Annonser

Disciplinnämnden får högsta betyg

Advokatsamfundets disciplinnämnd arbetar nitiskt och grundligt för att upprätthålla den etiska nivån i advokatkåren, enligt de offentliga representanterna i nämnden. De tre icke-advokaterna, med uppdraget att garantera insyn för allmänheten i nämndens arbete, varnar också för att överge självregleringen och lämna över tillsynen till staten.

Per Westerberg, offentlig representant och tidigare riksdagsledamot, näringsminister och talman, beskriver disciplinnämndens arbete som mycket nitiskt när de inkomna anmälningarna behandlas.

– Som allmänhetens representant gäller det att få insyn i arbetet och se att det verkligen sker seriöst, och det gör det i allra högsta grad, säger Per Westerberg. 

Hans kolleger i nämnden, tidigare riksdagsledamoten Helene Petersson och före detta hovrättslagmannen Magnus Göransson, intygar att denna bild stämmer.

– Nämndens arbete kännetecknas av noggrannhet, seriositet och kunskap. Och också viljan att upprätthålla ett gott anseende för advokatkåren. Hela nämnden jobbar åt samma håll och tar vara på den kunskap som alla besitter, säger Helene Petersson.

– Det som slår mig är att ärendena, alldeles oavsett omfattning eller komplexitet, alltid är minutiöst väl förberedda och presenterade, något som skapar en utmärkt  grund för diskussionerna vid nämndens sammanträden, säger Magnus Göransson.

Gängkriminaliteten påverkar

De tre offentliga representanterna är imponerade av den breda kompetensen bland advokaterna i nämnden och deras engagemang för att upprätthålla god ­advokatsed.

– Det är genomgående mycket duktiga advokater som lägger ner ett stort arbete och nagelfar beslutsförslagen i detalj, säger Per Westerberg.

– Uppenbarligen har samfundets fullmäktige gjort ett väldigt skickligt urval av advokater i nämnden, så att de täcker många olika verksamhetsområden, säger Magnus Göransson.

– De är väldigt måna om att upprätthålla sin kårs anseende. Jag känner att det är högt till tak och det är bra diskussioner, ­säger Helene Petersson.

De senaste årens diskussioner om etiska brister i advokatkåren hänger enligt Per Westerberg samman med att domstolarna tar advokater från listan utan hänsyn till att unga och oerfarna advokater ibland får hantera grov och tung gäng­kriminalitet.

– Det kan leda till problem, och det borde nog diskuteras med Domstolsverket hur man ska hantera detta, säger han.

Helene Petersson och Magnus Göransson känner inte igen sig när nämnden beskylls för att vara för snäll, eller hålla advokaterna om ryggen.

– Ibland stämmer inte den mediala beskrivningen. Nämnden är seriös och opartisk och vi får upp ärendena väldigt fort till oss. Sen kan det ta tid innan vi avgör dem eftersom det är mycket material som ska samlas in. Men medierna har ingen insyn i det arbetet, säger Helene Petersson.

Intressant och lärorikt

Att som icke-advokat delta i disciplinnämndens diskussioner är både intressant och många gånger utmanande, anser de tre offentliga representanterna. 

– Det är spännande att lyssna på resonemangen och se den mycket seriösa prövningen av de anmälningar som kommer in. Det är ju en prövning som nästan är grinig på en del punkter och man nagelfar väldigt noggrant de anmälningar som kommer in, säger Per Westerberg.

Helene Petersson betonar hur lärorikt arbetet är, ur både ett juridiskt och etiskt perspektiv.

– Framför allt ger det mig djupare kunskap inom de olika områdena i rättsväsendet, men också möjlighet att få diskutera etik och moral i en kunnig grupp, säger hon.

Magnus Göransson har fått ett nytt perspektiv på advokatyrket.

– För mig är det en hel del nyheter, inte minst att se advokatverksamhet från ett annat perspektiv än det jag har haft tidigare i domstolen. Här är det ju klienten, motparten eller någon annan som är missnöjd med advokaterna.

Helene Petersson och Per Westerberg konstaterar att det svåraste med deras uppdrag är att sätta sig in i de mer besvärliga frågorna där de saknar förkunskap och erfarenhet.

– Jag är inte advokat och har inte alls samma erfarenhet och djup, så det svåraste är att hänga med och bilda sig egna uppfattningar som är rimliga, säger Per Westerberg.

