergrepp och kränkningar på landets SiS-hem. Det visar en undersökning genomförd av Barnrättsbyrån, i samarbete med Childhood. Flickor är särskilt utsatta – aldrig tidigare har de varit så överrepresenterade i statistiken som nu.
Granskningen visar att användningen av avskiljningar nådde rekordnivåer under 2024 och att flickor i mellan- och högstadieåldern utsattes för tio gånger fler fysiska ingripanden än pojkar i gymnasieålder. Våldsanvändningen generellt varierade enligt rapporten kraftigt mellan olika institutioner.
Avskiljningar, våld och missförhållanden inom SiS ungdomsvård 2024
Våld mot kvinnor kan förebyggas bättre
Polisen har inom den nationella polisoperationen Beta analyserat 17 mord i nära relation. Syftet med analysen är att stärka det förebyggande arbetet mot mäns grova och dödliga våld mot kvinnor. Bland de problem som identifierats i dagens arbetssätt finns bristande informationsdelning mellan myndigheter, otillräcklig bevissäkring och att tvångsmedel inte använts i tillräckligt hög grad.
I rapporten lämnas också förslag på hur arbetet kan förbättras. Det handlar bland annat om att skapa en metod för snabbare lagföring vid brott i nära relation, samverkanshus för våldsutsatta, en ny straffskärpningsregel för våld som sker i hemmet, som ska vara en trygg plats samt en ny brottskod i statistiken för mord i parrelation.