De unga vill ha samfundet i ryggen

Hur behåller vi talangerna?” Det var den övergripande frågan när Advokatsamfundet i november bjöd in till framtidssamtal om en av branschens ödesfrågor: att inte bara locka till sig duktiga jurister utan sedan också behålla dem på advokatbyråerna. 

Frågan väckte engagemang. Ett sextiotal jurister och advokater, både unga och mer erfarna, grupparbetade och lämnade förslag till förändringar under eftermiddagen. Förslagen ska nu behandlas vidare av Advokatsamfundets styrelse och den arbetsgrupp som skapades i samband med uppropet #medvilkenrätt och leds av ordföranden Eva-Maj Mühlenbock. 

Samtliga de fem advokatbyråjurister och advokater som Advokaten talat med deltog i framtidssamtalet. De är positiva både till initiativet och de diskussioner som blev.

Kajsa Lunds känslor efter seminariet är lite blandade. Å ena sidan var det trist att höra att så många upplever stress och problem med att få ihop livet. Å andra sidan väckte viljan till förändring också hopp. 

– Det var upplyftande för mig som är junior i branschen att höra seniora advokater och andra yngre kvinnliga advokater prata om hur de hade velat ha det i stället. Och om hur de skulle vilja göra om de fick vara chefer. Då blev jag också lite hoppfull, säger Kajsa Lund. 

Aleksandar Gajic gick på seminariet tillsammans med byråkolleger, både juniora och mer seniora. Upplägget gjorde att samtalet sedan kunde fortsätta på byrån, berättar han. 

– Jag tror att det här är frågor som man måste låta ta tid för att det ska bli bra, säger Aleksandar, som upplevt att intresset för dessa framtidsfrågor är stort på byrån. 

Vill ha samfundet i ryggen

Framtidssamtalet utmynnade alltså i en rad förslag. Och de intervjuade juristernas och advokaternas medskick till samfundet går mycket i linje med dem. Aleksandar efterlyser stöd till byråerna i form av ”best practices” på de områden där det finns brister hos advokatbyråerna och där man kan identifiera nyckelfaktorer för ett bra arbete. 

Att ta fram sådana riktlinjer är förstås inte lätt, eftersom advokatbyråer finns i många olika storlekar och former, konstaterar Aleksandar. 

– Men det kan finnas vissa delar som inte påverkas av storleken eller resurser. Där kan det vara bra med en standard som måste följas, fastslår han. 

Kajsa Lund anser att det krävs ett vägledande uttalande eller en slags ”biträdande jurist-handbok”, att jämföra med samfundets ”vägledning för handläggning av uppdrag som bodelningsförrättare”, som byråerna har att utgå ifrån i sin verksamhet. 

– Om advokatbranschen ska bli mer modern behöver samfundet vara tydligt med vad det innebär. Vi behöver riktlinjer för vad som är en bra arbetsmiljö, work-life-balance, rimliga krav på biträdande jurister, debiteringskrav med mera. Då får också vi jurister någonting att hänvisa till när vi upplever krockar på kontoret mellan ”hur det alltid varit” och den arbetsplats dagens jurister söker. Vi vill känna att vi har samfundet i ryggen i dessa frågor, säger hon.

Även Julia Tavastsjerna, som numera inte längre arbetar på advokatbyrå och som inte medverkade i Framtidssamtalet, har förslag på insatser som Advokatsamfundet skulle kunna vidta. Det handlar bland annat om att hjälpa till med arbetsmiljöfrågorna, exempelvis genom checklistor eller planer som byråerna kan arbeta efter. 

Ett annat stöd skulle kunna vara att regelbundet undersöka branschen i någon form av undersökning, för att ”ta tempen på branschen” som Julia säger. 

Både Kajsa Lund och Frida Carlsson föreslår obligatorisk utbildning i ledarskap och arbetsmiljö för advokater i ledande ställning. Utbildningen skulle kunna ges av Advokatsamfundet och utgöra en del av den obligatoriska fortbildningen.

Rebecka Riismark och Sofie Månberg berömmer båda det arbete som Advokatsamfundet bedriver på området, med diskussion och samtal och utträdesenkät till dem som lämnar samfundet, men också mentorskapsprojekt som MOA. Och Sofie tror att fler kanske skulle stanna kvar på advokatbyråerna om Advokatsamfundet kunde erbjuda erfarna advokater att tala och bolla idéer med, redan innan steget tas att söka nytt jobb.

– Jag vet ju att man har exit-samtal på byråerna och att medarbetarna ofta uppmanas att komma och tala in­nan man beslutar sig att byta jobb. Men jag tror att det kan vara svårt. Man vill liksom inte bränna sina broar, så kanske vågar man inte vara fullt ut transparent, säger hon, och föreslår möjligheten till anonyma samtal med en pool med frivilliga advokater och delägare. 

Tar med frågorna

Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander och ordförande advokat Eva-Maj Mühlenbock deltog också vid Framtidssamtalet. De är båda nöjda med arrangemanget. 

– Det blev intressanta diskussioner och det kom fram flera förslag på konkreta åtgärder för byråer om hur de kan arbeta för att bidra till långsiktiga karriärer för jurister och advokater på advokatbyråer, säger Mia Edwall Insulander. 

Hon får medhåll av Eva-Maj Mühlenbock. 

– Att vi fick så många konkreta förslag och tips från grupperna var verkligen positivt. Dem ska vi nu sammanställa och se till att de når ut till byråerna, så att diskussionerna kan fortsätta.

Samtidigt som engagemanget och viljan till förändring vid seminariet väckte hopp, blev Mia Edwall Insulander ändå en smula nedslagen av den verklighet hon fick möta. 

– Tyvärr finns det fortfarande för många som upplever könsrelaterad ojämlikhet på advokatbyråer och som känner att inte alla nyanställda jurister ges samma möjlighet till karriärsutveckling, säger hon. 

Vid Framtidssamtalet redovisades förutom den så kallade utträdesenkäten också Advokatsamfundets senaste undersökning om sexuella trakasserier och kränkande särbehandling inom kåren. Och här har advokatbyråerna en hel del kvar att arbeta med, påpekar Eva-Maj Mühlenbock.

– Där hade vi verkligen önskat att siffrorna skulle visa en betydande förbättring, säger hon, och pekar på att undersökningen bland annat visar att de frågor som väcktes under uppropen #metoo och #medvilkenrätt nu inte längre är i fokus på advokatbyråerna. 

– Det måste vi ändra på. Jag är övertygad om att förekomsten av trakasserier och särbehandling hänger ihop med jämställdhet. En jämställd advokatbyrå som lyckats med sitt mångfaldsarbete har självklart nolltolerans avseende sexuella trakasserier och kränkande särbehandling. Om vi inte kommer till rätta med de problemen kommer vi inte heller att lyckas fullt ut med övriga frågor, fastslår Eva-Maj Mühlenbock.

Mia Edwall Insulander och Eva-Maj Mühlenbock tar nu med sig förslagen till styrelsen och styrelsens arbetsgrupp avseende #medvilkenrätt.

– Vi kommer att diskutera dem och vilka åtgärder Advokatsamfundet kan vidta fortsatt, säger Mia Edwall Insulander.