Seniorer har mycket att ge till advokatbyråerna

Arbetspsykologen Jens Näsström har ägnat närmare två decennier åt att studera och coacha advokater, jurister och advokatbyråer. Han beskriver en yrkeskår som arbetar mycket och trivs med det, och som dessutom starkt identifierar sig med sin yrkesroll och med sina byråer. Allt detta kan bidra till att det blir svårt och laddat att tala om att lämna delägarskapet och kanske planera för pensionen.

Hela idén om pensionering, där en person ena dagen är fullt verksam för att nästa dag sitta med händerna på bordet och göra ingenting är dessutom starkt kopplad till industrialismen och till fysiskt arbete. I industrisamhället behövdes pensionen eftersom arbetarens kropp inte längre orkade vid 65 års ålder, konstaterar Jens Näsström.

Så är det inte längre för många grupper – och definitivt inte för advokaterna. Visst, kanske orken och lusten till långa arbetsveckor har minskat lite. Men samtidigt tyder forskningen på att den intellektuella förmågan inte börjar gå ner förrän efter 70 års ålder, och att den kan hålla i många år till efter det, enligt Jens Näsström.

Jens Näsströms uppfattning delas också av Delegationen för senior arbetskraft, som på regeringens uppdrag utredde hur andelen äldre på arbetsmarknaden kan öka. I sin slutrapport 2018 skriver delegationen bland annat att en ”person som i dag är i 70-årsåldern kan i hälsa och funktionsförmåga närmast jämföras med någon som var i 50-årsåldern för ett par årtionden sedan”.

För advokaternas del, liksom för andra grupper som upplever sina arbeten som meningsfulla och roliga, kan omställningen från arbete till pension bli påfrestande, påpekar Jens Näsström.

– Man tappar relationer och mening och riktning i livet, säger han, och rekommenderar i stället att den som ska lämna advokatlivet gradvis trappar ned på arbetet.

Hittar en ny roll

Många seniora advokater vill alltså arbeta, och de har som regel fortfarande en god arbetsförmåga. Jens Näsström har förståelse för att advokatbyråer behöver fylla på med nya delägare och säkra nyrekryteringen. Men han vill också uppmana byråerna att ta vara på allt det som äldre advokater kan och i många fall vill tillföra.

– Jag tycker generellt att man skulle vinna mycket på att tänka igenom en affärsjurists utvecklingsfaser, från junior upp till senior. De juniora behöver hjälp med självledarskap och stresshantering. När det gäller seniora så är frågan hur byrån ska hjälpa dem att kunna bidra på bästa sätt, så att de kommer till sin rätt utifrån den fas de är i livet, säger Jens Näsström.

Vad en person kan bidra med varierar med personlighet och inriktning och förstås även byråns behov. Men några uppgifter som kan passa enligt Jens Näsström är att arbeta som en slags konsult med flera team, vara mentor, hålla kontakt med klienter eller att nätverka.

Vägen fram till den nya seniorrollen går genom dialog, betonar Jens Näsström. Det handlar om att ta upp frågor som ”Vilka är vi som byrå och vem är du som delägare?”, ”Vad motiverar dig?” och ”Vad brinner du för?”, för att på det viset fånga upp varje persons drivkrafter.

Med detta arbetssätt kan seniorrollen, i bästa fall, bli en möjlighet för advokaten att förverkliga sidor av sig själv som delägarrollen kanske inte gett utrymme till – oavsett om det handlar om ett intresse för mänskliga relationer eller lust att fördjupa sig i ett juridiskt specialområde. Senioradvokaten kan skapa en ny frihet, samtidigt som han eller hon tillför något viktigt till byrån.

– Det ingår i vår kultur att vi har en ganska negativ syn på ålderdomen. Men man ser ju mer och mer att ålderdomen utgör en möjlighet för oss att hitta oss själva. Jag tycker det är en väldigt fin ålder, om man har tur med hälsa och annat, säger Jens Näsström.

Bortom fakturerbara timmar

Jens Näsström talar sig varm för en genomtänkt och individanpassad seniorroll på advokatbyråerna, som tillför värde till byrån och ger mening för senioradvokaten. Men det är en roll som behöver utmejslas av advokaten och byrån tillsammans – och utmejslandet måste få ta tid.

