Bolagsjuristernas önskelista
Kommunikation och proaktivitet överst på listan
Nr 5 2025 Årgång 91Svenska advokater är skickliga, lyhörda för och engagerade i sina klienter. Samtidigt finns det saker att förbättra. Det visar en studie av svenska bolagsjuristers syn på sina advokater. På önskelistan står bland annat bättre kommunikation och informationsdelning. Intervjuade bolagsjurister efterlyser också mer uppföljning och information om advokaternas AI-arbete.
Bolagsjurister är en viktig klientgrupp för många av de affärsjuridiska advokatbyråerna. Till skillnad från de flesta vd:ar och andra företagsledare som anlitar advokatbyråer, har de en egen juridisk grund att stå på, och många av de juridiska uppgifterna kan de hantera på egen hand.
En stor del av bolagsjuristerna har också själva en bakgrund på advokatbyråer, och därmed en annan förståelse för advokaters verklighet och speciella regelverk. Men kunskaperna gör dem också många gånger till skickliga kravställare, med höga krav på kvalitet och leverans.
Så vad önskar sig egentligen bolagsjuristerna från sina advokater? Med hjälp av nya uppgifter från analysföretaget Regi kan tidskriften Advokaten ge svar på vad de affärsjuridiska klienterna i allmänhet, och bolagsjuristerna i synnerhet, värderar (läs mer om studien i faktaruta).
Regis siffror visar att klienterna, både branschen som helhet och bolagsjuristerna, på det hela taget är nöjda med sina advokatbyråsamarbeten. Som de främsta styrkorna hos advokaterna nämner bolagsjuristerna i tur och ordning hög kompetens/bra rådgivning, hög tillgänglighet och specialistkunskap. Branschen som helhet toppar i stället med hög tillgänglighet, följt av hög kompetens/bra rådgivning och därefter bra service/kundfokus.
Sara Kallin på Regi är ansvarig för undersökningen, och har kommenterat resultaten via e-post. Enligt Sara är ett av de främsta budskapen från klienterna till advokaterna just att de generellt är nöjda. De uttrycker också att de gärna har mer kontakt med advokatbyråerna, men att det då ska vara kontakter som skapar värde, som viktiga nyheter som berör klienten eller att advokatbyrån lär känna klientens verksamhet bättre. Just mer proaktivitet och fler initiativ från advokatbyråernas sida efterfrågas ofta som ett sätt att utveckla samarbetet. Leveransen av rådgivning måste dessutom leva upp till det höga priset på tjänsterna, en advokatbyrås betyg på prisvärdhet får inte hamna för lågt i studien, påpekar Sara Kallin.
Om studien
Analysföretaget Regi Research & Strategi genomför varje år en stor intervjustudie med bolagsjurister och andra köpare av affärsjuridiska tjänster om hur de ser på advokatbyråerna och vad de önskar sig av dem. Studien omfattar 800 intervjuer, varav en knapp fjärdedel genomfördes med bolagsjurister. Övriga intervjuade var vd:ar, personer med andra chefstitlar, styrelseledamöter och delägare.
Studien ger underlag till advokatbyråers utvecklingsarbete samt utgör grund för kvalitetscertifieringen Excellence in client relations och Årets advokatbyrå-utmärkelserna.
Regi har för tidskriften Advokaten brutit ut svar från bolagsjurister i studien och jämfört dem med resultaten från branschen som helhet (där alltså även bolagsjurister ingår).
Ställer högre krav
Kraven på affärsadvokaterna är förstås höga från många av klienterna. Men det tycks ändå som att bolagsjurister ställer både högre och delvis andra krav än icke-juristerna som köper in tjänster.
Skillnaden märks bland annat i det så kallade nöjd klient-indexet, som ingår i undersökningen. Klienterna har där fått betygssätta 13 olika områden från 1 till 10. För även om både branschen som helhet och bolagsjuristerna ger höga betyg på de allra flesta områdena, så är betygen från hela gruppen (branschen) genomgående högre än från bolagsjuristerna.
På området ”Kunskap – klientens bransch/marknad” är exempelvis snittbetyget från branschen som helhet 8,78, medan bolagsjuristerna ger 8,51. Största är skillnaderna på området ”Engagemang”, där det skiljer 0,55 poäng, och ”Partnerskap”, med 0,74 i skillnad i snittbetyg. Sammantaget är det dock mycket höga betyg som ges i indexet.
”Advokatbyråer är generellt mycket skickliga och har ett stort engagemang för sina klienter”, påpekar Sara Kallin. ”Det bygger upp höga förväntningar hos klienterna och eftersom majoriteten arbetar med flera advokatbyråer så jämförs byråerna mot varandra. Det är viktigt för en advokatbyrå att hela tiden utveckla sin verksamhet.”
Sara Kallin tolkar de lägre siffrorna som ett tecken på att bolagsjuristerna ställer högre krav än icke-juristerna. Bolagsjurister anlitar dessutom oftare flera olika byråer, vilket kan göra att känslan av partnerskap med advokaten eller advokatbyrån minskar, konstaterar hon.
Att bolagsjurister är mer vana vid att hantera flera olika advokatbyråer återspeglas kanske också i svaren på frågan om köparna övervägt att byta advokatbyrå. Klienterna är visserligen generellt lojala med sina rådgivare, och i branschen som helhet har bara 14 procent övervägt att byta advokatbyrå. Bolagsjuristerna är dock mindre lojala: där är siffran i stället 27 procent. Enligt Regi är det vanligaste skälet att överväga ett byråbyte att man vill konkurrensutsätta de affärsjuridiska tjänsterna. Även priset spelar roll för många som funderar på att byta samarbetspartner.