– Inom vissa områden kan man ganska tydligt avgöra om en advokat inte följer god advokatetik. Men inom andra områden är det lite svårare, och det tar ganska lång tid att läsa in sig eftersom vi får mycket handlingar. Då är det tacksamt att vi är många och får möjlighet att diskutera de här frågorna, säger Helene Petersson.

Magnus Göransson tycker att det svåraste att avgöra är ärenden som har sin upprinnelse i infekterade tvister, till exempel familjemål om vårdnad och umgänge, där inte sällan någon kan känna sig förorättad, kränkt eller på annat sätt illa behandlad.

– Det kan bli svåra bedömningsfrågor där man får försöka värdera vad som ligger i olika påståenden och se om det är något som kan strida mot god advokatsed, säger han.

Detta är de offentliga representanterna

Per Westerberg 
Bor: Nyköping 
Parti: Moderaterna 
Antal år i nämnden: 8 år 
Tidigare erfarenhet: Lång erfarenhet som politiker, styrelsemedlem och deltagare i statliga utredningar, riksdagsledamot 1979–2014 (en av de längsta oavbrutna perioderna i svensk riksdagshistoria), näringsminister 1991–1994, riksdagens talman 2006–2014.

Helene Petersson
Bor: Ute på landet utanför Ljungby
Parti: Socialdemokraterna
Antal år i nämnden: 3,5 år
Tidigare erfarenheter: Bakgrund inom skola och förskola, bland annat som rektor, suttit i riksdagen 2002–2018, varav 12 år i konstitutionsutskottet och 4 år i justitieutskottet.

Magnus Göransson
Bor: Spånga
Antal år i nämnden: 1 år
Yrkeskvalifikation: Hovrättslagman
Tidigare erfarenheter: Jur.kand. 1972, Malmö tingsrätt och Hovrätten över Skåne och Blekinge fram till 1980, arbetade 10 år med lagstiftning på Justitiedepartementet inom immaterial- och transport­rätt, 8 år som rättschef på FN:s sjöfartsorganisation IMO, lagman i Svea hovrätt 1998–2015 samt 2015–2023 som extra resurs.

Sämre med statlig tillsyn

De offentliga representanterna varnar för följderna om staten skulle ta över tillsynen.

– Då riskerar man självständigheten och oberoendet för rättsväsendet. Man förlorar också den kunskap som advokaterna i nämnden har, säger Helene Petersson.

– Det skulle vara oerhört oroväckande ur oberoendesynpunkt. Kanske inte just nu, men man måste blicka framåt och tänka på vad som kan hända i ett annat politiskt läge, säger Magnus Göransson.

– Det ger helt fel signal till advokatkåren, och en sådan myndighet blir huvudmotståndare i stället för självregleringen, säger Per Westerberg.

De offentliga representanterna är positiva till Advokatsamfundets nya tillsyns­enhet som ska jobba proaktivt för att undvika etiska misstag. Per Westerberg understryker hur viktigt det är att enheten träffar och lyssnar på dem som har synpunkter, till exempel åklagare och domstolar.

– Jag tror att en tillsynsenhet har en funktion att fylla, men det gäller att man har en dialog med andra grupper inom rättsväsendet. Då kan kritiken komma ner på jorden och man får också en direkt kontakt som kan vara nyttig för bägge parter, säger han.

Helene Petersson påpekar att det är bra att man inte bara slår ner på det som har blivit fel, utan försöker förebygga så att det inte blir fel. Hon hoppas att tillsynsenheten ska leda till att färre ärenden hamnar hos disciplinnämnden.

– Just att man får möjlighet att göra tillsyn ute på advokatbyråerna är jätteviktigt. Då kan man diskutera problem som kan vara väldigt frekventa. Likaså kan man koppla det till utbildningsinsatser, säger hon.

Disciplinnämndens offentliga representanter

Disciplinnämnden består av åtta advokater som väljs av Advokatsamfundets fullmäktige och tre offentliga representanter som utses av regeringen. Just nu är två av de offentliga representanterna före detta riksdagsmän och en före detta hovrättslagman.

De två första offentliga representanterna knöts till nämnden 1982. Tanken var att skapa insyn utan att därmed äventyra advokaternas oberoende. 1997 ändrades antalet offentliga representanter till tre, delvis för att möjliggöra arbete i tre prövningsavdelningar.

Representanterna är för närvarande Per Westerberg (M), Helene Petersson (S) och Magnus Göransson, som varit lagman i Svea hovrätt.

Foto: Micke Lundström