– Advokatbyrån kan inte skapa en seniorroll som inte är på riktigt. Där behöver båda parter tänka igenom och fundera på vad det finns för utmaningar och möjligheter. Att hitta en gemensam idé som faktiskt känns meningsfull och givande, säger han, och uppmanar advokatbyråerna att verkligen ta sig tid till detta.

Ett exempel på uppdrag, där seniora advokater kan ha mycket att tillföra, är att ge stöd och handledning åt byråns yngre advokater och jurister. Den äldre advokatens position och erfarenheter har skapat trygghet och distans, som de yngre saknar. Senioren har begått misstag, lärt av dem och insett att man trots allt överlever att göra fel, påpekar Jens Näsström. Allt detta är utmärkta egenskaper för en mentor eller ett bollplank för unga, ambitiösa medarbetare.

– Senioradvokaten är uppe på ett berg och ser hela ­terrängen, hela vägen som leder fram till en position han eller hon är i. Då blir det lättare att förutse utmaningar och hinder tidigare i karriären, dela med sig av de insikterna, och vara en väldigt fin förebild, säger Jens Näsström.

Mentorskapet underlättas dessutom av att senioradvokaten kanske inte är uppslukad av klientarbetet på samma sätt som delägarna.

– Han eller hon står utanför hela det dagliga maskineriet och de fakturerbara timmarna. Det ger en god grund för att skapa forum och dialog, konstaterar Jens Näsström, som samtidigt lyfter fram att den nya rollen för senioradvokatens del också kan kräva viss utbildning eller coachning.

Men även om advokaten arbetar kvar på byrån som anställd eller som konsult innebär det förstås en omställning att sluta vara delägare. Hur ska en senioradvokat egentligen göra för att släppa delägarrollen?

– Varje fas i karriären, från junior till senior till delägare till den här seniorrollen som vi pratar om, har sina utmaningar och sina möjligheter. Här är en utmaning att man behöver kliva litegrann åt sidan från den allra mest löpande verksamheten, säger Jens Näsström, som tror att en tydligt definierad roll för senioradvokaten kan underlätta omställningen.

– Advokaten behöver litegrann byta professionell identitet och omdefiniera sig. Man kan verka utifrån den expertis man har och får känna uppskattning och respekt för det. Det finns ett åtagande från byrån om att visa uppskattning och skapa förutsättningar för advokaten att kunna bidra, betonar han.

Dags att tala

Även en lycklig och produktiv senioradvokat ställs någon dag inför frågan om det är dags att dra sig tillbaka och gå i pension. Men hur vet man när det är dags?

Även här är samtal ett bra sätt att nå fram till svaret, tror Jens Näsström. Han jämför med en parrelation, där det kan krävas parterapi.

– När den frågan dyker upp igen och igen och inte försvinner, då är det kanske dags att prata med någon som man litar på, säger Jens Näsström.

Jens Näsströms tips till  delägare som närmar sig åldersstrecket

• Fundera på vad du vill – fortsätta på byrån eller göra något annat.
• Om du vill fortsätta arbeta, i vilken form ska det ske? Kanske kan du arbeta vidare men gå ner i arbetstid.
• Fundera på vad du kan bidra med till din byrå och som advokat. Kan du till exempel stötta unga jurister och advokater? Vad behöver du i så fall för att göra det på ett bra sätt?
• Öppna en dialog med din byrå omkring vad du vill och vad byrån behöver.
• Respektera att byrån måste fortsätta att utvecklas.

 

 Jens Näsströms tips till byråledningar

• Ta tidigt upp en dialog med den delägare som står inför att sluta – men tänk på att dessa frågor kräver fingertoppskänsla.
• Om ni planerar för att fortsätta tillsammans, ta reda på vad den seniore delägaren vill och brinner för, och se hur detta kan användas för byråns bästa.
• Ta vara på och dra nytta av den erfarenhet och de perspektiv som de äldre advokaterna kan bidra med, inte minst till unga och mer osäkra advokater och jurister.