Advokater ska inte behöva tåla vad som helst

Den 21 februari 2024 meddelade Mediernas Etiknämnd ett beslut där nämnden klandrar tidningen Expressen för att ha brutit mot god publicistisk sed. Beslutet gäller en artikel där en advokat pekats ut för att ha hjälpt en gängkriminell med identiteten på en häktad person. Advokaten hade begärt ut ett dagboksblad från domstolen och skickat det till en tidigare klient. Genom dagboksbladet kunde en häktad person identifieras. Tidningens artikel resonerade kring om advokatens agerande har varit förenligt med god advokatsed och om det eventuellt kunde ha bidragit till att ett brott har begåtts. I slutet av artikeln konstaterades: ”Jag har aldrig tidigare varit med om att det gått att dra en så rak linje mellan en advokats tjänster till en gängkriminell och en skjutning där samma person misstänks vara anstiftare.”

Medieombudsmannen (MO) skriver i sitt beslut, som etiknämnden har fastställt, att advokaten har tillfogats en beaktansvärd publicitets­skada eftersom utformningen av tidningens så kallade puff har lett tankarna till att advokatens inblandning i brott har varit av mer direkt art. MO kommer till slutsatsen att den offensivt sammansatta puffen, tillsammans med resonemanget i artikelns ingress om gangsteradvokater som agerar ”gängkriminella i kostym”, sammantaget utsatt advokaten för oförsvarlig skada och passerat gränsen för vad advokaten ska behöva tåla. 

Beslutet är viktigt eftersom det visar att det finns gränser för vad advokater ska behöva acceptera vad gäller publiceringar i media. Läs mer om beslutet på s. 8.

Advokater ska självklart tåla att bli granskade i sin yrkesutövning. Det finns ett allmänt intresse av att sådant som kan påverka förtroendet både för enskilda advokater och för advokatkåren i stort granskas. Inte minst i de tider som vi lever i i dag är medias arbete av stor vikt. Men det finns gränser. I det här fallet utpekades en advokat, med namn och bild, för att han skulle ha främjat brott genom att beställa ett dagboksblad och skicka till en klient. Detta var inte proportionerligt, något som jag också påpekade i samband med publiceringen. 

Efter att jag kritiserat den medieetiska aspekten av namnpubliceringen blev jag emellertid själv kritiserad av Expressen eftersom Advokatsamfundet i stället ansågs borde ha haft ett samtal kring advokaternas roll och hur de kan användas av kriminella. Det var en märklig kritik, eftersom det ena inte behöver utesluta det andra. Självklart både kan och vill vi diskutera advokatetiken och risken för advokater som möjliggörare (se till exempel Brås rapport om möjliggörare), men vi måste också ha rätt till synpunkter på medieetiken. På samma sätt som media har synpunkter på vår etik.

Jag känner en viss oro över att oproportionerliga uthängningar av advokater i media bidrar till misstro som skadar förtroendet för hela advokatkåren. Det kan vara farligt, eftersom ­advokater – och särskilt i detta avseende försvarsadvokaterna – fyller en helt nödvändig roll för att upprätthålla rättssäkerhet och oberoende samt bidra till ett rättssäkert rättsväsende. 

Så låt oss alla fokusera och reflektera över etiken, som är viktigare än någonsin, och inse att den har betydelse inte bara för advokater, utan också för hur journalister och andra yrkeskategorier, utför sitt arbete. 

Mia Edwall Insulander
Generalsekreterare Sveriges advokatsamfund
mia.edwall.insulander@advokatsamfundet.se