Korruption – ett demokratiproblem

Korruption är ett av vår tids allra största gissel. Problemet är sannerligen inte nytt. Men utvecklingen är oroande. 

Det är således ingen tvekan om att korruptionsfrågorna i dagens oroliga omvärld är en av de viktigaste samhällsfrågorna. Professor Bo Rothstein, som forskat mycket på detta område, har anfört att 70 procent av jordens befolkning lider under närmast hopplöst korrupta samhällsinstitutioner. Korruption korrelerar starkt med fattigdom, låg hälsa, dålig sjukvård och social misär. Enligt Rothstein finns egentligen helt tillräckliga resurser för att förse hela jordens befolkning med god hälsa och ett liv utan svält och fattigdom. Men notoriskt korrupta samhällsinstitutioner lägger hinder i vägen. Ett sunt demokratiskt samhälle, präglat av välstånd och välfärd, låter sig helt enkelt inte förenas med omfattande korruption. Den sociala tilliten raseras, vilket är förödande för samhällsmoralen.

Med denna utgångspunkt blir kampen mot korruption den kanske mest centrala demokratifrågan. Korruption är också ett avgörande hinder för en hållbar utveckling. Den leder till dåliga affärer och ett osunt och otryggt affärsklimat. Korruption har också visat sig ha en mycket negativ inverkan på klimat och miljö.

Arbetet mot korruption kräver betydande internationell samverkan. Sverige deltar mycket aktivt i det arbetet och har anslutit sig till alla relevanta konventioner på området, inom till exempel FN och OECD.

Den 8 februari 2024 firade Institutet Mot Mutor, IMM, där jag är ordförande, sitt 100-årsjubileum. Högtidlighållandet skedde genom ett mycket intressant och kvalificerat seminarium, under medverkan av justitieminister Gunnar Strömmer, ordföranden i Business Europe Fredrik Persson, f.d. chief compliance officer på Swedbank Viveka Strangert och f.d. chefsjuristen på Ericsson Nina Macpherson. Seminariet speglade väl de utmaningar korruptionen föranleder i dagens samhälle, i Sverige och internationellt.

IMM är i grunden en näringslivsorganisation. Den bygger på kunskapen att korruption och goda affärer är oförenliga storheter. Medvetenheten om detta blir allt större. I dagens globaliserade värld är etik och hållbarhet centrala begrepp i varje seriöst företag.

Inte sällan uppstår korruptionsproblemen i relationen mellan det privata och det offentliga. Det är därför mycket positivt att Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), tillsammans med Svenskt Näringsliv och Stockholms Handelskammare, sedan många år är en av institutets huvudmän. Institutet har en mycket kvalificerad styrelse, med representanter inte bara från huvudmännen, utan också från Svenska Bankföreningen, Läkemedelsindustriföreningen, Svensk Handel, Byggföretagen och ICC Sweden. 

Utvecklingen av IMM:s arbete är i stor utsträckning en spegling av hur det ekonomiska livet utvecklat sig. Huvudfokus för IMM var i många år frågan om otillbörliga belöningar. I takt med affärslivets ökade komplexitet och globalisering har perspektivet breddats. IMM:s arbete i dag är i stor utsträckning fokuserat på korruption i vid mening.

I dag ser vi en utveckling som delvis går åt fel håll. Demokratin är globalt på tillbakagång, vi har krig i vårt närområde och även i övrigt stora säkerhetspolitiska utmaningar. I Sverige ser vi en oroande utveckling att organiserad brottslighet och ekonomisk brottlighet växer samman. Vi ser också utomordentligt oroande tendenser till infiltration av organiserad brottslighet i vissa myndigheter. 

Genom denna utveckling riskerar den grundläggande tilliten till myndigheter och företag att eroderas, något som på sikt är förödande för samhällsklimatet. 

Vad kan då en liten organisation som IMM göra på detta stora och komplexa område? IMM har historiskt varit en pådrivande kraft vad avser utvecklingen av lagstiftningen mot mutor och korruption. Reformering av mutbrottslagstiftningen år 2012 skedde i stor utsträckning på IMM:s initiativ. Verksamma inom IMM har också medverkat till doktrinen på området, se till exempel boken Mutbrott av Thorsten Cars och Natali Engstam Phalén från Norstedts Juridik. IMM gör också regelbundet rättsfallssammanställningar.

Men brottsbalkens regler om korruption är allmänt hållna och måste tolkas bland annat i ljuset av samhällsutvecklingen. Inom IMM har vi också en stark tro på att kampen mot korruption måste bygga på ett eget engagemang inom företag, myndigheter och organisationer. Inte minst måste ledningen vara besjälad och engagerad i det arbetet. 

För att underlätta ett sådant självreglerande synsätt och komplettera de straffrättsliga bestämmelserna har IMM tagit fram Kod mot korruption i näringslivet, www.institutetmotmutor.se/skrifter/naringslivskoden.

Den första versionen gavs ut för drygt tio år sedan och har därefter successivt utvecklats. Såväl vid tillkomsten som vid revisionerna har stora ansträngningar gjorts för att förankra den såväl i näringslivet som hos olika relevanta myndigheter och organisationer.

I koden finns, förutom en redogörelse för gällande straffbestämmelser, avsnitt om förebyggande åtgärder, förmåner och mellanhänder. Koden bygger på enkla, tydliga handlingsregler och förhållningssätt. En utgångspunkt är att det ska finnas en viss marginal till det straffbara området. Utöver att tillse att ens agerande håller sig inom det lagliga kan koden också medverka till att bibehålla förtroendet för verksamheten. Koden bidrar således till att upprätthålla en etisk standard. 

Koden har nyligen översatts till, förutom engelska, också franska, arabiska och ukrainska. Koden är i första hand avsedd för svenska förhållanden. Men den kan också tjäna som kompass i internationella affärer för att styra mot det som är etiskt och korrekt. Med IMM:s medverkan har också koden kompletterats med vissa branschspecifika överenskommelser, till exempel på bygg- och vård/omsorgsområdet. IMM:s generalsekreterare och anställda i övrigt deltar i betydande utsträckning i utbildning för att sprida kunskap om kampen mot korruption generellt, om praxis och, inte minst, om koden och dess tillämpning. 

Sverige och övriga nordiska länder har historiskt varit präglade av stor tillit till myndigheter och, internationellt sett, mycket låg korruption. Vi står oss alltjämt väl i en internationell jämförelse. Men utvecklingen är oroande. Organiserad brottslighet, urholkning av ämbetsmannaidealen och ökande läckage i välfärdssystemen är tendenser som på sikt kan minska den samhällsmoral som ett korruptionsfritt samhälle präglas av. 

Institutet Mot Mutor, med sina begränsade resurser, kan bidra till kunskapsuppbyggnad och tillhandahålla vissa verktyg. Men det stora arbetet måste utföras av oss alla, inte minst dem som har makt att utöva ledning i företag, myndigheter och organisationer. Tonen från toppen, brukar man säga. Att ledningen visar vägen och är goda förebilder är det bästa sättet att nå målet, ett samhälle präglat av hög moral, goda värderingar och frihet från korruption.

Fredrik Wersäll
Riksmarskalk, 
Institutet Mot Mutors styrelseordförande

Fredrik Wersäll  är riksmarskalk. Han har tidigare varit bland annat  justitieråd i Högsta domstolen,  riksåklagare och president  i Svea hovrätt.