Klienterna vill bidra
Även om de affärsjuridiska klienterna på det hela taget är både nöjda och lojala med sina advokater saknas det förstås inte förbättringsmöjligheter. Och först av dessa områden, när klienterna får välja bland de 13 olika kriterierna som mäts i Nöjd klient-index, kommer prisvärdheten. 24 procent av köparna ansåg att byråerna kunde bli bättre här. Bland bolagsjuristerna var siffran högre: 32 procent ville få mer för pengarna. Bolagsjuristerna önskade sig också en större proaktivitet från byråerna och mer kunskap om företagens branscher och marknader.
När klienterna fick lämna egna fritextförslag till förbättringar toppade i stället kategorierna ”Mer/bättre kommunikation/kontakt” från bolagsjuristerna, följt av ”Ökad proaktivitet/information om ny kunskap”. Just på denna fråga kom bolagsjuristerna med fler förslag och önskemål än de övriga köparna.
Regi har också frågat klienterna om hur de upplever advokatbyråernas hållbarhetsarbete, uppdelat på olika områden. En majoritet av respondenterna – omkring hälften – har uppgett att de inte vet. Men bland dem som har en uppfattning är siffrorna ganska låga, förutom möjligen på jämställdhetsområdet, där 41 procent av branschen och 34 procent av bolagsjuristerna säger sig ha märkt aktivitet på byråerna. För ”Samhällsengagemang”, ”Mångfald” och ”Policy för hållbar utveckling/miljöarbete” är siffrorna lägre.
Bolagsjurister uppger också genomgående att de sett mindre av hållbarhetsarbete än vad hela gruppen upplever. Detta märks på området rimlig intern arbetsbelastning, där 25 procent av branschen men bara 19 procent av bolagsjuristerna har upplevt att det pågår arbete på de byråer man samarbetar med.
Det är 44 procent av köparna som uppger att deras advokatbyråers inställning i hållbarhetsfrågor helt eller delvis påverkar deras beslut att anlita byrån. Frågan om en rimlig arbetsbelastning är återkommande i diskussionerna om hur advokatbyråer ska säkra kompetens framöver. Och enligt Sara Kallin på Regi är vissa köpare av advokattjänster själva beredda att vara med och bidra till en ökad hållbarhet på detta område. ”Vi har i en tidigare studie frågat vad klienterna kan tänka sig att göra för att bidra till en hållbar arbetsmiljö i samarbetet med sina byråer. Där svarade 57 procent av samtliga och hela 73 procent av bolagsjuristerna att de kan ’bli tydligare med tidsplaner’”, skriver Sara Kallin.
Uppföljning spelar roll
Ett område där advokater har mycket att vinna på att bli bättre är, enligt Regis siffror, uppföljning av samarbetet med klientföretag. Här uppger 23 procent i branschen som helhet och bara 13 procent av bolagsjuristerna att byråerna genomför uppföljning regelbundet. Fler uppger att det förekommer ibland, medan 24 procent av branschen och 33 procent av bolagsjuristerna aldrig ser till någon uppföljning.
Regis Sara Kallin konstaterar att det kan vara svårt för bolagsjurister, som ofta arbetar med flera byråer, att prioritera tid till uppföljning. Just därför är det viktigt att advokatbyråns uppföljning också tillför ett direkt värde till klienten. Att en byrå avstår från uppföljning för att spara tid är en dålig strategi, enligt Regi. Företaget ser nämligen ett tydligt samband mellan regelbundna och proaktiva uppföljningar å ena sidan, och upplevt partnerskap och breddat samarbete å andra sidan. Sara Kallins rekommendation till byråerna blir att de ska skapa tydliga rutiner och mål för uppföljningen.
Ett annat område, där Regis studie pekar ut en tydlig riktning för advokatbyråer, är AI. Här har klienterna, och i synnerhet bolagsjuristerna, höga och tydliga förväntningar på sina rådgivare. En av dessa rör transparens kring AI-användning. 27 procent av branschen som helhet, och hela 39 procent av bolagsjuristerna, önskar information om hur advokatbyråerna använder AI.
Andra önskemål kring AI handlar mer om att byråerna bör använda tekniken för att effektivisera arbetet, bland annat i dokumentarbete och due diligence, men också om att advokatbyråerna ska kvalitetsgranska AI-genererat material och stötta klientföretagen juridiskt i AI-användningen. l
Vad?
Bolagsjuristerna är viktiga och stora köpare av affärsjuridiska tjänster. Men hur ser de egentligen på sina advokater, och hur kan advokattjänsterna göras ännu bättre? Advokatens redaktörer beslutade sig att försöka ta reda på detta.
Hur?
Undersökningsföretaget Regi bidrog med ett viktigt underlag, i form av en specialanalys från sin årliga klientstudie. Utöver statistiken från Regi intervjuades fyra bolagsjurister per telefon. Två experter med lång erfarenhet av den affärsjuridiska världen intervjuades också per telefon.
Slutsats
Advokaterna är uppskattade rådgivare och deras kompetens är högt värderad av bolagsjuristerna. Däremot finns det fortfarande saker att förbättra när det gäller leveransen av råden, kontrollen över kostnaderna och uppföljningen av samarbetet. Både bolagsjurister och experter trycker också hårt på vikten av goda relationer och tät kommunikation, gärna i kombination med kloka rutiner för arbetet.